Hiroshimas
grymma öde onödigt även ur militär synpunkt
”När jag kom in bland buskarna såg
jag att där låg ett tjugotal människor och alla befann sig i samma
mardrömsliknande tillstånd: Ansiktena var totalt sönderbrända, ögonhålorna var
tomma, vätskan från dom smälta ögonen hade runnit nerför kinderna. …Deras munnar
var ingenting annat än varfyllda sår"
Detta sades
av en invånare i Hiroshima efter det att atombomben mot staden den 6 augusti
1945 – för 70 år sedan! -- hade utplånat uppemot 100 000 människor, de flesta
civila. Bomben hade inte fällts av nån så kallad skurkstat, alltså av några som
man skrämmer oss med i dag för att rättfärdiga ytterligare rustningar.
Nej, det
var världens främsta demokrati, det kristna USA, som förintade ett par hundra
tusen japaner, de flesta civila, i Hiroshima och Nagasaki den 6 och 9 augusti
1945. Amerika var vid detta tillfälle enormt beundrat världen över, betraktades
som det godas räddare efter att tre månader tidigare ha slutfört kriget i
Europa. Det var på höjden av sin makt och inte på minsta sätt hotat.
Ändå
bestämde president Truman att fälla
atombomber mot två civila städer. När han triumferande berättade om det nya
vapnet påstod han att bomben fälldes över en armébas i Hiroshima. Men det var
krigspropaganda, alltså lögn. Nollpunkten, över vilken bomben exploderade var
ett sjukhus, vars patienter och personal bokstavligen gick upp i rök i en hetta
på flera tusen grader. I Nagasaki detonerade atombomben däremot mitt över den
kristna Urakamikatedralen.
Faktum var
att Hiroshima bland annat valdes för att stan var militärt ganska
betydelselöst. Den var alltså inte som de flesta japanska städer av den
storleken helt eller delvis förstörd. En förintelse som i Europa är föga känd
är till exempel att under en enda raid mot Tokyo den 9 mars 1945 dödades ca 100
000 människor, de flesta av dem omkom i väldiga eldhav. Att Hiroshima var
relativt oskadat, gjorde att amerikanerna sen bättre kunde studera det nya
mirakelvapnets effektivitet och det var ju positivt -- ur ett
militär-industriellt perspektiv, så att man lättare kunde gå vidare med att
utveckla ännu mycket värre kärnvapen, vilket ju alltför många länder sen dess
har gjort.
Några av
krigspropagandans myter har seglivat bitit sig fast hos inte bara medier och
allmänhet utan också i skolböcker. Den populäraste myten är att atombomberna,
som dödade ett par hundra tusen människor, faktiskt räddade liv. Man menar att
atombombningarna förkortade kriget. Men det var länge sedan historieprofessorn Göran Rystad skrev:
"Talet om atombombernas
berättigande genom räddningen av hundratusentals liv bör förvisas till
historiens skräpkammare"
Också
prominenta allierade militärer och statsmän har uttryckt sina tvivel på det
motiverade med att förinta två civila städer med atombomber. Både Dwight E Eisenhower och Winston Churchill har påstått att
atombomberna över Japan var fullständigt onödiga.
Och den i
rang högste amerikanske militären, amiralen W.D. Leahy, presidentens
stabschef
yttrade 1950:
"Användandet av detta
barbariska vapen i Hiroshima och Nagasaki var inte av någon konkret hjälp i
vårt krig mot Japan. Japanerna var redan besegrade och färdiga att
kapitulera."
Till och
med en pensionerad hög militär, general George
Lee Butler, tidigare chef för USA:s strategiska bombflyg säger på tal om
kärnvapen:
"Varför får en så oerhörd
fräckhet bestå i en tid då vi borde stå darrande vid anblicken av vår dårskap
och förenade i vår hängivenhet att avskaffa dessa mest dödlig uttryck?"
Ensamma var
och en för sig klarar vi inte mycket. Men vi kan stödja fredsrörelsen genom att
till exempel gå med i TUFF, Tyresö Ulands-och Fredsförening. En paroll, som vi
använde oss av, när vi stoppade långt framskridna planer på svenska kärnvapen
är fortfarande aktuell:
BÄTTRE FREDSAKTIV I DAG ÄN RADIOAKTIV I MORGON
!
PS: Välkomna till Stortorget kl 15 och
Storkyrkan kl 17 den 6 augusti för att manifestera din avsky för kärnvapen !
(Från Radio
Tuff nr 1393)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar