tisdag, april 14

Grass och Pinter frispråkiga nobelpristagare

NÅGRA CITAT
I går (13/4) dog den tyske författaren Günter Grass, 87 år gammal. Han var bördig från Danzig (I dag: Gdansk) och slog igenom redan 1959 med sin roman Blecktrumman, som också blev en mycket sevärd film. I denna debutbok gisslade han den tyska nazismen och nationalismen. Det var också ett ledmotiv i hans senare författarskap.

Grass var en politiskt mycket engagerad människa inte bara inom tysk socialdemokrati utan höjde sin röst i många andra sammanhang, alltid från vänster och med en antimilitaristisk vinkling. Här några citat:

"Min tidsålder började när Weimarrepubliken just hade återhämtat sig en aning från sina svaghetsanfall, men sedan förföll desto fortare, varpå Tredje riket varade bara i tolv år, men tillräckligt länge för att belasta var och en, även mig, med ett folkmord som, reducerat på det enda ortsnamnet Auschwitz, för all framtid vidhäftar oss som ett Kainsmärke." (sid. 260)

"Rent tillfälligt överlevde jag [kriget]. Och efter att atombomber hade fällts över två japanska städer, ytterligare en krigsförbrytelse, vilken visserligen inte fick räknas som sådan, eftersom den förövades av segrarna, skulle fred äntligen lyckliggöra världen." (sid 284)

"Snart började det Kalla kriget som ledsagades av det heta i Korea. Stormakterna ställde till med ställföreträdande krig. I främre Asien gav flera krig, däribland blixtkrig, näring åt det urgamla hatet som gav varken israelerna eller palestinierna fred. Och när staten Jugoslavien bröts isär, tittade de krigströtta européerna på hur serber och kroater krigade mor varandra, och serberna, nästan som i förbigående, slaktade sina grannar av muslimsk tro."


PINTER OCH GRASS
Liksom Grass fick engelsmannen Harold Pinter (1930-2008) nobelpriset i litteratur, och liksom Grass var han en engagerad vänstermänniska. Han var en stark motståndare till USA:s och Storbritanniens invasion av Afghanistan och Irakkriget. Kallade rentav premiärminister Tony Blair för ”massmördare” och liknade Bushadministrationen med nazityskland.

 Grass  citerar Pinter, när denne höll sitt nobeltal och bland annat sade:

"Hur många människor måste man döda innan man har förtjänat titeln massmördare och krigsförbrytare?"

Och Grass’ positiva omdöme om Pinter uttrycks så här:

"Pinter talade om Irak-kriget, om pågående och förflutna nidingsdåd, förövade av USA, och över det hycklande räknandet av det som i väst kallas 'Body count', där bara de egna döda är viktiga. Han spottade ut det som alla visste, men bara några få vågade säga."

GRASS ”ANTISEMIT”?
2012 råkade Günter Grass ut för ett rejält blåsväder. I en dikt som publicerades i tyska tidningar och som hette ”Was gesagt verden muss” (”Vad som måste sägas”) vågade han också kritisera Israel och varna för dess kärnvapen. Han utsattes för en storm av kritik och smädades av många i den trygga mittfåran med den populära spottloskan ”antisemit”.

Det hjälpte inte att han i dikten först hade hudflängt Irans president med att hans folk hade "förtryckts och förletts till arrangerat jubel av en pratmakare för att man inom hans maktsfär förmodas bygga en atombomb"

Israels reaktion var inte nådig. Grass fick inreseförbud till landet. Han var då redan 85 år och van vid mothugg. Han svarade med att påminna om att han av DDR också hade fått inreseförbud liksom senare av Burma. Inte utan ironi sade han sig hoppas på att den tilltagande demokratiseringen av Burma skulle upphäva det.
 -- - - - - - - - --- - -- -- - - - - - - -- - -- - - -  - -- - - - - - -
PS: En av böckerna Grass skrev hade titeln Krebsgang , på svenska ”Krabbans gång”. Den skildrar den största fartygskatastrofen i historien, torpederingen av det stora passagerarfartyget Wilhelm Gustloff i södra Östersjön den 30 januari 1945. Ca 10 000 tyskar omkom, de flesta civila flyktingar men också ett antal sårade soldater.

Trots att liknande skeppsbrott med många tiotusentals civila offer förekom i slutet av andra världskriget vid Östersjön, där Sverige ligger, är detta relativt nedtystat av våra medier. Regeln är att inte ömka ryska eller tyska krigsoffer




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar