lördag, december 6

Marianne Stieger: Energiförsörjningens förbannelse

Kära lyssnare,
genom mina goda kontakter till en anställd på E.on, den stora tyska el-prducenten i Sverige med huvudkontor i Malmö, har jag fått reda på vilka oerhörda planer E.on hyser för Tyresös vidkommande. Planerna förskräcker och kräver omedelbara protester från regeringens sida. Att Tyresös kommunalpolitiker kraftfullt måste protestera hos regeringen är närmast självklart. Men även ni Tyresöbor måste gå man ur huse för att avvärja denna katastrof för en vacker gammal kulturbygd.

Vid de senaste geologiska undersökningarna i Stockholmstrakten hittade E.ons geologer nämligen stora tidigare okända fyndigheter av brunkol, bland annat vid den nya kyrkogården i Gamla Tyresö, men även vid Vissvass´ orkidéängar och under den gamla byn Vissvass.

De långt framskridna planerna på brunkålsbrytning berör Tyresö på följande sätt:

Den nya kyrkogården rivs upp och gravarna flyttas till golfbanan i Öringe.
Byn Vissvass´ invånare kommer att gottgöras med lägenheter på Granängsringen.
Både byn och de vackra orkidéängarna kommer att skatta åt förgängelsen, när väl
de jättelika maskinerna rullar fram över marken och bryter upp den tills den liknar
ett ödelagt landskap.
Betänk detta ett ögonblick!

Ha, gick ni på det? Om ja, så var det meningen! Jag ville att ni alla skulle sätta middagsmaten i halsen. Nej, kära lyssnare, E.on har inga sådana planer, vilket jag härmed dementerar å det skarpaste. Men precis så här agerar en annan energiproducent, nämligen det av svenska staten helägda Vattenfall, företaget som alltid skryter om sin rena el-produktion. Men vad gör detta företag i Tyskland?

Under det 30-åriga kriget härjade de svenska gossarna å det förskräckligaste i vårt södra grannland, men krigets spår gick senare att undanröja. Visserligen spilldes mycket blod, och många barn blev faderlösa och många kvinnor blev änkor i alltför unga år. Gamlingar fick svälta och hela nejder avfolkades. Men århundradena som har gått sedan dess har åter fått landskapen att blomma.

Det som Vattenfall gör nu i de drabbade brunkolstrakterna i östra Tyskland, det gamla DDR, där företaget i profitsyfte anser sig ha rätt att fördriva människor från månghundraåriga byar, för att bosätta dem i avlägsna trakter, att riva upp gamla kyrkogårdar och omplacera resterna efter de döda på nya kyrkogårdar utan tradition och minnen, att riva gamla kyrkor, dit människor har gått i helg och söcken i många hundra år – allt detta, kära lyssnare, är ett så stort ingrepp i de berörda människornas vardag, att jag hoppas ni trots allt sätter middagsmaten i halsen.

Jag anser detta vara ett så djupt gående ingrepp i människors liv att vår regering omedelbart måste stoppa denna vandalisering av gamla kulturbygder. Vår regering borde skämmas att i profitens namn köra över alla gamla hederliga principer om människors rätt till sin gamla hembygd.

Gå ut och protestera! Påverka regeringen att omedelbart stoppa den nya svenska vandalismen i Tyskland! Låt oss slippa skämmas för Sveriges agerande i vårt södra grannland, hälsar från Limhamn
Marianne Stalbohm-Stieger i Radio Tuff nr 1214

1 kommentar:

  1. Anonym6:04 em

    Hej!
    Vattenfall har verksamhet i Tyskland. Det tycker vi är bra, eftersom vi är världens hittills enda energibolag med målsättningen att bli klimatneutrala.

    I Tyskland står kolet för nästan hälften av landets energiförsörjning. De har valt att avveckla kärnkraften och alternativen är som bekant inte tillräckligt utvecklade än.

    Att besluta om var kol ska brytas är givetvis inte något Vattenfall har mandat att göra. Det är en lång politisk process där vi deltar i nära samverkan med de boende. Det påminner en del om situationen i Kiruna.

    Ett annat problem med kolkraften är utsläppen av koldioxid. De jobbar vi med. Som första företag i världen har vi byggt en anläggning för att avskilja och lagra koldioxiden.

    SvaraRadera