4 av olycksdagen 11 septembers tragedier

För de flesta är 11 september det otäcka terroristmordet på ca 3000 amerikaner år 2001. Det är det våra medier helt har fokuserat på. Ironiskt nog utfördes det av kretsar som i dag är Bashar al-Assads mest mordiska fiender i Syrien.

Men i dag den 11 september har våra medier givit stor uppmärksamhet åt två andra 11 september: Anna Lindhs död 2003 efter att dagen innan blivit överfallen med kniv och  militärkuppen i Chile 1973, då den folkvalde Salvador Allende störtades och dog varefter tusentals vänsteraktivister torterades och avrättades.

Dessa tre tragedier har vi i Radio Tuff (www.tyresoradion.se ) med en viss envetenhet berättat om i flera år så här års. Vi har dock tillagt en fjärde helt bortglömd men i fråga om dödsoffer den allra värsta: Darmstadt den 11 september 1944. Då terrorbombades staden och över 10 000 civila dödades, sprängdes ihjäl eller kremerades levande. Bland de dödade var ungefär 2000 barn.

Det var för all del ganska länge sedan och i det andra världskriget, där 40-50 miljoner människor dödades, cirka häften civila. Jämfört med bombterrorn mot Tokio, Hiroshima, Nagasaki, Dresden, Hamburg, Pforzheim, Swinemünde och andra tyska och japanska städer var Darmstadts öde inte alls så märkvärdigt.

Dessutom var offren tyskar och dem har vi ju lärt oss att det inte är korrekt att ömka, inte heller de ca 70 000 tyska barn som dödades av bomber från västliga flyghjältar.

Terjes brev till svamlande moderater

(Terje Engh, uppvuxen i Norge, är känd och uppskattad på www.tyresoradion.se . Det här nedan är ironi, men sakuppgifterna är korrekta)

Bästa moderater!

Jag har länge lyssnat på Tyresöradion. Där har jag i många år hört det ständigt återkommande programmet som sägs dokumentera folkhumorn. Därvid har jag ju märkt att Åke Sandin släppt fram hundratals elaka hånfulla historier om folk med en viss hårfärg.

Detta är ju otvivelaktigt den värsta rasism!!!!

Det handlar om dessa ständiga blondinhistorier. Ibland har jag också hört kränkande historier om oss norrmän. En förmildrande omständighet är kanske att Åke släppt fram roliga historier också om er töntiga svennar.

Dessutom jobbar han ju oavlönat sedan 28 år med den här radion och ingen vill ju längre jobba gratis så han har stor makt över programutbudet. Det värsta av allt är han ibland censurerar historier från oss lyssnare. Judar, som ofta berättar så roligt om sig själva, dessa elaka historier får inte plats i hans program. Han censurerar också alla böghistorier, så vi heterosexuella får finna oss i att ständigt bli förlöjligade.

Nu ser jag att den lokala redaktören för moderattidningen chockerats av en "mängd antisemitisk propaganda" på radion. Jag har aldrig hört något sådant på radion och när jag frågar andra lyssnare blir de helt oförstående. Snälla, ge mig några exempel på Åkes antisemitism, så ska jag ställa den jäveln mot väggen. På facebook (m) såg jag att han kallades för "senil äcklig judehatare" och sådana välfunna omdömen kan man ju inte bortse ifrån.

Med frågande och vänliga hälsningar

Terje Engh, Axel Wennergrens väg, Tyresö

(PS: Mottagarna av brevet har på två månader inte bevärdigat Terje med svar. Skälet är förstås att de inte kunnat hitta något antisemitiskt på radion)

Det JOHN KERRY nogsamt förtiger

Den amerikanske utrikesministern John Kerry har intensivt kampanjat mot de hemska kemiska vapen, som påstås ha använts av den syriska regimen. Som avskräckande historiskt exempel påminner han om de många tusen civila som blev offer för Saddam Husseins användning av kemiska vapen på 1980-talet.

Kerry försöker med hjälp av sådana argument övertyga omvärlden att ett amerikanskt anfall mot det "onda" Syrien är mycket motiverat. Det som Kerry dock nogsamt och begripligt nog förtiger är att det den gången var iranier och upproriska kurder som drabbades, till exempel i staden Halabia, där uppåt 5000 människor dödades av nervgaser 1988. Det skedde i det långa och från båda sidor blodiga krig som Saddam, påhejad av västmakterna, inledde mot Iran.  

Om dessa mordiska gasattacker har den amerikanska tidskriften Foreign Policy rubriken "CIA Files Prove America Helped Saddam Gassing Iran " I artikeln sägs bland annat:

"Nu överväger USA en militär aktion som svar på användning av kemiska vapen i Damaskus. Men för en generation sedan gjorde USA:s militära och underrättelseorgan inte någonting för att stoppa en serie av nervgasattacker långt mer förödande än någonting som har drabbat Syrien….Nya detaljer avslöjar den stora omfattningen av amerikansk kunskap om detta. Det är liktydigt med ett officiellt medgivande om medbrottslighet i några av de grymmaste kemvapenattackerna"

I dag (9/9) tycks Kerry ha backat en smula från sin ivrigt militaristiska linje, kanske beroende på att en majoritet både i USA och Europa är emot en amerikansk aggression, som ytterliggare skulle öka blodbadet i Syrien, där redan så många tusen grymt har dödats av vapen, som kallas "konventionella" och därmed av de lättlurade betraktas som på något vis schyssta.

Han säger nu plötsligt att bara en politisk lösning kan lösa konflikten i Syrien. Har folkopinionen tvingat Kerry att överge sin orwellska tro på att "krig är fred" ?

Enligt Dagens Nyheter (9/9) hittas kongressens anhängare till en attack mot Syrien  bland annat "hos de mest proisraeliska ledamöterna, som ser al-Assad som ett hot mot Israel". På  svenskt håll motsvaras de av dem som Jan Guillou kallar "bombliberaler", typ Fredrik Malm.

Citat om krig,fred,segrare och förlorare

Citat om krig, fred, segrare och förlorare

Den amerikanske filmmakaren (av Star Trek m m) Gene Roddenberry:

"Styrkan hos en civilisation är inte dess förmåga att föra krig utan snarare dess förmåga att förebygga dem"

--------------------------------------------

Den amerikanske senatorn Hiram Johnson 1917 (under första världkriget):

"Krigets första offer är sanningen".   (ÅS: Ofta också det sista)
--------------------------------------------

Den kände amerikanske författaren Mark Twain (1835-1910):

"Politikerna kommer att uppfinna billiga lögner som lägger skulden på den nation som blir attackerad och alla kommer att bli glada över dessa samvetslugnande falsarier, villigt anamma dem utan att undersöka motbevisen och alltså kommer vi att övertyga oss själva att kriget är rättfärdigt och vi kommer att tacka Gud för att vi sover bättre efter detta groteska självbedrägeri".

-------------------------------------------
Den amerikanske prästen och fredsaktivisten Philip Berrigan (1923-2001):

"Lögn och krig har alltid hört ihop. Lyssna noggrant när du hör en krigsivrare försöker försvara ett pågående krig. Om han rör läpparna, ljuger han"

-------------------------------------------

Den amerikanske professorn och dissidenten Noam Chomsky om rättegångar mot krigsförbrytare:

"Om Nürnberglagarna mot tyskar 1945-46 vore tillämpliga skulle varenda USA-president sedan andra världskriget ha blivit hängd."

---------------------------------------------------------

Stefan Lindgren i bloggen www.8dagar.com

"Brott mot mänskligheten är handlingar för vilka man dekoreras om man vinner och hamnar i galgen om man förlorar…. Historiskt sett är det normalt att rätten sitter i spjutstångs ände. Uppror och revolutioner blir lagliga när de lyckas.
Krigsförbrytartribunaler hålls över krigsförbrytare som förlorat - av krigsförbrytare som

-------------------------------------------------------------

Teologie doktor Norbert Buske, vilken som pojke upplevde segrarnas grymheter1945:

"Skuld och elände låter sig inte kvittas mot varandra, de adderar sig, de hopar sig. Den som nämner den ena sidans krigsoffer och förtiger den andra sidans, den som inför döden skiljer på rättfärdiga och orättfärdiga, den har inte mycket begripit av det egentliga krigseländet. Vi kommer bara att lära oss av det förgångna, om sanningen om skräck och elände utan förtiganden omnämns och när sanningen följer på sorgen. Sanningen diskriminerar ingen. Det förflutna låter sig bara övervinnas genom sanningen och även framtiden låter sig bara erövras genom sanningen."

-------------------------------------------------------------------

Den finländske historieprofessorn Heikki Ylikangas i boken Tie Tamperelle (Vägen till Tammerfors) om det finska inbördeskriget 1918:

"Den svåraste bitterheten förorsakas av hemlighållandet, av att den segrande parten försöker skyla över de våldsdåd dess soldater gjort sig skyldiga till. Bara om och när dessa våldshandlingar visas i öppen dager på samma sätt som den förlorande partens alla brott har visats, och de skyldiga i och med avslöjandet så att säga får sitt straff och våldsdådens offer sin upprättelse, tynar traumat bort. I annat fall blir det bestående --trots tidens gång."

---------------------------------------------------

Den kristne socialdemokratiske debattören Bernt Jonsson till en i sommar smutskastad fredsaktivist:

"Om jag ska gissa, är väl motivet att du hotar den officiella historieskrivningen om andra världskriget. Att alla sidor gjorde sig skyldiga till krigsförbrytelser och masslakt ingår inte i den västmaktsglorifierande bild vi har matats med."

-------------------------------------------------

Den amerikanske historie- och folkrättsprofessorn Alfred- Maurice de Zayas

"Inget folk kan ta monopol på lidandet i andra världskriget"

 --------------------------------------------------

Fredstidningen PAX nr 2/93:

"I dagens mediesituation är det oändligt mycket lättare att smutskasta än att rentvå. Det gäller särskilt, när man dammar på med de grövsta och mest outslitliga av alla politiska invektiv: "kommunist", "nazist", "antisemit". Då återfaller vi gärna i medeltida vidskepelse och tror, att anklagelsernas läskighet minskar behovet av fakta och hållbara bevis."

---------------------------------------------------

Sammanställt 7/9 2013 av Åke Sandin

Mediaröster om USA, Syrien mm

Krönikören Emanuel Karlsten skriver i DN (31/8) under rubriken "Obegripligt att

vi så totalt knäböjer för USA". På tal om att Bradley Manning nu dömts till 35 års

fängelse för att ha läckt tusentals dokument om USA:s krig i Irak, anser han:

"Det är tack vare de dokumenten världen i dag vet att USA försökt dölja  civila man

 dödat under Irakkriget. Det är tack vare dokumenten vi vet att FN:s

 generalsekreterare buggades inför samma krig. Det var via läckan världen fick se

 hur amerikanska soldater kallblodigt sköt ihjäl civila i Irak. Vad blev tacken? 35 års

fängelse."

I Sveriges Radios OBS (5/9) berättar Per Gahrton om en bok av den franske

 filosofen Gregoire Chamayou. Denne menar att de förarlösa drönarna inte används

 för krig i egentlig mening utan för mord, eftersom förövarna inte är soldater utan

sitter framför dataskärmar på tusentals mils avstånd. Att drönarna skulle vara

"etiska", eftersom de påstås bara mörda terrorister, tillbakavisas med att de också

dödar mängder av oskyldiga civila.

Hans Blix, vilken som vapeninspektör i Irak 2003 informerade västmakterna om att

Saddam Hussein inte hade massförstörelsevapen. Tyvärr ignorerades det av

krigsvilliga västmakter. Nu skriver Blix i The Guardian (28/8), om ett eventuellt

amerikanskt anfall på Syrien bland annat:

Vill vi ha USA eller Nato eller 'allianser av krigsvilliga stater'  som global polis?....  …Liksom Bush och Blair verkar Obama beredd att ignorera säkerhetsrådet och beordra militära krigsinsatser mot Syrien med stöd av Frankrike och några andra. En sådan aktion skulle inte kunna vara 'självförsvar' eller "vedergällning', eftersom västländerna inte har blivit attackerade. Att straffa Assadregimen för att använda kemiska vapen skulle enligt min mening var mycket oklokt"

Den kristna tidningen SÄNDAREN (4/9) citerar en hjälparbetare I Syrien:

"Vi har redan lidit tillräckligt i mer än två år. Ytterligare krigshandlingar, oavsett vilket motiv de har, kommer inte att lösa konflikten utan bara göra livet ännu svårare för människorna.

PIERRE GILLY i Fria Tidningen  (4/9) under rubriken "Det humana kriget är en bluff".

"När en demokratisk stat dödar civila sägs det alltid vara en olycka eller en oundviklig kostnad, som i slutändan kommer att rädda liv och därför alltid är värt priset…. Det anses inte vara ett brott mot mänskligheten att USA utplånade Hiroshima och Nagasaki med kärnvapen, eftersom president Truman ansåg att det kunde förkorta kriget och rädda amerikanska soldaters liv. Därför behöver man inte ens nämna att Truman ljög, när han hävdade att Hiroshima var en militärbas."

Ian Buruma, amerikansk professor i demokrati och mänskliga rättigheter, skriver i Sydsvenskan (4/9)

"Det är inte alls säkert att en USA-intervention skulle minska risken för att kriget sprids. Vissa förespråkare för ett ingripande – både nykonservativa och 'liberala hökar' – verkar önska en spridning. De vill ha krig mot Iran. För president Obama finns det antagligen en tydlig koppling mellan den röda linjen i Syrien och den linje han, möjligen lika oförståndigt, har dragit i fråga om Iran för att förhindra utveckling av kärnvapen…. Ett ingripande kommer inte att stoppa inbördeskriget. Däremot gör redan en missil USA till krigförande part. En sådan handling skulle utlösa ytterligare våld. Den risken är knappast värd att ta för att rädda Obamas heder. Denna uppfattning är spridd i Syrien, till och med bland rebellerna och delas av de flesta i Europa och USA."

Den amerikanska tidskriften Foreign Policy har rubriken "CIA Files prove American Helped Saddam gassing Iran" Där avslöjas bland annat att under Iraks åttaåriga krig på 1980-talet mot Iran använde irakierna kemiska vapen, bland annat i staden Halabia där uppåt 5000 kurder dödades. På den tiden var USA på Iraks sida så iranska protester ignorerades. Foreign Policy skriver (26/8) bl a:

"Nu överväger USA en militär aktion som svar på användning av kemiska vapen i Damaskus. Men för en generation sedan gjorde USA:s militära och underrättelseorgan inte någonting för att stoppa en serie av nervgasattacker långt mer förödande än någonting som har drabbat Syrien….Nya detaljer avslöjar den stora omfattningen av amerikansk kunskap om detta. Det är liktydigt med ett officiellt medgivande om medbrottslighet i några av de grymmaste kemvapenattackerna någonsin."

-----------------------------------

Sammanställt 5/9 2013 av Åke Sandin

Putin om Syrien: "Ologiskt!"

Våra västvänliga medier svämmar över av uttalanden från engelska och amerikanska politiker. Dessa har ett mycket högt tonläge i sitt tal om militär vedergällning mot Syrien, som de upprört anklagar för att ha dödat många människor med giftgas. Ryssland nämns bara i förbigående och nästan alltid negativt. Nu har landet länge anklagats för att genom sitt veto ha "lamslagit FN:s säkerhetsråd" - som om inte ännu oftare USA har utnyttjat denna vetorätt.

Det är alltså knappast politiskt korrekt att citera den ryske presidenten Vladimir Putin. Till journalister i fredags (30/8) yttrade han ändå en del som jag vågar tycka var tänkvärt:

"Jag skulle vilja rikta mig till Obama, som är fredspristagare. Innan han använder våld i Syrien, vore det bra att tänka över de framtida offren".

Medan västliga bedömare alltsedan giftgasattacken i Damaskus sagt sig vara övertygade om att det var ett dåd av den syriska regimen ifrågasätter Putin logiken:

"Sunda förnuftet säger, att det är rent nonsens att den syriska regimen skulle ge trumf på hand åt rebellerna, som ständigt kräver utländsk militär intervention och att den dessutom skulle ha gjort det inför FN-inspektörernas ankomst. Det är helt ologiskt…. Därför är jag övertygad om att detta ingenting annat är än en provokation av dem som vill dra in andra länder i den syriska konflikten".

(Liknande åsikter framfördes i denna blogg den 28/8 under rubriken "Är Assad verkligen så korkad?")

Ovanstående citat är från veckobulletinen Ryska Posten, vars redaktör Stefan Lindgren inleder ett offentligt möte i Tuff-lokalen Myggdalsvägen 80 måndagen den 23 september kl 19.    

Det glömda men grymma kriget i Korea

Koreakriget 1950-53 är för de flesta av oss känt genom TV-serien MASH. Den var väldigt rolig men det var inte kriget. Sveriges Televisions ofta sevärda "Dokument utifrån" hade den 25/8 en kanadensisk skildring av det. Ca fem miljoner människor dödades, de flesta koreaner men också många "frivilliga" kinesiska soldater. Drygt 30 000 amerikanska soldater dödades också. De flesta av dödsoffren var dock civila koreaner.

Dokumentären döljer inte hur grymt de så kallade FN-trupperna behandlade civila. Den påpekar också att deras ÖB, den store "hjälten" från Stillahavskriget generalen MacArthur, faktiskt föreslog att kärnvapen skulle sättas in mot kineserna. Tack och lov avvisade president Truman denna begäran.

Redan 2002 hade Radio Tuff (www.tyresoradion.se ) ett inslag om de civila offren Den grundades på "KOREAKRIGETS "DÖDA DALAR", en artikel skriven av Svenska Dagbladets Japankännare Monica Braw (2002-01-03). Det var en recension av en amerikansk bok om massdödandet av civila under Koreakriget. Den har titeln "The Bridge at No Gun Ri. A Hidden Nightmare from the Korean War" och är skriven av tre journalister, två amerikaner och en sydkorean.

Här kommer en bit från denna krönika 2002:

Koreakriget böljade fram och tillbaka mellan 1950 och 1953, innan man efter tre års slaktande var tillbaka på ruta ett, den nuvarande stilleståndslinjen mellan Nord- och Sydkorea. Det innebar att miljoner civila flyktingar rörde sig fram och tillbaka under kriget. Ofta hann de inte få med sig annat än de vita kläder de hade på sig. Dessa kläder gjorde, att de var väl synliga mot det gröna landskapet, till exempel från luften. Redan den 25 juli 1950 fick överste Edward Timberlake följande besked:

"Armén har begärt att vi från luften beskjuter alla civila flyktinggrupper som observeras på väg mot våra positioner"

Och i augusti kom ordern, att amerikanerna inte skulle ta flera fångar utan helt sonika döda dem.

Tidigare hemligstämplade rapporter från Pentagon rekommenderade befälhavarna att inte nämna bombade byar utan alltid kalla dem för militära mål. Journalisterna tvangs till självcensur.

Byn No Gun Ri, som finns i bokens titel, är en av dessa koreanska byar som brändes ned. Amerikanska soldater satte sina cigarettändare mot halmtaken, medan invånarna tog sin tillflykt till området kring en järnvägsviadukt. Där utsattes de för anfall från luften och för beskjutning från de amerikanska trupper som bränt ned deras by. "Det var som om himlen föll ned över oss", berättar en överlevande. Omkring 200 barn, kvinnor och män beräknas ha dödats bara av den här byns befolkning. En del av förklaringen till alla de här massmorden på koreanska civila är att amerikanerna befarade, att nordkoreanska infiltratörer hade nästlat sig in bland byborna.

Under ett halvsekel har de här krigsförbrytelserna varit nedtystade. Det hedrar det amerikanska samhällets vakthållning kring öppenhet och yttrandefrihet, att de nu äntligen har kommit i dagen. Ja, bokens författare belönades år 2000 rentav med det prestigetyngda Pulitzerpriset.

I går kväll (1/9) visade TV 2 ett "Dokument utifrån", som var en brittisk genomgång av den lögnaktiga propaganda om Iraks massförstörelsevapen som motiverade det angloamerikanska anfallet på Irak i mars 2003. Det sänds i repris på Kunskapskanalen 4/9 och 5/9

Sista krönikan: Till Natalie

(1996 skrev jag min 106:e gratiskrönika i Svenska Freds' tidning PAX. Den hade rubriken "Krigspropagandan lurar oss". Där tog jag upp kuvösbluffen, som hjälpte till att trigga i gång det första Gulfkriget ("Operation Ökenstorm") i januari 1991. Dessutom nämnde jag att de människotvålar tyskarna påstods ha gjort av sina offer var en myt, trots att jag liksom andra historielärare hade lärt ut det till många årgångar tonåringar. Det fanns inte något faktafel i denna krönika, men Svenska Freds' dåvarande ordförande - okunnig eller alltför trendkänslig? -  ansåg upprört, att jag inte fick skriva "sådant" mera. Alltså skrev jag min sista krönika. Den kommer här")  

----------------------------------------------------------------------------- 

Ovanför mitt skrivbord hänger en bild av Natalie Nickerson. Den är ur den stora amerikanska veckotidningen Life från 1944. Natalie är så söt och politiskt korrekt, att jag valt att tillägna henne denna min sista krönika. Det är den 107:e i oavbruten följd, mina krönikor före 1983 oräknade.

Valet var inte lätt. Jag tänkte förstås också på alla mina kamrater här i Tyresö Ulands- och Fredsförening (Tuff). Deras ständiga slit har inneburit, att mer än var tionde medlem i Svenska Freds kommer från Tuff. De har sett till att ett tiotal miljoner kronor bara på 1990-talet har skickats från Tuff till skol- och vattenprojekt i Indien, till gatubarnsprojekt i Ecuador, till indianfolket Sirionó i Bolivia, till olika fredsgrupper i forna Jugoslavien samt till Eritrea (100 000 läroböcker) och Kenya (bidrag till kvinnohus).

Sedan ett par tre år tillbaka har några kvinnliga Tuff-aktivister varannan vecka samlat tjogtals annars hemmabundna invandrarkvinnor från många olika länder till träffar, där man syr, snackar, fikar och trivs. Verksamheterna skildras varje vecka av Radio Tuff och ofta på Tyresöradions sex timmar långa bandade slinga. Oavlönad tekniker för båda programmen är min främste arbetskamrat, Edmundo Arróspide, flykting från Peru.  Allt det här och mycket, mycket annat sker frivilligt och fjärran från  landets moraliska elit, som ofta inskränker sig till välbetalda verbala insatser.

Desutom tänkte jag på alla de Pax-redaktörer jag under 14 års krönikeskrivande haft förmånen att samarbeta med. Unga, skärpta och helschyssta.

                                                x x x

I den här krönikan har jag föresatt mig att inte i onödan utmana fördomar. Ändå vill jag med tacksamhet nämna några motståndsmän. De är sedan länge döda, så de bör inte provocera.

Den förste är den liberale ledaren i början av seklet, Karl Staaff. Han kämpade mot kunga-, herre- och militärmakt, men tvingades bort som statsminister 1914 och blev fram till sin död sedan skamligt förtalad för att han föredrog sociala reformer framför pansarbåtar. Det vore ingalunda politiskt korrekt att avslöja, vilken av hans nutida partivänner som varit den ende som betett sig som en fascistliknande översittare bland de drygt 2000 jag intervjuat för radion.    

Den andre är Bertolt Brecht, vars kortdikter jag kan utantill. Han var aldrig riktigt följsam. Efter arbetarupproret i Östberlin 1953 ironiserade han över ledningens tal om att "folket förverkat regeringens förtroende". Han föreslog, att "regeringen upplöste folket och valde ett annat".

Den tredje är Bertrand Russell (1872-1970!). Under första världskriget hamnade han i fängelse för sin protest mot kriget, medan andra intellektuella som vanligt blev "medvetenhetens fnask" (Jan Myrdal) och skrev krigspropaganda, alltså rasistiskt. Efter andra världskriget blev han förgrundsfiguren i kampen mot de kärnvapen som segermakterna i totalt förakt för humanism och människovärde rustade upp med, därmed i förintelseförmåga klart överträffande alla tidigare militarister -- fascister, nazister och andra.

Den fjärde är inte så känd. Det är den radikale brittiske bokförläggaren Victor Gollancz, som gick motvinds efter andra världskriget genom att ömka också förlorarna. Om kollektivskulden, en av rasismens hörnpelare men lika aktuell nu som då, skrev han, att den var "en vanvettig, oliberal, antikristen och beklagansvärt nazistisk tanke".

                                                    x x x

Egentligen borde jag ha tillägnat Marie Neumann denna sista krönika. Det hon genomled är det vidrigaste jag någonsin läst om, fastän miljoner av hennes medsystrar hade nästan samma helvete vid andra världskrigets slut. Men Maries etniska tillhörighet är så helt fel, att det kan uppröra åsiktsetablissemanget, som i dag är ännu starkare och långt mera uniformt än 1959, när jag av fredspolitiska skäl sattes i fängelse. Dess fundamentalism döljs numera bland annat bakom skylten "oberoende liberalism"-- hallelujah!-- och uttrycks i skadeglada utrop av typen: "Det kommer tack och lov att bli allt svårare för honom att bedriva historieforskning.". ("DN-Kultur" 8/9 96)

Det är därför jag valt en representant för segrarna, amerikanskan Natalie, vars skönhet påminner om Grace Kellys. Hon plitar på ett tackbrev till "en  lång och ståtlig marinlöjtnant". Tacket gäller den dödskalle man ser på hennes skrivbord. På dess huvudsvål har hennes löjtnant och tretton av hans kompisar skrivit sina autografer och tillagt: "Det här är en bra japan, en död japan".

Jag är lite förvånad över att krigets avhumanisering också drabbade de trygga depåsvinen hemma på den ledande amerikanska veckotidningens redaktionen så starkt, att de över en helsida lät publicera bilden av Natalie och hennes japan som "Picture of the Week". Natalie själv hade ingen skuld som mottagare till en av de många suvenirer, gjorda på dödade japaner, som soldater i det obarmhärtiga kriget i Stilla havet skickade hem. Det var krigets fel, att också många killar från ett demokratiskt och kristet land förråades.

Jag hoppas, att Natalie ännu lever och att hon nu som 72-åring lyckats bevara lite av sin forna skönhet. Kanske har hon sin japan på en nätt, liten virkad duk i sitt hem, så att hon drömmande kan minnas sin ungdoms löjtnant.

ÅKE SANDIN i fredstidningen Pax nr 6 / 1996

------------------------------------------------------------------------------------------------

(När jag ser att två av de fyra jag "tacksamt nämner" är Brecht och Gollancz (båda judar) tänker jag på några moderaters vilda fördömanden av mig för att på www.tyresoradion.se ha släppt fram en "mängd antisemitisk propaganda". De har på tre månader inte kunna ge ett enda exempel på denna ärekränkande beskyllning mot mig och lyssnarna på mina 4700 program verkar helt oförstående för denna smutskastning.)

