ROSOR från RADIO TUFF (nr 1087) 2006-07-02 till....

....till Jonas Thente, som i DN (26/6) skriver under rubriken: ”Krig är krig. Ändå blir vi lika förvånade varje gång”. Bland annat slår han fast: ”Krig är krig och det är motsatsen till allt det vi förknippar med civilisation. Soldater i krig ser sina vänner slitas sönder av granater. Soldater gråter och skiter på sig av dödsångest och så småningom blir de konstiga och gör saker som vi aldrig skulle våga drömma om. Ja, våra pojkar och flickor också” Thentes synpunkter påminner om dem i Radio Tuffs krönika ”Krig innebär massakrer”. Finns att läsa på www.tuffsandin.blogspot.com (4 juni 2006)

....till den amerikanske löjtnanten Ehren Watada, som öppet vägrar att lyda ordern att tjänstgöra i Irak. Han menar att kriget där är illegalt och säger på en presskonferens: ”Mitt deltagande skulle göra mig skyldig till krigsförbrytelser” (Källa: The Nation 13/6)

....till personal och elever vid Bergtorpsskolan i Täby, som nu skickat 59 750 kr till Tuffs insamlingskonto, pg 79 36 36 -2 för vidare befordran till de omfattande projekten i Indien. Pengarna är resultatet av skolans dagsverke i slutet av vårterminen

....till Svenska Freds’ generalsekreterare Ola Mattsson, som tillsammans med andra fredsorganisationers representanter skriver i DN (26/6) med anledning av den aktuella FN-konferensen om handeln med lätta vapen. De menar, att om Sverige skall kunna vara framgångsrikt i det internationella nedrustningsarbetet måste man först och främst sopa rent framför egen dörr. Det blir trovärdighetsproblem när Sverige talar om en effektiv kontroll av lätta vapen och samtidigt är en världsledande vapenexportör. Ja i den svenska exporten ingår en särskilt inhuman typ av vapenprodukt, den hårt kritiserade flechetteammunitionen. Vid FN-konferensen överlämnades världens största digitala bildupprop till FN:s generalsekreterare, Kofi Annan. Bilder på 1 miljon människor över hela jorden som alla har ett och samma krav - Control Arms. Också Svenska Freds och Tuff deltog i denna bildkampanj. Se www.tuff.fred.se med bilder på människor i Tyresö Centrum som krävde vapenkontroll

....till Ryssland, som nu bestämt att halvera sin onödigt långa värnpliktstid –
från två år till ett år—och till Valentina Melnikova i organisationen ”Soldatmödrarna” som säger: ”Militären är ett grymt odjur som misshandlar våra söner, det är ingen normal samhällsinstitution” (Källa: DN 27/6)

....till norskfödda Tuffaktivisten Åsne Liedén, som i Sveriges Radios program Ring P1 (27/6) försvarade Sveriges demokrati och politiker mot okunniga gnällstakar, som uttryckt sitt förakt för demokratiska politiker

....till DN-Debatt (23/6), där bland andra justitiekanslern Göran Lambertz och satirikern Eric Blix (SR:s Public Service) skriver: ”Vi har alla erfarenhet av att gå ut i offentligheten med åsikter eller övertygelser som har kunnat uppfattas som besvärliga. Men offentlig kritik och öppen diskussion är en del av det demokratiska arv vi med rätta är stolta över. Och vi kan konstatera att i både privat och offentlig yrkesutövning riskerar den många gånger goda svenska förmågan till samförstånd att hota just den demokrati vi vill bygga med hjälp av yttrande- och tryckfrihet. För den som säger vad den anser riktigt uppfattas lätt som jobbig.”

....till den kontroversielle teaterchefen för Berliner Ensemble, Klaus Peymann, som organiserat en insamling för ett alternativt litteraturpris till den österrikiske författaren Peter Handke. Bakgrunden är typisk för hur ängsligt, ja nästan löjligt man i Tyskland vill framhäva sin politiska korrekthet. Handke hade av en litterär jury utsetts till årets mottagare av Heinrich Heinepriset. Det är inte bara prestigefyllt utan innebär också nästan en halv miljon kronor i prispengar. Men valet av Handke väckte protester, för han var minsann inte politiskt korrekt. Han hade till och med talat vid begravningen av Slobodan Milosovic, så demoniserad av alla västliga mittfåremedier. Själv har Handke förklarat att han deltog i begravningen, inte minst därför att rapporteringen i västliga medier om Balkan har varit så ensidig. I en tysk tidning har han skrivit att han inte alls försvarar serbiska massmord. De ägde rum, precis som andra massmord under krigen, till exempel kroatiska och albanska, hävdar han. Det hjälpte nu inte. Det här priset delas ut av staden Düsseldorf, där Heine föddes 1797. Dess trendiga politiker vägrade att släppa till några pengar till någon de betraktade som serbvän, vilket väckt mycket rimliga protester från intellektuella, som menar att politiker inte ska bestämma vilka författare som ska belönas. Därför det av Peymann och andra av Berlins intellektuella organiserade alternativpriset.

....till Peter Handke själv, som nu återigen chockat den tyska allmänheten men på ett sätt som hans argaste kritiker får svårt att förebrå honom för. Han ämnar skänka pengarna från det alternativa priset till serberna i Kosovo. De är, påpekar han, ”omgivna av taggtråd och stridsvagnar”.

....till den tjeckiska författaren Sidonia Dedina som i ett efterord till Hugo Fritsch bok om sin barndoms trauman bland annat skriver: ”Tragedin måste återges för att tydliggöra djupet av orättfärdigheten och det femfaldiga statliga mordet”. När Hugo 1945 var 12 år gammal blev hans familj släpad iväg till koncentrationsläger med hårt tvångsarbete, våldtäkter och annat elände. Hans föräldrar, hans både bröder och hans farmor dog av övergreppen. Det är detta som Dedina kallar för femfaldigt mord. Lille Hugo var nu ensam överlevande. Familjen tillhörde den tyska minoriteten i Tjeckoslovakien. Den utsattes efter andra världskriget för många grymheter innan de överlevande etniskt rensades. Hugo hade tjeckiska släktingar på mödernet som så småningom hjälpte honom till Bayern.

....till SvT:s program ”Tre reportrar söker en författare” (29/6, repris 5/7), där det handlade om den israeliske författaren Amos Oz. Han tillhör inte de alltför många religiösa fundamentalisterna av olika sorter i området utan gissade att Gud nog inte var religiös. Som räddning undan alla blodiga konflikter rekommenderade han kompromisser. I Pax-krönikan (4/88) ”Russell, Nietzsche och Israel” skrev Åke Sandin efter en vecka i Tel Aviv bland annat: ”Över boken ’I landet Israel’ är det svårt att somna. Författare är Amos Oz, en kibbutzernas man, aktiv i Fred Nu. Egentligen skriver han bara av, vad hans israeliska och arabiska motståndare säger. För dessa förhårdnade är det ett förödande grepp”. Ingen ros däremot till det gammaltestamentliga påbudet om öga för öga och tand för tand. I Palestina har det i flera år varit 3-4 ögon för ett öga, ja i fredags blev det rentav 60 ögon för en tand.