fredag, december 19

MARIANNE STIEGER: Skakande uppvaknande

Kära lyssnare,
hur skulle ni reagera om madrassen under er plötsligt börjar skaka som om någon med kraft hade slängt sig i sängen bredvid er och det mullrar oroväckande på ett diffust sätt? I tisdags morse kl. 6.20 väcktes jag på detta brutala sätt ur min ljuvaste sömn. Hjälp inbrott! Någon hade försökt lägga sig i sängen bredvid mig! Jag rusade upp och fram till ytterdörren. Nej, den var låst och visade inga tecken på inbrott. Jag sprang fram till fönstret och kollade om det eventuellt blixtrade på himlen. Men nej, inget åskväder förklarade detta märkvärdiga fenomen. Under tiden hade skakandet och mullrandet upphört, men nog hade det varat i ungefär tio sekunder.

Så trodde jag mig ha kommit på orsaken till skakandet och mullrandet. Cementfabriken! Någon hade fått snilleblixten att spränga cementfabriken medan hela Limhamn låg och sov. Den skall ju ändå sprängas så småningom. När jag väl hade gnuggat sömnen ur ögonen och tittade bort mot norr stod cementfabriken kvar på sin plats. Inte minsta lilla lutning på någon av silona.

Då, men först då, började jag fundera på om det kunde ha varit en jordbävning. Men har man aldrig varit med om någon, känns en sådan tanke rätt fånig. Jordbävning så att sängen skakar? Det fanns inte i sinnevärlden innan detta hände. Och så kom då plötsligt skräcken över mig. Om nu detta var en jordbävning, hur skulle jag bete mig då? Skulle jag springa ut på balkongen och hoppa fem våningar ner på gården? Skulle jag springa ner för alla trappor och få hela huset över mig innan jag hann? Frågorna virvlade runt i huvudet på mig. Det kändes fullständigt absurt att stå där i nattlinnet i vintermörkret och fundera på problem som man möjligen har i medelhavsländerna. Men i Skåne? Nej, otänkbart att det kan hända här! Så vad gjorde jag? Jag gick och lade mig och somnade om i den fasta förvissningen att en sådan jordbävning bara inte kan äga rum i vårt trygga Sverige.

Två timmar senare väcktes jag av en telefonsignal, den första den morgonen. Och jovisst, visst hade det varit jordbävning, och vilken jordbävning sedan. 4,8 på Richterskalan hette det först. Den största jordbävningen sedan 1904! Epicentrum fanns mellan Ystad och Lund, alldeles på gränsen till Tornquistzonen. Jasså, har ni aldrig hört talas om den? Det hade inte jag heller innan. Det är en förkastningsspricka som sträcker sig söder om och utmed Söderåsen från sydost till nordväst tvärs öder södra Skåne.

Dagen därpå kom dock en dementi. Nej, det hade inte varit 4,8 utan bara 4,2 och det var inte över hundra år sedan utan bara 80 sedan det hade skakat så mycket i Sverige förut. Tack, tack, det var ju lugnande. Men om det nu skakade så mycket vid 4,2 då frågar jag mig hur mycket det skakar vid 4,8 på Richterskalan.Men å andra sidan, med ett intervall på 80 år hinner jag nog inte uppleva nästa jordbävning av den digniteten. Låt dock denna omskakande skildring inte fördärva julen för er. Granen kommer säkert att stå stadig och grön och grann i stugan över hela helgen.

Nu önskar jag alla mina trogna lyssnare och läsare en fröjdesam jul och ett gott nytt och förhoppningsvis fredligt år 2009 hälsar från Limhamn
----------------------------------
Marianne Stalbohm-Stieger (Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff nr 1216) www.tyresoradion.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar