Aftonbladets Staffan Heimerson är en av Sveriges mest erfarna journalister. Han har rapporterat från världens alla hörn och är inte rädd att sticka ut huvudet utan tar ut svängarna. Sådant är alltid lockande att läsa, om inte annat för att få känna sig oppositionell. Kort sagt: Heimerson är en kaxig typ.
En gång intervjuade jag honom för Radio Tuff. Det var länge sen, för Aftonbladet låg ännu i Klarakvarteren. Inslaget väckte en viss uppmärksamhet även utanför radion, bland annat i tidningen Journalisten. Det berodde på att Heimerson liknade sig själv vid Ernest Hemingway. Denne hade under andra världskriget tagit sig in till Paris just innan den amerikanska armén intog staden, så han var där och kunde välkomna sina landsmän.
I intervjun i Radio Tuff hänvisade Heimerson till Hemingway och berättade med stor entusiasm, att han minsann hade varit med om detsamma. Det var i Nicaraguas huvudstad Managua just när sandinisterna tog över makten från diktatorn Somoza 1979. När sandinisterna marscherade in i staden stod svenske Heimerson där och hälsade befriarna välkomna och kände sig som Hemingway.
I går (14/4) hade hans krönika i Aftonbladet slagorden ”Sluta vara så fega, svenskar” och ”Än en gång denna neutralitet och eviga feghet”. Som så många efterkloka tar han sats i Sveriges hållning under andra världskriget: ”Med Afghanistan är det nu som det 1945 var med Norge”. Dåvarande försvarsministern Per Edvin Sköld stämplas som ”neutralitetsbesatt”.
Heimerson skriver om en kolumnist, som är så ”frökenaktig”, att han varnar för att svenska soldater kan komma hem från Afghanistan i svarta plastsäckar. Och han har bara förakt till övers för undertecknarna av uppropet mot den svenska truppnärvaron. En av dem är förre försvarsministern Thage G. Peterson och denne har till och med erkänt att han möjligen är feg, påpekar Heimerson, som citerar ur en nyutkommen bok ”Vi svenskar kan berätta att det går att leva utan ära".
Några Hemingways är inte de som i många år har befolkat Tuffs diskussionscafé med det vitsiga namnet Filosofika. Och de fikar, dock inte efter ära. Det är högt i tak och många olika åsikter luftas. Den toleranta stämningen är samtalsledaren Göran Flodmans förtjänst. I onsdags var ämnet för diskussionen svenska trupper utomlands och även i denna fråga fanns olika uppfattningar.
Göran Flodman talade om att välja mellan två onda ting. Om de utländska trupperna dras bort kanske det blir fred, och kanske upphör den florerande knarkhandeln och kanske kommer återuppbyggnad i gång av det så många år krigshärjade landet. Men han fruktade samtidigt att talibanerna gör Afghanistan till ett näste för koranskolor och terroristnätverk, att det blir nya inbördeskrig, att utländska hjälparbetare kastas ut och att kvinnoförtrycket ökar.
Det flodmanska resonemangets andra alternativ är att främmande trupp stannar. Faran med detta är att stridsglada soldater fortsätter med sina övergrepp mot civilbefolkningen, att hatet mot väst och främst USA växer och sprider sig i den muslimska världen. Fördelen kan vara att grunden läggs för en fredlig utveckling, fundamentalistiska överdrifter motverkas och talibanerna stoppas. Detta menar han är det minst onda av två onda ting.
Seppo Isotalo höll med Göran om att det ofta gäller att välja mellan pest och kolera. Han påminde hur vi som vintern 2003 protesterade mot det annalkande anfallet på Irak blev beskyllda för att demonstrera för Saddam Hussein. Det finns inga vackra lösningar, säger Seppo, men vad vi vet är den skada USA gör i Irak och Afghanistan, medan vi inte vet vilken skada inhemska makthavare, typ talibanerna, kan komma att göra. Alltså menar han, att talibanerna är det minst onda.
En annan deltagare i diskussionen var Bo Hellgren. Han tycker att medierna är enkelriktade i sitt ständiga användande av terroriststämpeln mot alla som opponerar sig mot den västliga demokratins avarter och där krig och militärt våld förvandlas till fredsskapande verksamhet. Han menar, att det västliga missbruket av militärt våld är grundorsaken till konflikterna, ojämlikheten och misären runt om i världen.
Många inlägg gjordes också av Åsne Liedén. Hon tror inte på att amerikanerna i första hand är i Afghanistan för att öka kvinnors och andras friheter utan framhöll områdets geopolitiska betydelse liksom de stora oljetillgångar som finns i grannskapet.
Förre förbundssekreteraren i Svenska Afghanistankommittén Peter Hjukström e- postar om flera dödade nyligen bland de främmande soldaterna och skriver:
”Vi är på god väg mot ett nytt Irak-scenario. Det är en förfärlig tragedi för i första hand det afghanska samhället, men givetvis även för de utländska soldater som på falska premisser sänds ut i döden. Jag vill under inga villkor sälla mig till de skaror som med klämkäck och simpel retorik manar ut svenska eller andra nationaliteters ungdomar till detta elände. Detta är dödfött, kontraproduktivt och försinkar och försvårar en nödvändig afghansk fredsprocess på sikt.”
--------------------------------------------------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1128) 2007-04-15
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar