I förra veckans Radio Tuff nämnde vår man i San Francisco, Bengt Svensson den amerikanske professorn Chalmers Johnsons bok ”Nemesis: The last Days of the American Republic” Om honom skriver han så här:
-----------------------------
Chalmers Johnson brännmärker hela idén att USA skulle försöka utsträcka sin politiska, ekonomiska och militära kontroll över hela världen som "imperiets arrogans". Han menar att USA har efterträtt både romarriket och det brittiska imperiet och blivit vår tids imperium. Lustigt nog har detta varit en populär tanke även på högerkanten de senaste 10 åren, men medan högern tycker att ett amerikanskt imperium är en god sak så tycker Chalmers Johnson att imperietanken är förkastlig.
I korthet är Johnsons poäng, att amerikanerna måste välja mellan imperium och demokrati. Engelsmännen valde efter andra världskriget att utveckla sin demokrati och avveckla sitt imperium. Den romerska republiken, däremot, efterträddes av ett imperium med en diktatorisk kejsare i spetsen. Ett imperium är alltså enligt Chalmers Johnson oförenligt med ett demokratiskt styrelseskick.
Om inte USA slår in på en ny kurs, menar han, kommer republiken att gå under. Han syftar då på den republik, som grundades 1789 med en konstitution, som definierade och grundlade vad som här brukar kallas "the rule of law", dvs balansen mellan president, kongress och högsta domstol; verkställande, lagstiftande och dömande makt.
Det brukar sägas, att USA inte är ett imperium eftersom de inte har koloniserat fjärran länder och gjort dem till kolonier, som romare och engelsmän gjorde. Men visst har USA kolonier, säger Johnson. Det är ett imperium av militärbaser. Officiellt finns det 737 amerikanska militärbaser i 132 länder, och då är ändå inte garnisonerna i Kosovo, Irak, Israel, Afghanistan, Qatar, Storbritannien med flera länder inräknade. Uppskattningsvis finns 325 000 amerikanska militärer utplacerade på dessa baser. Räknas Irak och Afghanistan in blir det betydligt fler. Till detta kommer alla civilanställda och familjemedlemmar. En amerikansk militärbas är ett USA i miniatyr med amerikanska dagis och skolor för barnen, hamburgerkedjor och varuhus med amerikanska hushållsvaror, amerikanska TV-nyheter liksom de senaste tvåloperorna och hollywoodfilmerna. Allt för att invånarna på militärbaserna inte ska märka att de är i ett främmande land. I exempelvis en hel rad västtyska städer fanns och finns dessa militärbaser, och när jag på 60- och 70-talen liftade på kontinenten gick det inte att missa dem. Ofta stötte man på jämnåriga amerikanska soldater i civila kläder.
Det sista stora tillskottet till dessa baser är den amerikanska ambassaden i Bagdad, som egentligen är en militärbas med inbäddad ambassadör. Den är stor som Vatikanstaten och ska kosta 592 miljoner dollar. Den har sina egna luftvärnsmissiler, hyreshus, vatten, avlopp och elsystem, fläskkotletter i kafeterian 24 timmar om dygnet, tusentals anställda amerikaner och helikopterlandningsplatser på taken, precis som en gång i Saigon, noterar Chalmers Johnson med viss ironi.
Amerikansk militär har också sitt eget flygbolag, the Air Mobility Command, som binder samman det världsomspännande nätet av baser. De har ett skidcentrum i Garmisch i de bayerska alperna och 200 golfbanor världen runt, 71 learjets och andra lyxplan, som flyger runt med generaler och amiraler mellan rekreationsorterna och ett antal militära lyxhotell på platser som Tokyo, Seoul, italienska Rivieran, Floridas Disney World etc.Krigen i Afghanistan och Irak hade år 2006 kostat USA 450 miljarder dollar (över 3000 miljarder kr) sedan de startades. Vad de kostat AFGHANISTAN och IRAK verkar det inte ens finnas några uppskattningar på. Krigskostnaderna ligger utanför Pentagons officiella budget på nästan 500 miljarder dollar om året. Sedan tillkommer livstids vård av sårade soldater, änkepensioner, skattesubventioner till utländska regeringar som köper amerikanska vapen osv.Notan får betalas på ett eller annat sätt av nästa generations amerikaner, eftersom man krigar med lånade pengar. Kommande generationer i Irak och Afghanistan får betala ett ännu högre pris.
----------------------------------------------------------------------
Bengt Svensson i San Francisco för Radio Tuff (nr 1145) 2007-08-12
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar