onsdag, maj 27

Bofors på tapeten igen

NEGATIVT UPPMÄRKSAMMAT I INDIEN PÅ 80-TALET
Vapenfabriken Bofors är en viktig del av det  mäktiga Mimac, den ekonomiskt och medialt så enormt inflytelserika lobbygruppen. Förkortningen uttyds som det Militär-industriella-mediala-akademiska-komplexet.

De senaste dagarna (25-26/5) har Dagens Nyheter haft stora artiklar just om Bofors. Det är med anledning av att tidningen har intervjuat den indiske presidenten Branab Mukherjee. Denne tycker inte att skumrasket kring den omfattande exporten av Boforsvapen till Indien på 80-talet var någon skandal.

Han stöder sig på att inga fällande domar verkställdes mot dem som var starkt misstänkta för korruption. I Indien var Bofors då enormt uppmärksammat och namnet fick nästan karaktären av en indisk svordom. Mutaffären bidrog till att den dåvarande premiärministern Rajiv Gandhi förlorade valet 1989

Minns att Tuffs indiske partner Bhikhu Vyas var med oss 1993 i bil när vi besökte det norsk-svenska Morokulien med sitt fredsmonument. På vägen dit passerade vi Karlskoga och Bhikhu blev väldigt exalterad, när han då såg skylten ”Bofors”. Han meddelade genast sina indiska vänner att han minsann sett Bofors.

ROLLES BOFORS-LIMERICK
Min gamle vän Roland Schütt (1913-2005), som skrev sin succébok Kådisbellan, där han så ömsint beskrev sin judisks mamma Zipa, saknar jag ännu. Han skrev boken efter uppmaning av mig efter att ha blivit intervjuad i Radio Tuff.

Rolle var verbalt begåvad även i sin produktion av limerickar. Han skrev bland annat om hundarnas komplicerade kärleksliv men han var också engagerad i Tyresö Ulands- och Fredsförening. Han bidrog bland annat med den här limericken:

En kanonfabrikant i Karlskoga
Med Boforsvapen knoga och knoga.
Han sa varje da’:
”Exporten går bra!
Med licenser är inte så noga”.

LÖGNERNA OM FREDSAKTIVISTER
Det var inte bara 2013, då några lokala moderater med kommunalrådet i spetsen grovt beljög fredsrörelsen i allmänhet och mig i synnerhet, utan jag minns också hur det var för ca 25 år sedan. Då stämplades vi som jätteskumma Moskvalakejer. Minns att jag då i en krönika också nämnde Bofors. Så här skrev jag då:

"Verkligheten överträffar dock här den vildaste satir. Sanningen var, att Svenska Freds samarbetade med oppositionen i öststaterna, såsom Charta 77 i Tjeckoslovakien och oberoende fredskrafter i DDR. Därför förvägrades vår ordförande Lars Ångström  och vår internationelle sekreterare Rainer Santi inresa i DDR. Och vice ordföranden, Peter Ingvarsson, blev arresterad i Prag och utsparkad ur landet.

Vad gjorde då samtidigt Boforsdirektörerna, så beundrade för sina fosterländska insatser i försvaret mot kommunismen?. Jo nu avslöjas att de gick som barn i huset hos Stasi. För dem var det inte tal om inreseförbud. Tvärtom, de fick inte ens stämplar i passen. Bofors fick hjälp av den ökända spionorganisationen med att förse skjutglada östtyska gränsvakter med krut och den iranske gullplutten Khomeini med krigsmateriel.

För oss lurade undersåtar känns det nästan skamligt. Som om vi fluktat in i sovrummet hos överklassen och råkat upptäcka deras perversa sängkamrater".


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar