Ryssar och tyskar ska vi inte ömka?

VÅR OKUNNIGHET OM RYSSLAND

”Kan du säga namnet på en nu levande ryss, som inte heter Vladimir Putin?”

”Har du under ditt liv sett flera ryska filmer än det antal amerikanska filmer du såg på TV förra veckan?”

Det var Pelle Sunvisson som ställde dessa två frågor på ett TUFF-möte, där han talade om den stora internationella stridsflygövningen Arctic Challenge Exercise som med Natos medverkan äger rum i Norrland med början den 25 maj. På det sättet ville han illustrera vår okunnighet om Ryssland, som är ett av våra grannländer vid Östersjön.

ERKÄNNA ELLER DÖLJA SIN EGNA KRIGSBROTT

Ett annat stort land vid Östersjön är Tyskland. I dag (12/5) skriver Johan Croneman i DN om den tyska filmen ”Tannbach – ett krigsöde” som nu visats på svensk TV tre kvällar i rad. Han ger den högt betyg, anser den vara ”en välgjord, ovanligt nyanserad, otroligt vacker och kolossalt välspelad miniserie”. Den illustrerar hur förlorarna hade det efter krigsslutet 1945.

”Segrarna har alltid rätt, det är en gammal historisk sanning”, vågar Croneman påpeka”. Och han tillägger: ”Befriande att få se annat skådespeleri än det brittiska och amerikanska.”

Annars har ju tyskarnas många krigsbrott på nytt beskrivits utförligt under segrarnas firande med anledning av 70-årsdagen av freden i Europa. I Tyskland bearbetar och belyser man med självkritik sina egna krigsförbrytelser. När ska andra världskrigets segrare bekväma sig till samma öppenhet om sina egna brott?

RYSSAR OCH TYSKAR DE FLESTA DÖDADE I EUROPA

”Inget folk kan ta monopol på lidandet under andra världskriget” har den amerikanska folkrättsprofessorn Alfred de Zayas påpekat.

Kvantitativt kan man dock försöka jämföra eländet genom att ange dödstalen, det som kallas body count på supermaktsspråket. Sådana siffror är dock sällan precisa och ibland överdrivna.

En av många svårigheter är om man skall inkludera också dem som dog av umbäranden och epidemierna i krigets spår utan ”bara” räkna dem som dödades av krigshandlingar. Minst 20 miljoner ryssar lär ha blivit krigets offer och mint sex miljoner tyskar. I både fallen utgjorde civila minst hälften av offren.

KOLLEKTIVSKULDEN DRABBAR MINNET AV DEM

När brydde sig västliga filmmakare och andra medier om de många miljonerna civila ryska och tyska offer? Dessa har drabbats av den förbannade kollektivskulden, kopplas  ihop med sina ökända ledare Stalin och Hitler och inte ska vi väl ömka stalinister och hitlerister är den vulgära inställningen. Korrekt rasism?

Under mina tusentals intervjuer för www.tyresoradion.se har jag också givit röst åt  många hundra invandrare från ca 70 olika länder. En del av dem har varit överlevande från andra världskriget. Minns hur jag sände en halvtimme med en kvinna här i Bollmora. Hon hade varit liten flicka i Hamburg. Under några dagar sommaren 1943 drabbades staden av de bombardemang britterna kallade Operation Gomorra. 44 600 civila dödades bland annat av de eldstormar som tusentals brandbomber åstadkom.

Den här kvinnan från Bollmora mindes vad hon upplevde i Hamburg för 72 år sedan. Hon har ofta mått psykiskt dåligt ända sedan dess. Bland annat fann hon en lekkamrat ihjälbränd i den smälta asfalten utanför sitt hus.

De ca 70 000 tyska barn som sprängdes eller kremerades levande av allierade bombmattor under kriget bör vi dock liksom de trendriktiga inte ömka utan glömma.

- -- - - - - - - -  -- - -  --  -- - - - - - - - - - - - - - - - -

PS: Pelle Sunvisson, som nämndes i början, hörs nu på www.tyresoradion.se