Kära lyssnare,
Sverige har en yta på 449 964 kvadratkilometer och ett invånarantal på lite drygt 20 personer per kvadratkilometer utslaget över hela landet. Har ni tänkt på vilken yta vi har att röra oss på? Praktiskt taget varenda invånare har ett eget rum. Vi kan gå ut och vandra i tysta skogar och kring fridfulla sjöar. Vi har rent vatten i överflöd, kan sätta på spisen, när vi vill, för att laga mat och äta oss mätta. Vilken lycka! Men hur ser det ut på Gazaremsan, denna överbefolkade lilla fläck på jorden?
Gazaremsans totala yta är på 363 kvadratkilometer. Det betyder 4132 människor per
kvadratkilometer. Här har ingen ett eget rum. Här bor tre till fyra familjer i en liten lägenhet, från nyfödda till gamlingar och skadade som inte fått plats på de överfulla, ännu existerande sjukhusen. Alla dess hopträngda människor lever på begränsade tillgångar på rent vatten, värme, mat eller elektricitet. Praktiskt taget all infrastruktur är utslagen. Maten beräknas ta slut de närmaste dagarna. Människor bor i sönderbombade ruiner. Är det att undra på, om hatet mot den övermäktiga ockupanten växer bland befolkningen? Är det att undra på om stödet för Hamas växer?
När jag läser in denna krönika på Radio TUFFs knaggliga telefonlinje är det lördag morgon, den 22 dagen av det pågående förintandet av folkspillran på Gazaremsan. I torsdags ägde ett av de svåraste anfallen rum. Israel lyckades döda ännu en av Hamas-ledarna, inrikesministern Said Siam. Politiker lever farligt i dessa områden. Det är något de måste räkna med, men att samtidigt döda oskyldiga barn, gamlingar och sjuka, utan urskillning, enbart för att komma åt ett lands ledare, ledare valt av ett folk i demokratisk anda, men förkastade av motståndaren Israel – det är folkmord. Israel drar sig inte heller för att angripa världssamfundets byggnader, FN:s högkvarter för nödhjälp. I torsdags var den officiella siffran 1010 dödade palestinier och 4700 skadade. Det är den officiella siffran. Och åter upprepar jag att den israeliska sidans 13 döda och 80 skadade är lika beklagansvärda.
Vad jag opponerar mig emot är att världens ledare så länge har accepterat Israels oproportionerliga våld mot denna folkspillra. I dagarna pågår en intensiv diplomati för att få till stånd en vapenvila. Men vad hjälper en vapenvila, om inte en varaktig fred kan skapas, en fred som möjliggör för två folk att leva sida vid sida? Att den palestinska sidan i förtvivlan skjuter sina raketer dag efter dag, är ett rop på hjälp. Hur skall ett folk kunna överleva på en landremsa som är avskuren från all samverkan med världen i övrigt, där ockupanten har all makt att långsamt och metodiskt förinta ett helt folk, låt vara aldrig så litet?
Nej, det finns bara en väg att gå – skapa en fred med följande betingelser:
Israel drar tillbaka sina trupper omedelbart.
Fredförhandlingar inleds omedelbart med Hamas som en av deltagarna.
Israel tvingas av världssamfundet att omedelbart acceptera 1967 års gränser.
Totalt vapenembargo mot båda deltagarna i konflikten tills den är löst.
Israel tvingas riva alla murar på palestinsk mark.
Gå ut i de tysta skogarna i Tyresö, kära lyssnare och njut av tystnaden medan ni kan, hälsar från Limhamn
Maianne Stalbohm-Stieger i Radio Tuff nr 1220
---------------------------------------------
Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff har gjorts helt på frivilligbasis varenda vecka sedan 1985. Hörs första gången söndagar kl 17 och sedan fyra ggr per dygn under en vecka, dels på 91,4 MHz, dels på webben www.tyresoradion.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar