Det var ju Sveriges nationaldag i går. Nationalsången ekade på många håll i vårt avlånga land. Jag är tillräckligt gammalmodig för att tycka om "Du gamla du fria….", åtminstone första versen om "din sol, din himmel, dina ängder gröna". Och Sverige nämns inte ens i nationalsången. Tycker ibland att svenska idrottslag är lite konstiga, när de inte sjunger med i nationalsången. Det gör andra lag, men kanske svenska elitspelare inte kan texten. Intervjuade för www.tyresoradion.se för ett par veckor sedan några som nu tar studenten och de hade inte ens lärt sig studentsången.
Fast nationalsångens andra vers verkar lite nationalistiskt insnöad. Det talas om att "ärat ditt namn flög över jorden". Versmakaren Dybeck tänkte väl då på våra anfallskrig, när vi förutom Finland till och med lade beslag på besittningar i Baltikum och norra Tyskland. Där i Pommern dog eller dödades varannan människa under det Trettioåriga kriget, som vi svenskar brukar vara så stolta över. Men det var förstås också tyskar, österrikare och fransmän som spred död och elände över krigsskådeplatsens arma människor.
Det konstiga är att Sverige ännu har så gott rykte hos samtida nordtyskar. De citerar gärna: "Unter den drei Kronen war es gut zu wohnen" (Under tre kronor var det bra att bo). Men ett ögonvittne i trettioåriga kriget Hans von Grimmelhausen skildrade i "Den äventyrlige Simplicissimus" (1668) svenskarna så här:
"Jag skäms för att tala om hur vår piga blev behandlad i stallet. Hon kom aldrig ut därifrån. Drängen lade de på marken och stoppade ett spärrstycke i munnen på honom och hällde i honom ett ämbar fyllt med stinkande gödselvatten. De kallade detta för svenska drycken. …Sedan tog knektarna bort flintan från pistolerna, skruvade i stället in böndernas tummar och pinade de arma stackarna som om de varit häxor som skulle brännas. En av de fångna bönderna stoppade de sedan in i bakugnen och tände eld efter honom".
Nej, sjung gärna första versen av nationalsången och låt oss vara stolta över den svenska välfärden, den känsla av solidaritet som ännu finns kvar och trots Afghanistaninsatser vår annars ganska fredliga politik. I kväll visades på TV hur vi trots militaristers krav på att "ge norrbaggarna en läxa" lät Norge 1905 lämna unionen med Sverige. Det lär ha varit första gången en stat fredligt avstått från en av sina delar. Och det lär bara vara två gånger till som det hänt: när Singapore fick lämna Malaysia 1959 och Slovakien skildes från Tjeckoslovakien 1993.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar