Rubriken är en vanlig översättning till tyska av den första raden i den polska nationalsången (Jeszcze Polska nie zginęła), alltså "Än är Polen ej förlorat". I förra veckans krönika förbryllade jag kanske av medierna indoktrinerade lyssnare genom att påpeka att ryssar och tyskar faktiskt var de två europeiska folk som drabbades allra värst av andra världskrigets massdödande. På tredje plats i denna tragiska statistik kommer polackerna.
Förr i världen fanns det skämt om att polackerna inte var värst språkkunniga. En historia handlade om den svenske turisten som går fram till två polska poliser för att få information. Han frågar:
- Talar ni svenska?
Inte oväntat ser konstaplarna bara oförstående ut.
- Do you speak English?
Konstaplarna skakar på huvet.
- Sprechen Sie Deutsch?
Ny huvudskakning.
- Parlez vous francais?
Snutarna ser helt oförstående ut och turisten avlägsnar sig frustrerad och svärande. Då säger den ena polisen till den andra:
- Hörru, kanske borde vi lära oss nåt språk.
- Varför det? Du hörde den där gubben, han kunde fyra språk och vad fan hade han för nytta av det?
Men när jag för sex år sedan gjorde en reportageresa till Tyresös polska vänort Wejherowo (tidigare tyska Neustadt), inte långt från Gdansk (tidigare Danzig) var inte språket något större problem. Jag kunde intervjua flera på engelska och en medlem av minoritetsgruppen kaschuberna på tyska.
För ett år sen intervjuade jag Mika Larsson, tidigare ett känt ansikte i teve. Sedan var hon i flera år kultur- och pressattaché vid svenska ambassaden i Warszawa. Hon lärde mig bland annat att den polska nationalsången faktiskt nämner Sverige, medan vår egen nationalsång inte gör det, bara att vi vill ”leva och dö i Norden”.
Nu har vi ingen anledning att känna stolthet över att polackerna sjunger om oss. Det fanns en tid i Polens historia som kallas ”szwedzki potop”, den svenska syndafloden. Det var när Karl X Gustavs arméer på 1650-talet marscherade kors och tvärs genom Polen. Vill man i detalj följa alla belägringarna, slagen, masslaktandet, våldtäkterna och den enorma förstörelsen av städer och annan egendom kan man läsa Peter Englunds bok ”Den oövervinnlige”. Men den är på 800 sidor, så man kan inte ha den i fickan på tunnelbanan.
I Tyresö planerar nu ett tjugotal människor att till våren åka till Polen. Det tycker jag är bra. Jag är less på fjäsket för västliga länder och det överallt dominerande supermaktsspråket. Skäms över att inte behärska det största europeiska språket, ryska. Tröstar mig med att jag har vänner som talar ryska och att jag någorlunda klarar det näst största europeiska språket, alltså tyskan. Jag försöker att vara internationalist men medger att jag känner en viss stolthet över att tillhöra Europa med alla dess olika nationer. Därför ska jag nu lägga på en gammal låt av Jan Hammarlund, som ”vill leva och älska i Europa”
---------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1213) 2008-11-30
Jag var tvungen att kolla upp Polens nationalsång "Än är Polen ej förlorat" efter din upplysning.
SvaraRaderaalldelles riktigt så är Sverige omnämt i tredje versen.
polska:
Jak Czarniecki do Poznania
Po szwedzkim zaborze,
Dla ojczyzny ratowania
Wrócim się przez morze.
engelska:
Like Czarniecki Poznań regains
Fighting with the Swede,
To free our fatherland from chains
We shall return by sea
både vår och polens nationalsång känns iförsig lite förlegade.
tack för en bra blogg!
Hej!
SvaraRaderaÄr nog tvungen att inte hålla med. Polen var nog de som förlorade mest av alla. Den officiella siffran på Tysklands förluster ligger på runt sju miljoner människor. Motsvarande siffra för Polen är runt sex miljoner. Om man tar det totala antalet innevånare i länderna ser vi en enorm skillnad. Polen hade ca 40 miljoner innevånare och tyskland ca 80 miljoner. I detta förhållande kan man se att Polen förlorade "mer". Förluster av nationella tillgångar uppstiger i Polen till 38% vilket kan tyckas lågt tills man jämnför med t.ex. Frankrike som förlorade 1,5%. Någon motsvarande siffra för Tyskland har jag inte funnit men har mycket svårt att tro att den överstiger 38% vilket enligt vissa källor ska vara krigets högsta. Vad gäller landområdet förlorade Polen även där mer än Tyskland, hela 20% mindre blev Polen till Ytan. Citerar Adam Zamoyski författare av The Polish Way "To the average inhabitant of Western Europe, the history of Poland is a yawning chasm whose edges are obscured by an overhang of accepted commonplaces" inget kunde vara mer sant. Rekommenderad läsning för svenskar om Polen är: "Polen - Diamant i aska" av Kjell Abrahamsson.
Hej, alla svenska vänner :) Trevligt att ni skriver om Polen o positiva ordalag. Tyvärr är det lite blandat med det här... Vissa omdömen är baserade på sanna upplevelser/uppgifter, andra bara skvaller & gamla myter som härstammar från tiden då mitt gamla hemland var belägrad av Sovjet. Det var denna ockupation (1945-1989) som skadade landet ytterligare. Då andra länder kunde byggas upp, utvecklas fritt kunde bara vi polackerna agera passiva observatörer, publik. Men vår tid kommer! Var så säkra på det... Problemet är att ryssen vill inte släppa taget riktigt än... Det kan ta sin tid innan vi kan skaka av den tunga ryska björnen. Hoppas att det kan ske under min livstid.
SvaraRaderaLycka till med alla era planerade resor till Polen. Vill ni se vackra & levande stränder, åk längs den Polska kusten, Historiska sevärdheter får man mest i södra Polen. Vacker & vild natur åk till nord/öst. Yngre, utbildade människor kan engelska, franska idag. Det var prosovjetisk skolpolitik som gjorde att unga var tvungna lära sig ryska i skolorna och inte andra språk. Engelskan i privat regi skickade man sina barn till för sina egna pengar. Inta alla hade råd med det... så det blev som det blev :( Hälsningar MT