Det som sker och det som synes ske i Syrien?

Lyssnade på Sveriges Radios Studio Ett i dag. Där fanns ett reportage från Nordkorea, som vanligt fullt av kritiska skildringar om devota hyllningar av den kommunistiska härskarfamiljen. Lustigt nog följdes inslaget av en okritisk rapport från London om de enorma hyllningarna av drottning Elisabeth II.

Några minns väl ännu, när Elisabeth kom till Sverige 1956, ung, vacker och tämligen ny som drottning. Hon presenterades för ledande svenska politiker. Statsrådet Ulla Lindström bugade artigt, men det blev ett hiskligt liv. Hjärntvättade rojalister rasade över att Lindström, då mer än dubbelt så gammal som Elisabeth, inte hade nigit. Minns att jag hann intervjua Ulla Lindström för Radio Tuff, innan hon 1999 avled, och hon berättade då om alla läskiga skällebrev hon fick från upprörda anglofiler.

Huvudnyheten i afton var annars att Syrien utvisat ett antal västliga diplomater. Det är ett svar på att dessa länder för några dagar sedan utvisade syriska ambassadtjänstemän. Anledningen till detta var händelserna i syriska Houla den 25 maj, då 108 människor dödades. Den syriska regimen gavs som vanligt skulden. När nästan lika många människor i Damaskus dödades den 10 maj skylldes det också på regimen, trots att självmordsbombaren förutom massakern också ramponerade en byggnad för regimens säkerhetstjänst . (Se nedan mitt blogginlägg den 10 maj med rubriken "Blodbadet i Damaskus i dag")

I förrgår berättade Hampus Eckerman i Radio Tuff om de otäcka bilderna från massakern i Houla men också att självaste BBC hade visat en fejkat bild, som i verkligheten föreställde offer för västliga bombningar av Irak 2003. Han påstod också att de flesta offren var dödade av handeldvapen från nära håll och inte av artillerield från regimen.

Det där bekräftas i senaste numret av Stefan Lindgrens "Ryska posten". Där citeras den ryske journalisten Marat Musin som intervjuat människor i Houla. Han påstår att det var wahhabistiska sunnifundamentalister, alltså rebeller, som utförde massmorden, som inte minst tycks ha drabbat alawiter, som tillhör samma muslimska riktning som president Assad. Och Rysslands vice ambassadör Alexandr Pankin utesluter varken en provokation från regimmotståndare eller att utländska specialstyrkor är inblandade.

I går meddelade faktiskt våra medier för första gången att även många av regimens soldater hade dödats. Kanske är den bästa sammanfattningen av läget det som Cecilia Uddén gjorde i Dagens Eko den 28 maj:

"Syrien är en spelplats för en cynisk maktkamp mellan Iran och Ryssland å ena sidan och de konservativa sunnimuslimska gulfstaterna och västmakterna å den andra. Ryssland förser regimen med vapen, gulfstaterna beväpnar rebellerna och beskylls också för att finansiera Al Qaida-allierade jihadister. Vem som i omvärlden värnar om de syriska barnen är oklart."