lördag, februari 28

Ukraina det goda? Ryssland det onda?

MARIA PERSSON LÖFGREN OCH ”KÖPTA  JOURNALISTER”
I min förra text förbannade jag kollektivskulden som kulminerar under krig. Då beskrivs alltid motsidan som totalt ond, medan den egna sidan är helt felfri. I ett neutralt land som Sverige borde vi ha större möjligheter att mera opartiskt bedöma konflikter.

Min främsta nyhetskälla är Sveriges Radio. Där har jag massor av gånger lyssnat på dess Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Härom dagen var hon med hos Nordegren & Epstein. Där gjorde hon sitt bästa för att förringa att högerextrema spelade en mycket aktiv roll vid den revolution eller statskupp som ägde rum i Ukraina för ett år sedan.  Hon menade rentav att högerextremismen var mera utbredd i Ryssland.

Hoppas jag hörde fel när hon till och med sade att nazister är vanligare i Sverige än i Ukraina. Det kom mig att tänka på den bok som den erfarne tyske journalisten Udo Ulfkotte utgav i fjol. Den hette ”Gekaufte Journalisten” (Köpta journaliser) och beskrev hur storfinans och säkerhetstjänster styrde medieutbudet. Journalister mutades att skriva västvänligt och antiryskt.

Självfallet tror jag dock att Persson Löfgren har tillräckligt hög lön av Sveriges Radio.

Därför undrar jag, varför hon är så ensidig i sin rapportering till men för oss lyssnare som vill försöka förstå konflikten. Minns med tacksamhet en text av Peter Saramo, sekreterare i finska riksdagen. Han gav de båda parternas syn på händelserna i Ukraina – låt vara att han lite uppgivet frågade: ”Vad ska man tro då alla ljuger?”

VAD HÄNDE I KIEV FEBRUARI 2014?
För några dagar sedan rapporterade Maria Persson Löfgren om ett bombdåd i Ukrainas näst största stad Charkiv. Hon påstod att det riktade sig mot en ”fredsdemonstration”. Det var i verkligheten ett firande av vad som hände för ett år sedan i Kiev. Och nu måste jag ställa ett antal frågor, som kanske någon kan hjälpa mig att besvara.

Det var två tre dagar i februari förra året, då det hände mycket och delvis förvirrande. Minns hur vi gladde oss år att en förhandling i Kiev mellan olika parter i närvaro av EU-representanter ledde till att den ifrågasatte presidenten Janukovytj gick med på att tidigarelägga val för att tillmötesgå dem som i månader demonstrerat på Maidan.

Redan dagen efter flydde Janukovytj för sitt liv.

17 FRÅGOR
Fråga 1: Vad hade hänt?

Vi vet att skottlossning bröt ut. Drygt 100 demonstranter dödades men också ett dussintal poliser.

Fråga 2: Cui bono? (Vilka gagnades?)

Fråga 3:  Kan Janukovytj ha varit så korkad att han beordrade den skottlossning som starkt bidrog till hans fall?

Fråga 4 Var det en lyckad demokratisk revolution eller en statskupp som drev bort en folkvald president?

Fråga 5: Vilken roll spelade de högerextrema (Svoboda och Högra sektorn) i  maktombytet?

Fråga 6: Det har lämnats olika uppgifter om de krypskyttar som var aktiva i dödandet. Vilka var de och vad hade de för motiv?

Fråga 7: Är det riktigt att de nya makthavarna Kiev förbjöd ryskan som officiellt språk?

I mars 2014 blev Krim ryskt.

Fråga 8: Var det en rysk invasion som förekom, vilket västliga medier och politiker kallade det, eller var det en oblodig annektering – låt vara en kränkning av folkrätten?

I den folkomröstning som anordnades på Krim valde en överväldigande majoritet att tillhöra Ryssland.

Fråga 9: Var det ett fejkat val och i så fall hur är folkviljan bland invånarna på Krim?

Fråga 10: Enligt en tysk undersökning nyligen skall ca 80 % av Krims invånare vara nöjda med att Krim annekterats av Ryssland. Stämmer det?

Fråga 11: Stämmer det att många invånare på Krim valde Ryssland framför Ukraina, därför att de ansåg det vara ekonomiskt bättre att tillhöra Ryssland?

Folk i områdena kring miljonstaden Donetsk och staden Lugansk (ca en halv miljon inv.) meddelade under våren 2014, att de bildade ”folkrepubliker” för att tillvarata de många ryskspråkigas intressen. (Jfr fråga 7)

Fråga 12: Är det korrekt att de krävde visst självstyre men önskade att fortsätta att tillhöra Ukraina?

17 juli 2014 kraschade Malaysias plan MH 17 i östra Ukraina. 298 människor dog. Omedelbart efteråt ansåg västliga medier och politiker, typ den svenske utrikesministern Carl Bildt, att den skjutits ner av ryskstödda separatister trots att inga bevis presenterades. Det har sedan varit märkligt tyst om den internationella utredning som över ett halvår undersökt händelsen. Utredarna består av folk från Nederländerna, Belgien, Malaysia och Ukraina men inte av företrädare för separatisterna eller Ryssland.

Fråga 13: Vad är uppgifterna den 7 augusti 2014 i den största engelskspråkiga tidningen i Malaysia, New Strait Times, värda som anklagar Ukraina för nedskjutningen under rubriken ”Amerikanska analytiker menar att MH17 nedsköts av ukrainskt flyg”?

Fråga 14: Är det riktigt att de fronderande människorna i Donetsk- och Luganskregionerna i somras anfölls av den ukrainska armén, förstärkt med en minst sagt brokig skara frivilliga soldater i vissa bataljoner?

Det finns olika beteckningar på de påstått angripna i östra Ukraina. Den vanligaste bland inte alltför inblandade tycks vara ”separatister”.

Fråga 15: Hur bör man förhålla sig till de båda parternas benämningar, när Kiev talar om en ”antiterroristoperation” och de förmenta ”terroristerna” kallar sig ”självförsvarsstyrkor”?

Kriget i östra Ukraina, där nu (28/2) tack och lov vapenvila råder, beräknas ha krävt ca 5700 dödsoffer. Våra medier rapporterar vanligen om den ukrainska arméns förluster – ena dagen tio stupade, andra dagen 8 stupade osv. Men en stor del av de dödade är ju som vanligt i krig civila.

Fråga 16: Hur många civila har dödats och är det riktigt att förmoda att den överväldigande majoriteten av dessa tillhör de så kallade separatisterna?
Det sägs att över en miljon människor har tvingats fly men de kallas alltid internflyktingar. Men massor har ju flytt till Ryssland.

Fråga 17: Hur många av dessa angripna rysktalande civila  har flytt till Ryssland?
 

















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar