ELEFANTEN I RUMMET
På sistone har armeniernas, assyriernas och andra kristnas
hemska öde i det osmanska riket, nuvarande Turkiet, för 100 år sen varit i
fokus. De efterlevande nämner minst en
halv miljon eller en över en miljon
dödade släktingar. På officiellt turkiskt håll anger man mycket lägre
siffror och förbjuder termen ”folkmord”. Där väljer man att fira 100-årsminnet
av det blodiga slaget vid Gallipoli, då turkarna slog tillbaka ett brittiskt
invasionsförsök, som den dåvarande marinministern Winston Churchill tagit
initiativet till.
I Radio Tuff (www.tyresoradion.se)
talades det om ”elefanten i rummet”, som vi inte såg. Det var fredsforskaren
Jan Öbergs beteckning på vår tendens att
inte koppla ihop massdöden bland flyktingar i Medelhavet med det 2011
fiaskoartade anfallskriget mot Libyen, det numera laglösa land varifrån de
eländiga smugglarbåtarna kommer.
Kriget var elefanten i rummet, som vi valde att inte se.
TURKIET I FÖRSTA VÄRLDSKRIGET
Det som inte uppmärksammats värst mycket är att Turkiet 1915
var med i första världskriget. Som motståndare hade landet också det kristna
tsarryska Ryssland. Därför blev de kristna minoriteterna i Turkiet misstänkta
att vara någon slags femtekolonn och i alla krig är dessa beskyllningar
ödesdigra. En annan turkisk minoritet, kurderna, deltog aktivt i förföljelserna
mot armenier och assyrier.
I Turkiet är man provocerad av att bli anklagad för folkmord
och väljer i stället att i år fira 100-årsminnet av det blodiga slaget vid
Gallipoli, då turkarna slog tillbaka ett brittiskt invasionsförsök, som den
dåvarande marinministern Winston Churchill tagit initiativet till.
Vi i omvärlden förfasas över assyriers och armenierns
tragiska öde men har svårt att se elefanten i rummet, kriget.
JAPAN OCH USA UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET
Få känner till att japanerna under andra världskriget i USA
utsattes för de mest extremt rasistiska glåpord. Ännu färre känner till att
hundratusentals människor av japansk härkomst i USA sattes in i
koncentrationsläger.
Vi förundras över att vårt mönsterland, det kristna och
demokratiska USA, betedde sig så. Men då glömmer vi elefanten i rummet, alltså
kriget.
VAD SKA KALLAS FÖR FOLKMORD?
Har alltid trott att folkmord var ett försök att utrota alla
i en folkgrupp, också kvinnor, barn och andra civila. Blev lite förvirrad när
serbernas massaker på tusentals bosniska män och ynglingar i Srebrenica 1995
kallades för folkmord. Kvinnor, barn och andra civila skonades ju.
När TV visade den
norska dokumentären "Staden som offrades", som handlar om Srebrenica
och omständigheterna kring tragedin, hettade det till Den berättade också att
tidigare hade serbiska byar i trakten attackerats och delvis bränts ner och
människor dödats, låt vara i mycket mindre omfattning än sedan i Srebrenica.
Då ingrep
statssekreteraren Jasenko Selimovic (fp) med en helsida i Dagens Nyheter, där
han med de djupaste brösttoner fördömde dem som ville nyansera och komplettera
bilden. Han kallade dem för folkmordsförnekare och annat inkvisitoriskt.
Det tog docenten
och Balkankännaren Kjell Magnusson fasta på, när han skrev:
”I sina artiklar använder sig Selimovic,
försåtligt och demagogiskt, av begrepp som revisionister och folkmordsförnekare”.
Bara några veckor
efter folkmordet/massakern/tragedin i Srebrenica inleddes "Operation
Storm" mot serberna i Krajina.150 000-200 000 serber tvingades fly. Hur
många som dödades brukar inte anges i denna nedtystade etniska rensning. Under
Srebrenica-året 1995 genomförde Nato uppemot 3 400 flygangrepp mot
serbiska mål i Bosnien. Inte heller om detta hittar jag några dödssiffror.
ÄR INTE MODERNA KRIG FOLKMORD?
Inte minst genom att bombardemang från luften blivit ett så
vanligt inslag i krigen drabbas även icke stridande. Detta bidrog till exempel
till att ungefär hälften av de ca 50 miljonerna dödade i andra världskriget var
kvinnor, barn och andra civila.
Det är förstås tabu att beskylla de nu så firade segrarna
för ”folkmord”. Men om Srebrenica nu var ett folkmord, vad ska man då kalla
atombomberna över Japan? Hiroshima och Nagasaki var inte som den amerikanska
propagandan försökte få oss att tro ”militärbaser” utan hundratusentals civila
brändes till döds.
Massor av japanska ledare och militärer avrättades efter
kriget. De som ansvarade för massdödandet av civila i japanska städer fick
medaljer och andra fina utmärkelser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar