Ubåtshysteriska medier men Lars Borgnäs och andra avvikare

”UBÅTSJAKTEN” AVBRYTS

I dag, FN-dagen den 24 oktober, meddelas att de intensiva spaningarna efter främmande ubåt eller annan undervattensverksamhet avbryts i Stockholms skärgård. Försvarsmakten säger nu att en ubåt inte varit inne på svenskt vatten, men att annan undervattensverksamhet förekommit.

Insatserna sägs under den vecka den vilda jakten pågått ha kostat skattebetalarna 20 miljoner kr.

DEN ”SKUMMA” RYSKA TANKERN

Nu kommer andra uppgifter om den den ryska tanker som legat stilla utanför svenska kusten och som i upphetsade reportage ansetts ha varit moderfartyg till de otäcka (förmodade) inkräktarna under svenskt vatten. Att tankbåtar ligger stilla är inte något märkligt, påpekar sjöfartsexperterna. De gör det för att invänta nya order för destination och lastning.

VÅRA JOURNALISTER ETT TRASKA-PATRULLO-PATRASK?

Medierna har lika okunnigt som patriotiskt förvaltat arvet efter de felaktiga beskrivningarna av 80-talets många jakter på ”ryska ubåtar”, som sedan visade sig vara allt möjligt från minkar, pruttande fiskar, sälar, läckande avloppsrör, undervattensskär till gamla svenska båtar.

Dagens journalister tycks vara dåligt pålästa. De hänvisar, till synes bekymrade, till den 1981 grundstötta sovjetiska ubåten U 137, som om det var en förfärlig kränkning av våra vatten.

Jo visst, 1981 körde den sovjetiska ubåten U 137 i övervattensläge och med dånande dieselmotorer på i grund i blekingska Gåsefjärden som är så smal att ubåten skulle få svårigheter att vända och så grund att den inte kunde gömma sig under vattnet. Ryssrna trodde att de var nånstans utanför Bornholm, men att det var en uppenbar felnavigering har journalisterna hållit tyst om, när de euforiskt erinrat om U 137.

DRYGT 5000 ARTIKLAR. VISSA AKTIER STEG.

Våra likriktade medier har de senaste dagarna producerat över 5000 artiklar om främmande undervattensinkräktare i våra vatten Det är en händelse som ser ut som en tanke att detta skedde under den vecka som statsbudgeten skulle offentliggöras. Det var många år sedan man talade om budgetubåtar.

Militarister, Nato-anhängare och vapenfabrikanter har den senaste veckan haft anledning att gnugga händerna. Vapentillverkaren SAABs aktier steg följaktligen kraftigt.

LARS BORGNÄS, EN AV DE ALLTFÖR FÅ AVVIKARNA.

2007 gjorde jag på www.tyresoradion.se en halvtimme med journalisten Lars Borgnäs Han hade året innan skrivit en bok om mordet på Olof Palme med titeln ”En iskall vind drog genom Sverige”. Han hade också på televisionen flera gånger avslöjat många av ubåtsmyterna från 80-talet och de första åren av 90-talet.

Nu räddar han en smula sin yrkeskår genom sin debattartikel på SvT-debatt för några dagar sedan. Han hänvisar först till 80-talets många ubåtsjakter och skriver om den nya kalabaliken:

”Baserad liksom då på ytterst vaga uppgifter om vad det egentligen handlar om, vad som har setts och eventuellt hörts, och hur det ska tolkas....Sverige är återigen i krig, och mediernas frontreportrar levererar högdramatiska men innehållslösa rapporter från båtar, kobbar och skär.”

WINIARSKIS SLUTLEDNINGSKONST

Han exemplifierar sina kollegors konstiga slutledningsförmåga genom att hänvisa till en artikel i DN:

”Michael Winiarski skriver i Dagens Nyheter att Ryssland inte har förnekat att det är deras ubåt man jagar, och det framställs som misstänkt, nära nog som en bekräftelse. Visserligen har inget annat land förnekat heller, men vi vet ju alla 'vart misstankarna går' Manegen är krattad för det mediala Sverige att gå in i en krigspsykos”.

Borgnäs tycker det är märkligt att medierna andfått rapporterar om varje ryskt plan som närmar sig svenskt luftrum men tar Natos flygkränkningar med knusende ro. Han utesluter inte –liksom professor Ola Thunander – att det för 30 år sedan kan ha handlat om ubåtar från Nato, ”en psykologisk operation iscensatt av ett eller flera Natoländer i samförstånd med svenska befattningshavare”.

RYSSLAND KONTRAPRODUKTIVT?

Han anser det vara kontraproduktivt av Ryssland ”att låta mini-ubåtar patrullera i Kanholmsfjärden. Sverige är på väg mot ett Natomedlemskap, och allt man åstadkommer med kränkningar är att riskera att påskynda detta.”

Borgnäs slutar med frågor till sina många journalistkollegor:

”Var finns motfrågorna från journalisterna? Var finns modet att inta en kritisk hållning till försvarets vaga uppgifter? Var finns den sunda misstron mot de politiska och militära egenintressena?”