DAGS ATT VERKA FÖR FRED I AFGHANISTAN

( Den 25 mars skrev 22 namnkunniga människor, bl a KG Hammar, Maj Britt Theorin, Anders Ferm, Tomas Magnusson, Thage G Peterson, Birgitta Hambraeus, Ilmar Reepalu, Lars-Gunnar Liljestrand och Peter Hjukström, ett brev till utrikesminister Carl Bildt. Det kommer här.)

Den 12 februari i år dödades tio civila, en man, fyra kvinnor och fem barn, i en flygattack av NATO/ISAF mot etthus i Shegaldistriktet i Afghanistan. Det var bara en av många strider som pågår i landet, dag efter dag, år efter år men som nu inte ens får en notis i våra medier.

Kriget i Afghanistan går in på sitt tolfte år. Det är det största ännu pågående kriget i världen och det är uppenbart för alla att det inte kan vinnas militärt. Kriget har slitit sönder det civila samhället, dödat tiotusentals och drivit hundratusentals på flykt.

Som alltid i krig är kvinnorna och barnen de som drabbas hårdast. Även hjälpverksamheten påverkas av kriget. Ett grymt exempel är då ISAF-styrkor i februari attackerade och förstörde Svenska Afghanistankommitténs sjukhus i Wardakprovinsen.

Kriget är inte slut när de flesta av utländska styrkorna ersätts med ”militära rådgivare” efter 2014 som USA/NATO planerar. Sverige öppnar också för fortsatt militär närvaro efter 2014. Vi fruktar att detta kommer att förlänga kriget, försvåra en förhandlingslösning och förstärka misstron mot omvärlden. Afghanistan har rätt till självbestämmande utan inblandning av utländska makter.

Vi vet nu alltför väl att krig inte är lösningen på Afghanistans problem. Afghanistans historia visar också att så länge utländska trupper finns i landet kommer de av folket bekämpas med vapen i hand. Om Sverige har kvar trupper till slutet av 2014 bidrar vi till att kriget går vidare och det vore ett förödande misstag om Sverige går med i ett fortsättningskrig efter 2014.

Oavsett hur man från början ställde sig till kriget och vilka sympatier man än haft för olika parter i konflikten är det hög tid att alla som vill fred enas bakom kravet på ett slut på kriget och ger sitt stöd till en förhandlingslösning . Afghanistan behöver skolor, sjukhus och återuppbyggnad av landet.

Krig är inte lösningen på Afghanistans problem. Sverige skulle kunna spela en aktiv roll som medlare med tanke på vår tradition att verka för fredlig lösning av internationella konflikter. Förutsättningen för en sådan roll är naturligtvis att Sverige inte fortsätter vara krigförande.

Svenska Afghanistankommittén uppmärksammade förra året 30 år av hjälpleveranser till Afghanistan.

Vi vänder oss till regeringen och uppmanar: Tag hem trupperna redan nu och avsluta omgående Sveriges deltagande i kriget. Kasta inte bort svenska skattepengar på ett fortsatt meningslöst krig. Använd istället all den goodwill som vårt land kan ha genom vårt långvariga biståndsarbete till att stödja en förhandlingslösning!