Det JOHN KERRY nogsamt förtiger

Den amerikanske utrikesministern John Kerry har intensivt kampanjat mot de hemska kemiska vapen, som påstås ha använts av den syriska regimen. Som avskräckande historiskt exempel påminner han om de många tusen civila som blev offer för Saddam Husseins användning av kemiska vapen på 1980-talet.

Kerry försöker med hjälp av sådana argument övertyga omvärlden att ett amerikanskt anfall mot det "onda" Syrien är mycket motiverat. Det som Kerry dock nogsamt och begripligt nog förtiger är att det den gången var iranier och upproriska kurder som drabbades, till exempel i staden Halabia, där uppåt 5000 människor dödades av nervgaser 1988. Det skedde i det långa och från båda sidor blodiga krig som Saddam, påhejad av västmakterna, inledde mot Iran.  

Om dessa mordiska gasattacker har den amerikanska tidskriften Foreign Policy rubriken "CIA Files Prove America Helped Saddam Gassing Iran " I artikeln sägs bland annat:

"Nu överväger USA en militär aktion som svar på användning av kemiska vapen i Damaskus. Men för en generation sedan gjorde USA:s militära och underrättelseorgan inte någonting för att stoppa en serie av nervgasattacker långt mer förödande än någonting som har drabbat Syrien….Nya detaljer avslöjar den stora omfattningen av amerikansk kunskap om detta. Det är liktydigt med ett officiellt medgivande om medbrottslighet i några av de grymmaste kemvapenattackerna"

I dag (9/9) tycks Kerry ha backat en smula från sin ivrigt militaristiska linje, kanske beroende på att en majoritet både i USA och Europa är emot en amerikansk aggression, som ytterliggare skulle öka blodbadet i Syrien, där redan så många tusen grymt har dödats av vapen, som kallas "konventionella" och därmed av de lättlurade betraktas som på något vis schyssta.

Han säger nu plötsligt att bara en politisk lösning kan lösa konflikten i Syrien. Har folkopinionen tvingat Kerry att överge sin orwellska tro på att "krig är fred" ?

Enligt Dagens Nyheter (9/9) hittas kongressens anhängare till en attack mot Syrien  bland annat "hos de mest proisraeliska ledamöterna, som ser al-Assad som ett hot mot Israel". På  svenskt håll motsvaras de av dem som Jan Guillou kallar "bombliberaler", typ Fredrik Malm.