MARIANNE STIEGER: Båtar, flygplan och Hermann Göring

Kära lyssnare,

Har jag någonsin berättat att min barndoms vagga stod i Warnemünde, den eleganta badorten på andra sidan Östersjön? Nej, ja, då vet ni det nu. Vad har då Warnemünde med Limhamn att göra, undrar ni kanske? Jo, en hel del. Båda har varit små fiskesamhällen som sent omsider inkorporerades i respektive storstäder Rostock och Malmö. Båda är sedan länge badorter och industriorter. Båda gränsar intill Östersjön och en rak fågellinje förbinder de båda orterna

Just luftlinjen intresserade mig när jag låg på rygg i solen på Sibbarps badstrand häromdagen. Flygplanen från Kastrup spann sina kondensstrimmor som ett spindelnät på den klarblåa himlen och i fantasin flög jag runt hela jordklotet med de silverfärgade planen, och då även till Warnemünde.

Då mindes jag ett tv-program som hade visats den 4 augusti under rubriken Minnenas television, ett program som handlade om Hermann Göring, flygaren som blev Hitlers flyggeneral och fältmarskalk i operettliknande uniformer. Och nu kan jag travestera Annies sång ur den amerikanska musikalen "Annie Get Your Gun" men i stället för att sjunga Allting som du kan, kan jag mycket bättre sjunger jag ”Allting som ni kan, kan vi mycket tidigare, vi här Limhamn. ?

När Björn Fontander i sitt tv-program talar om att Göring var tvungen att lämna Köpenhamn efter en skandal med en societetsdam för att bosätta sig i Stockholm som taxiflygare, hade han redan ett förflutet bakom sig här i Limhamn. Vad gjorde han här då? Jo, han och en kamrat, den tyske flygaren Treitschke, flög den första postlinjen mellan - ja, just det, Warnemünde och Limhamn. Göring bodde då på Strandgatan nr 12 i Limhamn ett stenkast från där jag bor nu.

Landningsbanan för de små sjöflygplanen låg i Sundet direkt utanför Ön, som egentligen är en konstgjord ö, bestående av avfallsprodukter och schaktmassor från cementfabriken här i Limhamn. Den här konstgjorda ön har ett märkligt förflutet. Först 1905 började man kasta upp dessa schaktmassor på det lilla grundet som fanns där innan. Men redan 1916 var ön så stor att ett skeppsvarv med två slipar kunde byggas där. Det tyska u-båtskriget hade skapat ett stort behov av fartyg, så mellan 1916 och 1921 var flera hundra arbetare sysselsatta med att bygga 19 båtar i storleken upp till 2000 ton. Sedan gick varvet i konkurs.

Hermann Göring lämnade Limhamn och postflyget efter ett tag för att bli taxiflygare i Stockholm, där han flög Eric von Rosen till hans slott Rockelstad söder om Stockholm och Göring och Carin von Kantzow möttes. Ljuv musik uppstod mellan de båda, Göring stal sin gifta älskarinna och resten är historia. Kvar blev Görings kompis Treitschke som tillsammans med bröderna Florman startade AB Flygindustri i Limhamn i de kvarlämnade varvsbyggnaderna. Än i dag står några lokaler kvar. Öns gym är idag inrymt i den gamla monteringshallen.

Efter Första världskriget fick Tyskland förbud att bygga krigsmateriel och därmed även förbud att bygga flygplan. Vad gjorde man då i Limhamn? Jo, man kringgick förbudet genom att under åren 1925 till 1935 här på Ön tillsammans med Junkersföretagen i Tyskland bygga det ena flygplanet efter det andra som via Finland exporterades till Tyskland, men även till andra länder. Också Sverige köpte flygplan. Tillsammans med Bofors utprovades till och med bombmaterial till några plan. Det sista flygplanet Sverige köpte innan tillverkningen på Ön lades ner, var ett ambulansplan i juli 1935. På det här sättet var Sverige inblandat i att kringgå de mycket restriktiva bestämmelser som de allierade hade ålagt Tyskland. Tala om neutralitet!

En ödets ironi är att det sista planet som exporterades utomlands, nämligen till Japan i april 1935, fraktades med ett fartyg vid namn "Scharnhorst". Och vem var då Scharnhorst? Jo, general Gerhard Johann David von Scharnhorst adlades av den preussiske kungen 1804 för sina militärstrategiska förnyelser. Men när Napoleon besegrade den preussiska hären, fick Preussen förbud att ha fler än 42 000 soldater. Vad gjorde då Scharnhorst? Ja, man kan säga att han gjorde en "limhamnare", dvs han kringgick bestämmelserna. Genom att ständigt inkalla unga män till en kort utbildning för att sedan skicka hem dem igen, kunde han hålla en mycket större armé än den tillåtna och kringgick därmed fredsbestämmelserna.

Ja, kära lyssnare, i krig och kärlek är alla medel tillåtna. Livet i Limhamn är spännande hälsar
Marianne Stalbohm-Stieger från Limhamn
------------------------------------------------------------
Radio Tuff (nr 1145) 2007-08-12