(Monica Schelin=M intervjuar Åke Sandin=Å)
M: Det här är Monica Schelin i Tyresö Ulands- och Fredsförenings Radio Tuff, ett program som nu hörts varenda vecka i över 20 år. I dag hör vi sändning nr 1048. Varför gör du ännu Radio Tuff, Åke Sandin?
Å: Jag gillar radio jättemycket. Och jag gillar frivilligt folkrörelsearbete i allmänhet och Tuff i synnerhet. Sedan många år är jag inte med i styrelsen så jag kan utan att skryta berätta om allt det beundransvärda som föreningen gör och planerar, hålla kontakt med internationella partners inte minst i Indien, där Tuff i 35 år har finansierat omfattande och alldeles utmärkta projekt. Lyssnar man på Radio Tuff får man varje vecka reda på allt som Tuff håller på med och planerar. Det är en väldigt aktiv förening
M: Du delar i varje sändning ut en massa ”veckans rosor”. Har du blivit mysgubbe?
Å: Hellre mys- än gnällgubbe. Det gnälls tillräckligt ändå. Och det är viktigt att de som gör bra grejer eller skriver något bra blir hyllade. Hellre tända ett ljus än att förbanna mörkret
M: Får du själv någon uppmuntran för det här envetna och oavlönade radiojobbet?
Å: För Succékanalen 91,4 får jag ibland glada tillrop från snälla människor. Men det är mera sällsynt beträffande Radio Tuff.
M: Det har sagts att Radio Tuff har blivit en institution, något man förväntar sig vara hörvärt varje vecka och därför inte behöver kommentera.
Å: Det är möjligt att det är så -- ungefär som man inte tackar försäkringskassan för att de skickar ut pengar till oss panschisar varje månad.
M: Den där mysigheten stämmer dåligt med beteckningen Radio Tuff.
Å: Jo men det är inte bara rosor i programmet utan många verkligt tuffa inslag. Lyssna på Hampus Eckerman till exempel som hörts i över tio år i Radio Tuff. Visserligen pratar han ibland om trädgårdstomtar, marscherande pingviner och liknande men oftast är ju han ju mycket skärpt och radikal, rentav provocerande. Och mina egna krönikor ligger ju inte heller alltid i den trygga mittfåran, där alla opportunister trängs bland köttgrytorna. Men jag har förmånen att vara oavlönad och behöver inte snegla dit.
M: I dagens Radio Tuff tog du och Hampus upp den gamla hysterin över alla ryska ubåtar som påstods vimla i svenska vatten. Då för 10-20 år sen ansågs Radio Tuff av en del att vara Moskvas röst.
Å: Ja, det var av troskyldiga som barnatrodde på de ständiga medieskrönorna om påstådda ubåtar. Så än i dag är det nödvändigt att påminna om hur skamligt vilseledda många kan bli när man skrämmer upp oss också utan sakliga bevis. ”Krigets första offer är sanningen” är ett känt uttryck. Det borde kompletteras med att krigsförberedelsernas första offer också är sanningen. Redan i sin banbrytande bok ”Ubåtsvalsen” för 20 år sen påstod Ingemar Myhrberg att den svenska behandlingen av ubåtsaffärerna var den största utrikespolitiska skandalen i svensk efterkrigshistoria. Det är fortfarande en skandal att press och nutidshistoriker inte har gjort upp med desinformationen från den tiden. Det skulle räcka till åtskilliga avslöjande doktorsavhandlingar i historia och journalistik. Fast journalisterna var --med några få lysande undantag-- de som vältrade sig mest vällustigt i bottenslammet, så de vill väl helst glömma sin mångåriga lögnpropaganda.
M: Å andra sidan påminner du ofta om förbrytelserna mot krigens förlorare som i dag när du nämnde de tyska flyktingbarnens usla behandling i Danmark 1945 Varför det?
Å: Därför att så många opinionsbildare finns i västliga segermakters tross. Där stortrivs trendnissarna. I praktiken begår segrare aldrig krigsförbrytelser. Som regel är det några av förlorarna som skakar galler.
M: Men vad har det att göra med Radio Tuff och din strävan att befrämja fred och icke-våld
Å: Det har det i högsta grad. Så länge vi sväljer den gängse propagandan om att segrarna är ädla hjältar, riddare av den skinande blanka rustningen, som rättfärdigt dödar miljoner av ”onda”, skurkaktiga motståndare, också deras kvinnor och barn, kommer krig att framstå som jättebra och efterföljansvärt. Hade amerikanerna vetat, hur allierade bombningar under andra världskriget dödade miljoner oskyldiga japanska och tyska civila, hade bombmattorna över Vietnam opinionsmässigt varit svåra att genomföra. Eller bombkrigen mot Jugoslavien, Afghanistan och Irak de senaste åren. Hade tyskarna vunnit kriget och Hollywood nu legat i Berlin, ja då hade väl Radio Tuff kanske varit ganska ensam om att påminna om judarnas grymma öde och andra tyska förbrytelser.
M: Tack Åke och fortsätt med Radio Tuff!
-------------------------------------------------------
Från Radio Tuff (nr 1048) 2005-10-02
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar