torsdag, april 23

Staaff, Blix -- och så Björklund

BLIX EN ARVTAGARE TILL STAAFF
För en tid sen erinrade jag om Karl Staaff, den liberale statsministern som så skändligen tvingades avgå 1914 efter attackerna från kunga-, herre- och militärmakt. Han ville ju hellre satsa på sociala reformer i Fattigsverige än på pansarbåtar.

Den 19 april i år kunde man i söndagsintervjun på P1 höra Hans Blix, bland annat svensk utrikesminister i den folkpartistiska regeringen 1978-79. ”Den bästa utrikesminister vi haft sedan Östen Undén”, som även vänsterfolk brukar säga.

I söndags upprepade Blix sitt nej till svensk Natoanslutning. Han menade att det bara skulle tolkas som ett hot av Ryssland och kanske leda till motåtgärder. Han menade också, att det var viktigt att sätta sig in i Rysslands oro för Natos utvidgning österut och norrut.

En lösning av Ukrainakrisen ansåg han vara att också Ukraina avstod från medlemskap

NU BEHÖVS MOTSTÅNDET MOT NATO-ANSLUTNING
Det är märkvärdigt att den alliansfrihet, som fungerat så väl i 200 år – om man undantar svensk inblandning i Afghanistan -- nu genom ensidiga och alarmistiska medier börjar ifrågasättas alltmer. Delvis tack vare vår neutralitet klarade vi ju oss undan första världskriget, andra världskriget och kalla kriget. 

Under Sovjettiden var Östersjön –eller ”vårt närområde”, som det alltid sägs – inte alls så fullt av Natoländer som nu. Då behärskade Sovjet och dess Warszawapakt stora delar av kusterna men Sveriges och Finlands alliansfrihet fungerade som en fredsskapande brobyggare. Nato var knappast alls på tapeten.

I höstas utkom boken ”Bevara alliansfriheten - nej till Nato-medlemskap!”, skriven av 17 politiska veteraner, bland andra Hans Blix. En annan med lång diplomatisk erfarenhet, Rolf Ekéus, fanns också bland författarna, där till och med generalen Carl Björeman förekom. Gemensamt för bokens skribenter är att Sverige bör göra allt som är möjligt för att minska den säkerhetspolitiska spänningen i vårt närområde, främst genom ett tydligt nej till Nato-anslutning.

JAN BJÖRKLUNDS FOLKPARTI GÖR HÖGERSVÄNG
I min släkt fanns i en tidigare generation flera som stolt röstade på liberalerna eller de frisinnade som det ibland hette. De menade att partiet på Staaffs och hans efterträdares tid var en slags vänster mot de välbeställdas högeråsikter.

I dag finns folkpartiet faktiskt till höger om vår tids höger, moderaterna. Det visar det i sin iver att satsa mera pengar på den svenska militären och med kravet att Sverige ska ansluta sig till Nato.

Men när Hans Blix var utrikesminister hade väl Jan Björklund knappt börjat den karriär som skulle göra honom till major i reserven.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar