Aisha, 4 år. Ett av krigens många "sidoskador"

ETT 4-ÅRIGT OFFER FÖR DRÖNARE

Aisha var fyra år och bodde bland många släktingar i en by uppe i de afghanska bergen. Under en bilfärd med sina släktingar träffades bilen av missiler från en ”amerikansk fågel”, det namn som afghanska barn kallar amerikanska drönare vilkas surrande ibland håller dem vakna på nätterna.

Först trodde man att i den blodiga röran av kroppsdelar på lemlästade människor hade alla omkommit. Men så hördes ett svagt rop: ”Vatten, vatten”. Det kom ifrån en liten flicka, som grävdes fram. Det var den fyraåriga Aisha, den enda bland det dussintals människor som inte hade dödats.

Hon hade kallats för den vackraste flickan i byn men nu var hon dock svårt skadad. Bland annat var hennes mun, näsa och ögon praktiskt taget borta. Aisha hade blivit flickan utan ansikte.

ETT PROGRAM OM BARN OCH KVINNOR I KRIG

Detta berättar journalisten Terese Cristiansson som var Sveriges radios sommarpratare den 25 juni. Hon har rapporterat från olika krigsskådeplatser såsom Irak, Gaza och Nigeria, där hon främst skildrat kvinnors och barns lidanden.

Fjärran från Hollywoods heroiska men förljugna krigsfilmer framhåller hon kvinnors och barns grymma öden i krig. Krig är gråtande barn, förspillda liv, utdragen sorg och ständig oro i imagen, menar hon.

Christiansson kallar de oskyldigt drabbade av krig för ”militära sidoskador”, medan det vanliga uttrycket för dessa brukar vara collateral damage, alltså ofrivilligt dödande. Bombangreppen, så vanliga i västlig krigföring, orsakar väldigt många civila dödsoffer, vilket till exempel någon miljon vietnameser fick erfara.

AISHA FÖRDES TILL USA

Den fyraåriga Aisha från Afghanistan hamnade först på ett sjukhus i Kabul. Den afghanska presidenten Karsai såg till att hon fördes till specialistvård i USA. Terese Cristiansson berättar att hon länge försökte få tag på henne. Inte förrän hon efter något halvår själv åkte till USA lyckades hon och fann då att Aisha hade klarat sig bra i skolan trots sin blindhet men saknade sina föräldrar, vilkas död ingen hade berättat för henne.

SHIT HAPPENS!

I Gaza var Terese Cristiansson strax efter kriget där 2008, ”Gjutet bly” som det kallades. Hon vandrade genom ruinerna och träffade barn i en familj, vars flesta medlemmar hade dödats. Det var efter att de hade flyttat från sitt hus till ett annat för att vara säkrare, men en israelisk missil slog ner också där och 29 civila dödades.

Hon frågade en israelisk soldat om den höga siffran för civila offer. Hans svar var lakoniskt:

”Shit happens”!

- - - - - - - - - - -  --  -- - - - - -  - - -

ÅKE SANDIN i Radio Tuff nr 1391