torsdag, mars 21

SANNINGEN, KRIGENS FÖRSTA OFFER.


IRAKKRIGET STARTADE MED EN LÖGN
För tio år sedan var jag i Larnaca på Cypern. Natten till den 20 mars 2003 stördes nattsömnen av ihållande flygbuller. Den forna stora kolonialmakten Storbritannien härskade också över Cypern 1878-1960 och har ännu en flygbas på ön. Det var deras flygplan vi hörde.

Dagen efter fick vi reda på att USA och England hade angripit Irak, trots de stora folkliga demonstrationerna mot kriget, som hade ägt rum veckorna innan i Europas städer. Angreppet motiverades med hotet från den otäcke Saddam Husseins massförstörelsevapen. Det visade sig sedan vara en propagandalögn. Men detta krig har dödat ca 120 000 irakier, 4 400 amerikaner och drivit någon miljon irakier på flykt. I kommande Radio Tuff citeras experter på folkrätt som betecknar kriget som ett "flagrant brott mot FN-stadgan" och en illegal aggression. Men det är aldrig västliga krigsförbrytare som släpas inför brottmålsdomstolen i Haag.

Också denna gång var krigets första offer sanningen. Att försöka resultatvärdera krig är inte roligt.

"FÖR DEMOKRATI" OCH "ALDRIG MERA KRIG"?
Det första stora blodbadet på 1900-talet var första världskriget 1914-18. I de segrande västmakternas propaganda kämpade de för att "trygga Europa för demokratin" (safe for democracy) i "kriget som skulle göra slut på alla krig" (the war to end all wars).

Det var fina mål och alltså bra propaganda. Men resultatet blev det motsatta. Som en följd av kriget drabbades stora länder i stället för demokrati av en epidemi av diktaturer: Stalinism i Ryssland, nazism i Tyskland, fascism i Italien, Spanien och flera andra länder. Och det krig som skulle göra slut på alla krig ledde fram till det ännu mer förödande andra världskriget 1939-45.

POLENS OCH ÖSTEUROPAS ÖDE
Men andra världskriget då, det var väl bra, trots att uppåt 50 miljoner människor dödades. De goda segrade mot de onda har vi ständigt fått lära oss. Ja, Tyskland och Italien blev demokratiska stater, men Stalin, Franco och några mindre diktatorer satt i orubbat bo.

England och Frankrike hade 1939 förklarat Tyskland krig för att hjälpa det av tyskar och ryssar angripna Polen. Kriget ledde till att Polen förlorade sina östra delar till Sovjet och kompenserades med delar av östra Tyskland, vars befolkning etniskt rensades. Liksom andra länder i Östeuropa blev Polen kommuniststyrt och hamnade i Sovjetunionens maktsfär. Det var knappast något som de konservativa krigstillskyndarna i London hade önskat.

Det är synd att inte krigen resultatvärderas mera objektivt. De inte bara börjar med propagandalögner utan sanningen sitter också löst efter det att slaktandet upphört.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar