onsdag, oktober 31

Bengt Svensson: "Varför hatar de oss?"

Hej alla lyssnare.

Häromdagen lät Afghanistans president, Karzai, meddela: (“NATO forces carried out an operation on Sunday afternoon to detain two armed militants, but resulted in killing four innocent children who were just grazing animals.”) "Natostyrkor utförde en operation på söndagseftermiddagen för att fängsla två beväpnade motståndsmän, men i stället blev resultatet att fyra oskyldiga barn, som vaktade betande djur blev dödade."

I en kommentar från Nato/Isaf sas det bl.a. att det var "möjligt" att barnen dödats i räden. General John Allen, som är den 14:e och senaste högste befälhavaren för bl.a. de svenska soldaterna, beklagade vad som "möjligen" inträffat och lovade att betala skadestånd till barnens familjer.

En vecka tidigare blev en tonårsflicka och två småpojkar ihjälbombade i en flygräd, som Nato påstod var riktad mot motståndsmän som planterade bomber. Isaf framförde en formell ursäkt. Och sedan fortsätter allt som förut.

I Sverige saknar de här barnen identitet. Inga namn, inga porträtt. Samma sak gäller de tusentals barn som skadas i kriget varje år. Det är ju nu inne på sitt tolfte år. Men det finns ett och annat undantag. Det gäller barn, vars skador är politiskt användbara. De får namn och porträtt och flygs till den bästa medicinska behandling som går att få för pengar i Europa. Sällan i USA, där de skulle få tävla med sårade amerikanska soldater om uppmärksamheten. Det senaste exemplet är den pakistanska flicka, som sårades av talibaner och nu befinner sig på ett sjukhus i England.

Jag föreslår att alla barn som såras i Afghanistankriget, evakueras och får den bästa sjukvård, som kan uppbringas i något Nato/EU-land. Särskilt de som såras av Natotrupper. Som det är nu, har Afghanistan världens högsta barnadödlighet, och då räknas bara barn under fem år.

Afghanistans barn är ansiktslösa främlingar, som inte tas upp i någon valkampanj, allra minst här i USA. De är vår tids Untermenschen. Samma sak kan sägas om hela den afghanska befolkningen, liksom folken i andra länder, som attackeras av USA/Nato. Deras lidande blir abstrakt i våra medier, och framför allt är det inte vårt fel. Vi vill dem ju bara väl. Vårt bombande är rationellt, det ska befria dem. Deras motstånd är irrationellt och beror på konstiga religiösa föreställningar. Varför visar de ingen tacksamhet? Varför hatar de oss, frågas det fortfarande lika aningslöst efter ett decennium av krig och miljarders miljarder i krigsutgifter.

Ja, kom inte årets fredspris till EU väldigt påpassligt? Så dyrt som det är att kriga nuförtiden, så kan de behöva vartenda öre. Vilket år hände det sist att inget EU-land var insyltat i något krig?

Undrar Bengt Svensson, Radio Tuffs man i San Francisco.

(Hans text hörs i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff från och med söndag kväll den 4 nov på www.tyresoradion.se  )

söndag, oktober 21

Hudfärg, norrländsk gubbhumor,konkret antirasism

"NORRLÄNDSK URBEFOLKNING"
Jag har lätt att bli brun. Min annars söta och förstående kvinna kan i denna fråga visa öppen avundsjuka. Redan i maj frågar människor var i tropikerna jag har varit som kan vara så brunbränd. "I Bollmora", svarar jag, men då tittade de misstroget på mig. Då tillägger jag att jag tillhör den norrländska urbefolkningen och att vi är lite färgade.

En del tror faktiskt på det och visst är jag norrlänning och om jag skulle ägna mig åt den nya folkrörelsen släktforskning hade jag väl upptäckt att bland mina tusentals förfäder och förmödrar hade en och annan varit same, finne, vallon, sydeuropé, jude etc. Har alltid tyckt att de som stolt säger att de är av vallonsläkt är lite fåniga. Sedan vallonerna kom till Sverige för flera hundra år sedan har de ju haft tusentals andra förfäder,

För dem jag inte betraktar som hälsofascister förklarar jag min färg så nära sanningen jag kan komma: "Jag röker och kröker på balkongen".

FÖR DEM SER VI VITINGAR KOMISKA UT
Minns hur den radikala Sara Lidman, en annan norrlänning, i sin berömvärda solidaritet under det amerikanska kriget skildrade Vietnam. Hon tyckte att vietnameserna var så trevliga, de log och skrattade alltid, när hon besökte deras byar. Vietnameser är trevliga, men jag inte säker på att de skrattade av någon medfödd glädje vid Sara Lidmans besök. Under mina första besök i indiska byar, där Tuff i 40 år haft en berömvärd biståndsverksamhet slogs jag också av hur glada indierna såg ut. Så småningom förstod jag att det främst berodde på att vi vitingar såg så annorlunda, ja komiska ut, att vi blev skrattretande. (Jo, jag har lärt mig att "svarting" inte är någon färgbeteckning utan rena rasismen, men jag framhärdar med att använda ordet "viting" om oss västerlänningar. Nu bör man ju enligt mediernas trendsättare inte kalla AIK-are, gnagare, för svartingar, fast deras dräkter är gul-svarta och deras supporterklubb stolt kallar sig för Black Army)

NORRLÄNDSK "VIDSYNTHET"

Men tillbaka till mina norrländska hemtrakter: I min barndom --ack den var länge sedan!-- satt gubbarna på sina ljugarbänkar och berättade roliga historier, ofta självironiska. Och hur de mobbade olika byar i socknen! I den ena fanns bara tjuvar, i den andra bara halvtokiga, i den tredje bara tjuvskyttar, i centralorten var vi bortskämda "herrskapsbarn" osv.

Grannsocknarna slapp inte undan dessa gubbars muttranden: I Nordingrå bodde "toknolingar", i Undrom "tattare" och nolaskogsarna kunde man inte lita på osv. Dessa gubbars värld begränsades i norr av Örnsköldsvik och i söder av Härnösand. När de ändå ville vidga sina vyer försökte de vara vidsynta och sa:

"Jag tyck' int' att norrbaggar och finnkolingar är värre än andra jävla utlänninger, till exempel stockholmare och skåninger."

Innefolket av i dag, som lönsamt medverkar i våra medier har anledning att förfasa sig över dessa gamla norrlänningar. Gud hjälpe, men jag tycker att de var ganska roliga.

TUSENTALS RADIOPROGRAM MED INVANDRARE
Själv har jag i större delen av mitt långa liv bott i Bollmora. Det namnet är inte riktigt fint har överkänsliga kommungubbar tyckt, så Bollmora centrum har döpts om till Tyresö centrum, Bollmoravallen till Tyresövallen etc. Men när jag gjort ca 6000 intervjuer på www.tyresoradion.se har jag haft förmånen att bo just här, där det nu finns ungefär tio gånger så många människor som för 60 år sen. De är från alla svenska landskap och från ca hundra andra länder. De har lärt mig och lyssnarna mycket om andra områdens förhållanden och historia.

Många av dessa utomlandsfödda har blivit mina vänner. Skall jag nämna en av dessa hedersmän är det Edmundo Arróspide, vilken som radiotekniker var min bästa arbetskamrat under många år, innan han alldeles för tidigt "emigrerade vertikalt" till sina peruanska fäder.

PRAKTISK ANTIRASISM: STÖD KONGOPROJEKTET!
En av mina senaste invandrarkamrater i Tuffs internationella solidaritetsarbete är Miza Landström i Trollbäcken. Tillsammans med sin make Marcus har hon tagit initiativ till ett skolbygge bland fattiga byar Kongo. Tuff har redan bidragit med 25000 kr till ett klassrum. Jag är ganska säker på att vi kan bidra med minst ett klassrum till. Innefolkets trendnissar kommer nog inte att bidra, de som kammat hem feta arvoden genom att stämpla medmänniskor som "rasister". Men vanliga radiolyssnare, Tuff-medlemmar och andra kommer att solidariskt fixa minst 25 000 kr till och därmed visa sin konkreta antirasism.

De kommer att göra det genom bidrag på Tuffs insamlingskonto pg 793636-2
---------------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff 1326. Okt.2012



lördag, oktober 20

ROSOR från RADIO TUFF (1326) 21 okt 2012 till….

ROSOR från RADIO TUFF (1326) 21 okt 2012 till….


….till Tuff, som till sina ca 400 betalande medlemmar nu skickat ut ett nytt Tuff-kalendarium med flera lockande möten och TUFF-bladet som har tolv korta men läsvärda notiser. Se www.tuff.fred.se  eller www.tuffsandin.blogspot.com

….till de solidariska människor som börjat bidra med pengar till den skola bland fattiga kongolesiska byar som Tuff försöker hjälpa till att bygga. De gör det genom att sätta in pengar på Tuffs insamlingskonto, pg 793636-2

….till Tyresö Nyheter, som har en halv sida under rubriken TUFFs HÖSTKAMPANJ FÖR SKOLA I KONGO med bilder på tre av de aktiva i arbetet. Texten finns på www.tuffsandin.blogspot.com (18 okt) och hela sidan syns på http://www.tyresonyheter.nu/15tn6.pdf

….till de många som är lika överraskade som kritiska till att norska Nobelkommittén utsåg EU till Nobels fredspris. På TV hördes Svenska Freds' generalsekreterare Christoffer Burnett-Cargill. Han påpekade bland annat att EU är det kärnvapentätaste området i världen. Amerikanska kärnvapen är utplacerade i flera av EU-länderna och två av EU-medlemmarna, England och Frankrike, har egna kärnvapen. Svenska Freds' ordförande Anna Ek gav på Sveriges Radio liknande kritiska synpunkter. Och bland de många kritikerna fanns också en ledande fredsforskare professor Peter Wallensten. Kristna Freds och andra organisationer har också uttryckt sin besvikelse.

….till den norske juristen Fredrik Heffermehl som 2008 levererade en svidande kritik av Nobels fredspris i sin bok "Nobels vilje". Han påpekade att många pristagare numera inte alls hade gjort ett dyft, som motsvarade Nobels testamente att priset skulle gå till dem som "arbetade för avskaffande av stående arméer".

….till fredsveteranen Tomas Magnusson, Svenska Freds' ordförande 1979-85 och nu president i Internationella Fredsbyrån (IPB), som fick Nobels fredspris redan 1910, när norska nobelkommittén ännu följde Nobels vilja. Året innan (1909) gavs priset till Klas Pontus Arnoldsson, "stinsen från Tumba", en av Svenska Freds' grundare 1883. Tomas hörs om en liten stund här i Radio Tuff (www.tyresoradion.se )

….till den amerikanska författaren Diana Johnstone, som i en ironisk artikel tyckte, att det nu var lika bra att militärpakten Nato fick fredspriset. Men sen konstaterade hon dystert att parodi inte lönade sig för verkligheten var mera parodisk. Den kanadensiska tidningen Globe and Mail hade nämligen på fullaste allvar föreslagit just Nato som pristagare.

….till Tuff-mötet om Afghanistan som inleds i Tuff-lokalen, Myggdalsvägen 80 kl 19 måndag 29 oktober av Lars-Gunnar Liljestrand och Shahpoor Omidy. Lars-Gunnar är aktiv i föreningen Afghanistansolidaritet och Shahpoor en skärpt 21-åring och Tuff-aktivist som växte upp i Afghanistan och har goda kontakter där. Han hörs senare i detta Radio Tuff.
----------------------------------------------------------
RadIo Tuffs motto: HELLRE TÄNDA LJUS ÄN ATT BARA FÖRBANNA MÖRKRET

TUFF-bladet okt-nov 2012

Underbart med medlemmar
Tuffs styrka är inte bara de aktiva utan de ca 400 medlemmarna. Tack vare era avgifter kan vi fortsätta vår livliga verksamhet och även betala hyran för Tuff-lokalen, Myggdalsvägen 80. Tuff har inga offentliga bidrag, så därför är medlemmarna så värdefulla.
Stort tack för gåvor!
Några är så generösa och solidariska, att de sätter in gåvor på Tuffs plusgiro 160137-6. Det värmer och inspirerar oss som jobbar aktivt.
Driften av 2 indiska skolor!
Snart skickar Tuff till duktiga indiska partners uppåt 200 000 kr från insamlingskontot, pg 793636-2. Enligt Bhikhu Vyas räcker det till driften av de två skolorna Vankhas Primary School och Chandvagen Primary School med sammanlagt 212 elever i årskurserna 4-7. Tuff-pengar räcker faktiskt 2013 till både lärarlöner och mat i elevhemmen och dessutom till plantering av 8000 mangoträd.

Speciella julmangogram
Förlåt, vill inte inleda julstressen redan nu, men eftersom det här är sista TUFF-bladet för i år vill vi påminna om att inför jul finns speciella julmangogram att använda i stället för julkort. De har färgglada teckningar av indiska elever och kostar 10 kr/st, vilket innebär att det blir två nya mangoträd bland indiska Dharampurs fattiga byar.

Indisk journalist på besök
Nyligen besöktes Tyresö av en journalist från Indien. Han heter Ketan Trivedi och skriver för en stor veckotidning i Maharashtra och Gujarat.Han besökte Kumla skola (Tyresö), som ju i många år gjort fina insatser för Tuffs projekt i Indien. Han intervjuade ambitiöst lärare och 5 elever samt även Tuff-aktivister. Själv hörs han en halvtimme på www.tyresoradion.se och berättar då att han väl känner till Valod, som länge varit centrum för Tuff-biståndet.

Kongo-skola i höstkampanj
De båda Tuff-medlemmarna Miza och Marcus Landström,som har nära kontakter med Kongo har redan fixat massor av rullstolar, kryckor och andra hjälpmedel till rörelsehindrade kongolesiska barn Nu planerar de en skola bland fattiga byar. Tuff har redan bidragit med 25 000 kr. Det räcker till ett klassrum. Men det planeras sex klassrum, så nu börjar en kampanj för pengar till ett ytterligare klassrum.

Fördelar med Tuff-bistånd
Det finns två stora fördelar med att hjälpa Tuffs biståndsverksamhet. 1) Tuff och Radio Tuff har ingen avlönad, så att varenda insamlad krona skickas oavkortat till ändamålet.2) Våra projekt är småskaliga och vi har goda partners och full koll på hur våra pengar används.

Snälla, hjälp gärna till !
Om vi skall lyckas att fixa 25 000 kr till för ett andra klassrum hoppas vi nu på bidrag från många generösa och solidariska. Det gör man genom att på Tuffs insamlingskonto sätta in ett belopp på plusgiro 793636-2. Märk med "Kongo"!

"Face to Face" klart bättre
I Tuff håller vi på den demokratiska folkrörelse-modellen med offentliga möten, nu närmast den 29 oktober om Afghanistan. Facebook är nog bra men "Face to Face" mycket bättre. Så välkommen till fika, gemyt och diskussionslusta i Tuff-lokalen, Myggdalsvägen 80!

Radio Tuff tuffar på
Radio Tuff är nog Nordens enda fredsradio. Ja kanske Europas enda? Den har faktiskt hörts varje vecka över 27 år, säkert ett rekord för frivillig radio. Nu kan man när som helst och varsomhelst lyssna på Tyresöradions program genom att klicka på www.tyresoradion.se

Här finns tuffa texter:
Texter från Radio Tuff finns på www.tuff.fred.se  och på www.tuffsandin.blogspot.com . Kontakta ake.sandin@tyresoradion.se  om du varannan vecka vill ha texterna på e-post.















fredag, oktober 19

Bengt Svensson: Mitt Romneys förfäders fruar

Ni har väl, precis som jag, märkt att det är presidentval här i USA. I San Francisco och Kalifornien är det dock mest delstats- och lokala val som märks, inte minst i brevlådorna, där kilovis av valpropaganda dimper ner varje vecka. En av folkomröstningarna i Kalifornien ger medborgarna chansen att säga nej till dödsstraffet. Annars är det många tekniska omröstningar om hur man ska finansiera diverse nyttigheter.

Båda presidentkandidaterna har varit här för att ragga upp pengar från sina stenrika kompisar, men någon valkampanj har de inte bedrivit. Det beror på att valet redan är avgjort i Kalifornien. Obama vinner med god marginal och får alla 55 elektorrösterna. Mitt Romney får ingenting. Det kallas "winner takes all". Det vore alltså slöseri med tid och pengar för båda två att kampanja här. I stället koncentrerar de sig på ett fåtal delstater där utgången är osäker, och även där koncentrerar de sig på folk som inte vet eller bestämt sig för hur de ska rösta. Dessa väljare brukar beskrivas som independents eller swing voters och antas vara mer sofistikerade och pålästa och kräsna än mer partitrogna väljare. Själv misstänker jag, att det är folk som är ointresserade, okunniga och inte bryr sig om mycket annat än sin egen privata välmåga. I vilket fall så sägs det, att det är de som avgör presidentvalet.

Normalt skulle Obama förlora valet, eftersom ekonomin är dålig och arbetslösheten hög, precis som när Carter och Bush den äldre förlorade efter en mandatperiod. Dessutom går krigen dåligt. Mer än 2000 amerikanska soldater har dött i Afghanistan plus åtskilliga efter att ha räddats ut ur landet. Två tredjedelar av dem har dessutom dött under Obamas kommando. Är det någon som minns den där pinsamma ceremonin i Oslo? Men nu är det här valet inte särskilt normalt.

Romney sägs vara en trist och elak miljardär, som knappast inspirerar någon. Så mitt grundtips är i skrivandets stund kryss. Men jag garderar med en etta för Obama. En man med en miljard dollar att satsa på politisk reklam borde ju kunna få sin hund vald till president, kan man tycka, men Romney har förstås lika mycket kosing. Säga vad man vill om Romney, men han har intressanta förfäder, som tillhör mormonkyrkans grundare.

Mitt Romneys farmors farfar hade elva fruar och runt 30 barn enligt en artikel i tidskriften Rolling Stones. Och vad gör man när man har elva fruar? Skaffar sig en tolfte, förstås, så det blir dussinet jämnt. Hon hette Eleanor McLean och bodde i San Francisco, men var tyvärr redan gift med en man som hette Hector, samma som grannens tjur i min barndoms blekingska Harvaremåla. Hector såg rött och jagade Parley Pratt, som Romneys anfader hette, runt halva USA. Efter tre år fick Hector fast honom i Arkansas och knivhögg och sköt honom, så han dog. Det var den trettonde maj 1857.

Men Parley Pratt hade ett barnbarn som hette Anna, som gifte sig med Mitt Romneys farfar, Gaskell Romney, som hängt med sina föräldrar till Mexico 1885, för att grunda en mormonkoloni där. Det var i grevens tid, för 1890 slutade mormonkyrkan i USA att erkänna polygami. Mitts farfar hade alltså flera fruar till skillnad från hans far, George Romney, som föddes i Mexiko, men flyttade till USA, där Mitt föddes. Fadern, som var chef för General Motors ställde upp och förlorade mot Barry Goldwater som republikanernas presidentkandidat 1968.

Av detta lär vi oss att allting måste vara lagom. Gamle Pratt Romney nöjde sig inte med ett lagom antal fruar, närmare bestämt elva, utan måste tvunget ha en tolfte, som alltså blev den tuva som stjälpte hela lasset. Jag menar, inte ens profeten Muhammed hade väl fler än fyra fruar?

Och så gick det som det gick.
---------------------------------------------------------------
Bengt Svensson i San Francisco för Radio Tuff  nr 1326. Hörs lokalt på 91,4 MHz och världsvida på www.tyresoradion.se från söndagkväll 21/10 kl 17

torsdag, oktober 18

TUFFs höstkampanj för skola i Kongo


(Tyresö Nyheter är en tidning som produceras frivilligt åtta gånger per år. Den är viktig i en kommun med 44 000 invånare och som ligger i mörk medieskugga från den stora grannen Stockholm. Tidningen delas ut till alla kommunens invånare, främst av frivilliga som knallar omkring och lägger den i brevlådor och brevinkast. Frivilligheten gör att den också bryr sig om de hårt och frivilligt arbetande föreningarna, demokratins grundbultar. I senaste numret gav den plats åt denna artikel och illustrerade den med foton på tre av de inblandade. Se http://www.tyresonyheter.nu/15tn6.pdf )

MASSOR AV TYRESÖPROJEKT I INDIEN
Inte många ens i Nyboda och Kumla skolor vet att det i Indien sedan 1975 finns två stora skolbyggnader, som döpts till Kumla och Nyboda Wings. De finansierades av Tyresö Ulands- och FredsFörening (TUFF) inte minst med hjälp av dagsverken i de båda Tyresöskolorna.

Sedan dess har det för TUFF-pengar byggts tjogtals skolor för fattiga indiska barn, över 100 000 mangoträd har planterats, ett par hundra brunnar har anlagts, många med namn efter Tyresödonatorer. Bland alla andra Tuff-projekt i Indien kan nämnas undervisning i 50 stora skoltält av 3000 fattiga barn varje år på 90-talet och delfinansiering av en medicinfabrik med namnet Locost.

BISTÅND TILL BOLIVIA, ERITREA OCH ANDRA LÄNDER
Tuff har också lämnat bistånd till andra länder. I Bolivia kunde ett indianfolk för 2 miljoner kr från Tuff köpa igen hela 60 000 hektar skogsmark. Till Eritrea skickades 100000 skolböcker på det inhemska språket tigrigna. På sistone har Tuff med pengar stött fattiga, krigsdrabbade afghaner, ett barnbibliotek i Bagdad och "barfota barnmorskor" i Guatemala.

MIZA OCH MARCUS TOG INITIATIVET
Kongo är ett av Afrikas fattigaste länder, tidigare rovlystet exploaterat av europeiska kolonialister, som för 100 år sedan anställde ett folkmord på kongoleser i sin jakt efter landets naturtillgångar. I Trollbäcken bor Miza och Marcus Landström, som har nära kontakter med Kongo. Härom året började de med en beundransvärd hjälpverksamhet. De har redan fraktat iväg massor av rullstolar, kryckor och andra hjälpmedel som underlättar tillvaron för rörelsehindrade kongolesiska barn. Nu planerar de en skola bland fattiga byar i Kongo, där analfabetismen är utbredd. Den ska bestå av minst sex klassrum.

SYLVIA LJUNGDAHL VÄDJAR: SKICKA BIDRAG!

Tuff har redan bidragit med 25 000 kr, vilket räcker till ett klassrum. Men nu har Tuff planer på att kunna finansiera ett klassrum till. Tuff-ordföranden Sylvia Ljungdahl:

-- I Tuff försöker vi skaffa pengar till åtminstone ett andra klassrum. Det hoppas jag går eftersom det finns då många solidariska och generösa människor i Tyresö. Och Tuff-bistånd har två stora fördelar: Dels är ingen i Tuff eller Radio Tuff avlönad, så att varenda krona går oavkortat till ändamålet, dels är det här ett småskaligt projekt som vi har ordentlig koll på.

Radio Tuffs Åke Sandin tillägger på tal om Tintin-debatten::

-- Att skaffa en skola till fattiga kongolesiska barn är en påtaglig och mycket bättre antirasism än att beskärma sig över gamla seriealbum.

Bidrag är välkomna på Tuffs insamlingskonto pg 793636-2. Märk betalningen med "Kongo"

onsdag, oktober 17

Hudfärg, Norrland, "rasism", innefolket.

"AV NORRLÄNSK URBEFOLKNING"
Jag har lätt att bli brun. Min annars söta och förstående kvinna kan i denna fråga visa öppen avundsjuka. Redan i maj frågar människor var i tropikerna jag har varit som kan vara så brunbränd. "I Bollmora", svarar jag, men då tittar de misstroget på mig. Då tillägger jag att jag tillhör den norrländska urbefolkningen och att vi är lite färgade.

En del tror faktiskt på det och visst är jag norrlänning och om jag skulle ägna mig åt den nya folkrörelsen släktforskning hade jag väl upptäckt att jag bland mina tusentals förfäder och förmödrar hade en och annan  same, finne, vallon, sydeuropé, jude etc. Har alltid tyckt att de som stolt säger att de är av vallonsläkt är lite fåniga. Sedan vallonerna kom till Sverige för flera hundra år sedan har de ju haft tusentals andra förfäder.

För dem jag inte betraktar som hälsofascister förklarar jag min färg så nära sanningen jag kan komma: "Jag röker och kröker på balkongen".

FÖR DEM SER VI VITINGAR KOMISKA UT
Minns hur den radikala Sara Lidman, en annan norrlänning, i sin solidaritet under det amerikanska kriget skildrade Vietnam. Hon tyckte att vietnameserna var så trevliga, de log och skrattade alltid, när hon besökte deras byar. Vietnameser är trevliga, men jag inte säker på att de skrattade av någon medfödd glädje vid Sara Lidmans besök. Under mina första besök i indiska byar, där Tuff i 40 år haft en berömvärd biståndsverksamhet slogs jag också av hur glada indierna såg ut. Så småningom förstod jag att det främst berodde på att vi vitingar såg så annorlunda, ja komiska ut, att vi blev skrattretande. (Jo, jag har lärt mig att "svarting" inte är någon färgbeteckning utan rena rasismen, men jag framhärdar med att använda ordet "viting" om oss västerlänningar.)

NORRLÄNDSK "VIDSYNTHET"
Men tillbaka till mina norrländska hemtrakter: I min barndom --ack den var länge sedan!-- satt gubbarna på sina ljugarbänkar och berättade roliga historier, ofta självironiska. Och hur de mobbade olika byar i socknen! I den ena fanns bara tjuvar, i den andra bara halvtokiga, i den tredje bara tjuvskyttar, i centralorten bara vi bortskämda "herrskapsbarn" osv.

Grannsocknarna slapp inte undan dessa gubbars kritik: I Nordingrå bodde "toknolingar", i Undrom "tattare" och nolaskogsarna kunde man inte lita på osv. Dessa gubbars värld begränsades i norr av Örnsköldsvik och i söder av Härnösand. När de ändå ville vidga sina vyer försökte de vara vidsynta och sa:

"Jag tyck' int' att norrbaggar och finnkolingar är värre än andra jävla utlänningar, till exempel stockholmare och skåninger."

Innefolket av i dag, som lönsamt medverkar i våra medier har anledning att förfasa sig över dessa gamla norrlänningar. Gud hjälpe, jag tycker att de var ganska roliga.

TUSENTALS RADIOPROGRAM MED INVANDRARE
Själv har jag i större delen av mitt långa liv bott i Bollmora. Det namnet är inte riktigt fint har överkänsliga kommungubbar tyckt, så Bollmora centrum har döpts om till Tyresö centrum, Bollmoravallen till Tyresövallen etc. Men när jag gjort ca 6000 intervjuer på www.tyresoradion.se  har jag haft förmånen att bo just här, där det nu finns ungefär tio gånger så många människor som för 60 år sen. De är från alla svenska landskap och från ca hundra andra länder. De har lärt mig och lyssnarna mycket om andra områdens förhållanden och historia.

Många av dessa utomlandsfödda har blivit mina vänner. Skall jag nämna en av dessa hedersmän är det Edmundo Arróspide, som länge var min radiotekniker, innan han alldeles för tidigt försvann till sina peruanska fäder. Och en av de senaste halvtimmarna på radion gjorde jag med Birgitta Rova, som bott i 50 år i Bollmora. Hon berättade att hon tillbringade sin barndom i Tjeckoslovakien och som elvaåring var med om "dödsmarschen" från Brno (Brünn) efter kriget sommaren 1945. Det var när tiotusentals tyskar fördrevs till Österrike och ca 5000 av dem dog eller dödades.

Det här frivilliga jobbet att radiointervjua invandrare har lärt mig något som innefolket, så måna om sina feta arvoden från Marieberg och andra mediekoncerner, inte vågar nämna: Tyskarna begick så många förbrytelser under andra världskriget att vi inte längre behöver upprepa gamla propagandalögner om dem och att tillräckligt många förbrytelser begicks också mot tyskar för att vi inte ska fortsätta att hålla tyst om dem.

Åke Sandin 2012-10-17

söndag, oktober 14

Nya folkrörelsen: Härligt att bli kränkt!


Har just kommit hem efter en ny inspelning på www.tyresoradion.se , där jag på frivilligbasis gjort uppåt 4000 halvtimmar plus 1325 Radio Tuff. Det var med gänget som skryter med att vi dokumenterar folkhumorn. Det är en härlig samling: Terje Engh, Peter Dicke, Anders Gullberg och Nina Brogärd. Hennes söta ansikte kan man se på www.slingan.info.se  och i fliken "Sagt om 91,4" på just www.tyresoradion.se  .

Vi började med att erkänna vår ständiga "rasism", ett jättepopulärt ämne i medierna. I minst 15 år har vi berättat elaka historier om en stor grupp människor med en särskild hårfärg. Det handlar om alla våra blondinhistorier. Första gången jag på radion släppte fram sådana var när jag intervjuade en systerson som kommit hem från ett franskt universitet. Där hade han lärt sig många skrönor om korkade blonda flickor.

Vi kom också in på det fördelaktiga att känna sig kränkt. Vissa grupper och folk får ju stor uppmärksamhet i medierna genom att odla den känslan. Ja, några har det väl rentav med i sin ideologi och religion.

Alltså kunde vi svennar njuta av vår kränkthet, när roliga norrmannen Terje Engh drog en elak historia om vårt svenska fjäsk för chefer med bonus. För att göra honom kränkt och lycklig kontrade jag med en Norgehistoria om generalen Sven Lagerberg (1822-1905), kallad Sven i Helvete för han svor till och med värre än ärkebiskopen Anton Niklas Sundberg, han som "svor och släckte", medan "landshövdingen satt och grät och bad", när Karlstad brann på 1860-talet

Det var så här: När Siams kung Chulalongkorn besökte Sverige 1897 mottogs han på sedvanligt sätt av Oscar II, vilken emellertid i egenskap av unionskung skulle åka till Norge för att deltaga i firandet av Trondheims 900-årsjubileum. Som tack för besöket skänkte kung Chulalongkorn en elefant, som placerades på Skansen i Stockholm. Oscar II frågade då general Lagerberg om vad som var lämpligt som svarsgåva. Det fick inte vara för futtigt, men inte heller för värdefullt. Generalen skall ha svarat: "Ge honom Norge."

Vi kom också in på Bosse Hanssons numera så förkättrade uttryck "svarting" vid en AIK-match i fotboll. (Medger att jag ofta använt ordet "viting"). Först trodde jag att Hansson muttrade, eftersom det numera är så vanligt att klubbar hejvilt byter spelare inte minst genom att köpa talanger från alla håll i världen. Det Tyresölag i damfotboll vi är så stolta över har till exempel inte en enda Tyresötjej i laget.

Sedan trodde jag att Hansson med "svarting" menade det svart-gula AIK, vars supportergäng stolt kallar sig Black Army. Men nu utpekas han av andfådda trendnissar i medierna för "rasist".

Till Sveriges Radios Ring P1 skickade jag in en kort text där jag erkände vår "rasism" i form av alla blondinhistorierna. Den refuserades, men den duktiga och vackert mörkhåriga programledaren Alexandra Pascalidou ville väl slå vakt om sin kränkthet efter att i sin barndom några gånger ha blivit kallad "svartskalle".

Just i Ring P1 har ju Täppas Fogelberg ofta varit programledare. Nu har han råkat i onåd genom att ha sagt något otäckt ironiskt om Lars Wilks. Minns att Täppas härom året på tal om ljushåriga människor drämde till med "nazistblonda" utan att någon reagerade. Men var inte Hitlers lilla löjliga mustasch ganska mörk och hans stödtrupper svartklädda? Hoppas nu inte att fåniga människor börjar använda uttrycket "nazistsvarta".

I samma P1 hörde jag att för några dagar sedan en mer brunbränd kille än jag kalla oss svennar för "blekfisar". Tack och lov har ingen (ännu?) använt ordet "svartfisar".

Hur som helst, vi förhärdade historieberättare fortsatte också i kväll att berätta en och annan elak blondinhistoria. Vi är säkra på att de allra flesta blonda tjejer är tillräckligt intelligenta för att i motsats till mediernas trendlisor kunna skilja på humor och rasism.

Åke Sandin 2012-10-14

fredag, oktober 12

"Rasism" och riktig antirasism

Det är ju väldigt trendigt att stämpla folk som rasister. Själv har jag länge varit någon slags rasist men faktiskt klarat mig utan minsta förebråelse. Som programledare för Tyresöradion har jag i 15 år släppt fram hundratals roliga elakheter om en stor grupp människor med en speciell hårfärg, typisk rasism alltså. Det handlar om blondinhistorier. Ni vet ju hur korkade och intelligensbefriade dessa tjejer sägs vara.

Vore jag --gud hjälpe!-- belgisk etnocentriker och nationalist skulle jag väl upprört klaga över att Tintin tecknas som en löjlig nidbild av en typisk belgisk yngling. Och apropå fattiga och krigsdrabbade Kongo är jag aktiv i Tyresö Ulands- och Fredsförening (TUFF), som nu försöker samla pengar till en byggandet av en skola bland fattiga byar i Kongo. Jag tvivlar på att de många humorlösa trendlisorna som lönsamt framstår så självgoda genom att förfasar sig över andras så kallade rasism kommer att bidra med ett enda öre. Men att hjälpa fattiga kongoleser är ju en konkret och mycket bättre antirasism än att beskärma sig över gamla seriealbum.
---------------------------------------
Åke Sandin med en text typiskt nog censurerad i annars frispråkiga Ring P 1

söndag, oktober 7

Tintin, Kongo och praktisk antirasism

På sistone har det varit ett visst rabalder om de populära Tintin-serierna . De anses vara nedlåtande, ja rasistiska mot kongoleser. Först skulle de rensas ut från Kulturhuset i Stockholm, men sedan ångrade man sig. Massor av människor har tyckt till, ofta på ett typiskt trendriktigt sätt.

Men själv är jag ju någon slags rasist men så politiskt korrekt att jag aldrig blivit förebrådd. Som programledare på www.tyresoradion.se har jag sedan 15 år ständigt släppt fram det glada gäng som berättar historier och läser kluriga limerickar. Vi dokumenterar folkhumorn, skryter vi med.

Det har varit historier av olika slag, många under naveln, måste villigt erkännas. I början drog vi en och annan böghistoria men de senaste åren har jag censurerat dessa. Vi vill ju inte anklagas för homofobi, så vi har i stället berättat tusentals skrönor om komiska heterosexuella töntar. Även historier om afrikaner och asiater har jag i möjligaste mån undvikit att ge plats åt. Och historier om judar har varit absolut förbjudna i min radio, för vi vill ju inte bli påhoppade av den mediestarka kommitté, som febrilt och framgångsrikt letar efter minsta tecken på antisemitism.

Men det rasistiska är att vi berättat hundratals blondinhistorier. Ni vet, hur korkade, larviga och intelligensbefriade dessa vackra blonda tjejer sägs vara! Att driva med eller rent av håna en stor grupp människor med en särskild hårfärg är förstås rena rama rasismen. Men det är tack och lov något som aldrig påtalas, varför vi oförfärat fortsätter.

Afrikaner är dåligt representerade i västliga medier och deras synpunkter beaktas föga, trots att andra anklagelser om rasism är ett ständigt aktuellt tema. Alltså hör man sällan om kolonialisternas härjningar. Sedan decennier skildrar våra anglofila medier varje vecka tyskarnas många förbrytelser, ibland rentav med hjälp av historieförfalskningar, medan de många tiotals miljonerna afrikanska och asiatsiska dödsoffren för de rovlystna brittiska erövringarna förtigs.

I Kongo var det belgarna som var herrefolket med kung Leopold i spetsen Det visade sig senare att kungens rovdrift på naturtillgångarna, främst naturgummi och elfenben, halverat landets befolkning – ett folkmord på cirka 10 miljoner människor. Det var ett av de största folkmorden i modern tid och finns beskrivet redan 1902 av Joseph Conrad i boken "Mörkrets hjärta"och hundra år senare av Adam Hochschild i boken "Kung Leopolds vålnad".

I dag är Kongo utfattigt och i sina östra delar drabbat av ständiga krig och annat elände. Nu har ett par Tuff-medlemmar börjat ett beundransvärt biståndsarbete för kongolesiska barn. Det är Miza och Marcus Landström, som redan skickat en massa rullstolar, kryckor och andra hjälpmedel till rörelsehindrade barn. De har goda och täta kontakter med Kongo och nu planerar de att hjälpa till med en skola bland tretton fattiga byar med barn till analfabeter.

Tuff (Tyresö Ulands- och FredsFörening) har nyligen bidragit med 25 000 kr, en summa som räcker till ett klassrum, men fem till planeras. Visst vore det roligt om vi i Tuff med hjälp av medlemmar, radiolyssnare och andra kunde bidra med pengar till ett klassrum till. Alla i Tuff och Radio Tuff jobbar oavlönat, så varenda krona skickas oavkortat till ändamålet.

Så sätt gärna in ett bidrag på Tuffs insamlingskonto, pg 79 36 36 - 2 och märk betalningen med "Kongo". En sådan insats vore oändligt mycket bättre antirasism än att beskärma sig över gamla seriealbum.
----------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1325) 7-21 okt 2012



lördag, oktober 6

ROSOR från RADIO TUFF (1325) 7-21/9 2012 till….

....till den israeliska tidningen Haaretz, som avslöjar att de nitton rikaste amerikanska bidragsgivarna till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu också stöder republikanernas presidentkandidat Mitt Romney och andra republikanska kandidater.

….till den radikale amerikanske professorn Noam Chomsky, som i SvT:s program "Dokument utifrån" (30/9) talade om Irans utsatta läge med fientliga arabiska grannländer och med västliga ockupationssoldater i grannländerna Irak och Afghanistan. Dessutom är Iran utsatt för sanktioner och med ständiga hot om militära angrepp från USA och Israel.

….till Al Burke, som i Tuff-lokalen (3/10) inledde ett möte om Syrien. Det blev en livlig diskussion, bland annat om olika utländska krafters inblandning i inbördeskriget. Hans omfattande hemsida har adressen www.nnn.se

….till den Irakfödda Yusra Moshtat som i Fria tidningen (nr 75) skriver under rubriken "En andra höst för den arabiska våren". Hon jämför Syrien med sitt gamla hemland Irak och skriver bland annat: "Precis som I Saddams fall lär saknaden efter al-Assad vara obetydlig, men vem kommer i stället? Vi kan bara hoppas att de som gör sina röster hörda nu också har tänkt igenom hur man ska agera sedan. I annat fall riskerar Syrien att störtas ned för samma stup som Irak, och den arabiska våren övergå i höst."

….till Britta Ring som i Vänsterpress nr 9 tycker att mediernas svartvita bild av Syrienkonflikten är naiv. Inte utan ironi skriver hon att vi kan vänta oss att "Nato intervenerar i humanismens namn och den onde skurken Assad slutar som de onda skurkarna Khaddafi och Saddam Hussein. Och den utländska inblandningen prisas som en solidarisk insats mot förtryckaren"

….till Birgitta Rova, som har bott på Sikvägen i Tyresö i 50 år och som gjort fina insatser för bostadsrättsföreningen där. Men när hon intervjuades på www.tyresoradion.se berättade hon också om sin barndom i Tjeckoslovakien. Tillsammans med tiotusentals andra tyskar var 11-åriga Birgitta med under den så kallade dödsmarschen sommaren 1945 från Brno till Österrike. Tusentals kvinnor och åldringar dog eller dödades under denna fördrivning.

….till de kloka och solidariska människor som använder Tuffs mangogram för att gratulera eller hedra minnet av någon bortgången. För 200 kr blir det 40 nya mangoträd i fattiga indiska byar. Redan finns där tack vare mangogrammen över 100 000 mangoträd. Finns att beställa av Monica, tel 08 - 712 2581 eller av ake.sandin@tyresoradion.se

….till Right Livelihood Award, som nu ger ett av sina "alternativa nobelpris" till den amerikanske professorn Gene Sharp. Alltsedan han på 50-talet avtjänade nio månader i amerikanskt fängelse för sin protest mot Koreakriget, har han varit en intelligent förespråkare för icke-våld som en effektivare och mycket humanare försvarsmetod än det gängse militära.

….till fredsveteranen i Växjö, Ingemar Haraldsson, som i Dagens Nyheter den 27 sept skriver under rubriken: "Icke-våld är bästa sättet att lösa konflikter". Honom ska vi alldeles strax höra här i Radio Tuff.



onsdag, oktober 3

Birgitta, 11, överlevde "dödsmarschen"

Radiokanal, lokal men också global
Succékanalen 91,4 Tyresöradion (www.tyresoradion.se  ) är lokalpatriotisk, Signaturlåten sedan många år är JörgenToressons "Trivsamma, trivsamma Tyresö". Tusentals Tyresöbor har intervjuats halvtimmesvis. Stockholm kallas på radion konsekvent för Tyresös stora förort, Älta för vår näraste och käraste förort och så vidare.

Folk från många olika håll
Tyresö är en invandrarkommun som tiodubblat sin folkmängd de senaste 60 åren. Här finns människor uppvuxna i alla svenska landskap och människor från nästan alla världens länder. Det gör ofta Tyresöradion väldigt global. I dag har jag intervjuat Mostafa Sarwar från Bangla Desh på restaurangen "Indiska köket" bara fem minuters promenad från mitt hem i Bollmora. I förrgår intervjuade jag LO-aktive Classe Enman, uppvuxen bland annat i Tranås. Och i söndags gjorde jag en halvtimme på radion med Birgitta Rova, som tillbringade sin barndom i andra världskrigets Tjeckoslovakien.

Tyskarnas "dödsmarsch" från Brno (Brünn)
Birgitta Rova har bott på Sikvägen i Tyresö de senaste 50 åren. Där har hon trivts och varit mycket aktiv i bostadsrättsföreningen Laken. Hon tillhör alltså de många föreningsaktiva som hörts på Tyresöradion under många år.

Men Birgitta fick också frågor om sin barndom. Då var hon en liten flicka i Brno (på tyska: Brünn). Hennes mamma tillhörde de många tyskar som i generationer bott där. Hennes farfar var tjeck, men det hjälpte inte 1945. Tre veckor efter krigsslutet samlade unga beväpnade tjecker ihop tiotusentals tyskar. De flesta var kvinnor, barn och åldringar. De tvingades sedan iväg till fots mot den österrikiska gränsen.

Birgitta, som då var elva år, beskriver hur tyskar som inte orkade gå längre sköts eller lämnades att dö vid vägkanten. Hon såg många lik. Och sommarhettan var tryckande och vattenbristen stor, Så när de tvingades dricka flodvatten var det infekterat av de många liken, så de drabbades av dysenteri.

Det beräknas att omkring 5000 tyskar dog eller dödades av denna påtvingade etniska rensning, som på tyska kallas "Brünner Todesmarsch", dödsmarschen från Brúnn. Birgitta och hennes mamma lyckades ta sig till Wien och sedan 1948 till Sverige.

Massakern i Aussig 31 juli 1945
Den här dödsmarschen från Brünn var långt ifrån den enda grymheten som efter kriget drabbade tyskar. En annan massaker inträffade i den tjeckiska staden Usti ad Labem, som förut hette Aussig och ligger i det område som tidigare främst beboddes av sudettyskar. Nästan tre månader efter krigsslutet exploderade ett ammunitionslager där och tyskarna gavs genast skulden. Uppåt tusen av dem mördades. Så här berättade en tjeckisk tjänsteman i Aussig:

"Militären omringade Elbebroarna. De tyskar som återvände från jobbet med sina vita armbindlar blev de första offren på Benesj-bron. Militären deltog i mördandet. En mor, som drog sitt barn i en vagn över bron, slogs ihjäl med käppar och slängdes med sitt barn över broräcket ner i Elbe under följeeld från maskingevär.

En annan tilldragelse som fastnade i mitt minne och som kommer att följa mig hela livet, var den tyske antifascist som efter fyra år i koncentrationsläger hade kommit tillbaka och nu arbetade som montör. Denne tyske kämpe mot fascismen slet man håret av och sköt sedan sönder magen på. Han dog på fläcken."

Väldig etnisk rensning
Birgitta och hennes mamma var bland de ca 3 miljoner tyskar som fördrevs från Tjeckoslovakien. Tyskar rensades även från Ostpreussen, Hinterpommern, Schlesien, Jugoslavien och andra områden, där deras förfäder bott i många generationer. Sammanlagt beräknas ca 13 miljoner tyskar ha fördrivits kring krigsslutet. Någon miljon av dem dog eller dödades på kuppen.

Det var segermakternas Stalin, Churchill och Truman som i Potsdam 1945 bestämde denna väldiga och grymma etniska rensning. I dag är etnisk rensning ett brott mot folkrätten och de skyldiga döms till långa fängelsestraff -- åtminstone om de är serber.

Den amerikanske professorn R.M.Douglas kom i år ut med en bok om denna folkfördrivning. The Chronicle of Higher Education hade i sin recension (11/6 2012) rubriken "The European Atrocities You Never heard About", alltså "de europeíska illdåd man aldrig hört talas om". Därför påminner jag om dem i min blogg.
----------------------------------------
Åke Sandin 3 okt 2012