När kemiska vapen använts

CHURCHILL VÄN AV GASATTACKER

Dödande gas användes av båda parter i första världskrigets masslakt, inte minst på västfronten. Det var dock ett nyckfullt vapen. När vinden vände drabbades de egna av gasdöden.

På 1920-talet använde britterna gas mot upproriska kurder i det av England ockuperade Mesopotamien (Irak). Den dåvarande kolonialsekreteraren Sir Winston Churchill hade inga betänkligheter mot detta utan yttrade tvärtom:

”Jag är en stark anhängare av att använda giftgas mot ociviliserade stammar”.

Churchill var ett barn av sin främlingsfientliga tid och visade ofta sitt förakt för de engelska koloniernas människor. När Mahatma Gandhi startade sin icke-våldsliga kampanj för ett fritt Indien gick Churchill i taket: ”Gandhi borde bli bunden till händer och fötter och lagd på Delhis gator och sedan trampad på av en enorm elefant med den nye brittiske vicekungen på dess rygg!” Och när motståndet i Indien ökade, sa han: ”Jag hatar indier. De är ett avskyvärt folk med en djurisk religion.”

Undra på att Churchill av indiska historiker numera får en stor del av skulden till att tre miljoner bengaler bara under 1943 dog av svält i Brittiska Indien. Men Churchill tyckte det var indiernas eget fel, ty ”de fortplantade sig som kaniner”, som han drämde till med.

HALABIA 1988

I diskussionen om kemiska vapen i Syrien har det ibland erinrats om den kurdiska staden Halabias öde den 16 mars 1988 i Irak. Där dödades uppåt 5 000 människor av giftgas. Det skedde under det åttaåriga och mycket blodiga kriget mellan Saddam Husseins Irak och det Iran, som redan då hade ådragit sig USA:s misshag för att sedan kallas för en "ondskans axelmakt" av George Bush. Halabia hade erövrats av iranierna och stadens kurder som gjort uppror mot Irak betraktades därför som "landsförrädare".

Amerikanerna stödde på den tiden Saddam Hussein och i början försökte de beskylla iranierna för massakern men efteråt råder det ingen tvekan om att det var ett irakisk dåd.

ALLRA VÄRST FÖR VIETNAMESERNA!

I den upprörda debatten om syriska kemiska vapen aktar sig våra västvänliga medier för att påminna om det amerikanska kriget i Vietnam. Över en tiondel av det landets yta fälldes minst 72 miljoner liter av det kemiska avlövningsmedlet Agent Orange. Tre miljoner vietnameser påverkades och minst 150 000 barn föddes missbildade av giftet. (Enligt vietnamesiska uppgifter ledde det till hela 400 000 döda eller skadade och en halv miljon missbildade barn )

  

ÄR ASSAD VERKLIGEN SÅ KORKAD?

CUI BONO? VILKA GAGNAS?

För en vecka sedan chockades vi av otäcka bilder från Syrien. Vi såg rader av lik till synes dödade av någon slags nervgas. I dag laddar USA och England upp för att i sedvanlig ordning göra ett militärt ingripande. Hur ett sådant skulle kunna minska det redan otäcka massdödandet i landet får vi inte veta.

Nu säger de båda aggressiva västländerna självsäkert, att det var Assadregimen som med kemiska vapen var ansvarigt för massdödandet. De är så angelägna att få basunera ut det, att de inte ens tycks vilja invänta FN-inspektörernas slutrapport.

Föga sägs om det motsägelsefulla i att regimen var syndabocken. Assad visste ju mycket väl, att användning av kemiska vapen skulle vara ett klartecken för västmakterna att inskrida militärt. Att dessutom göra det just när FN-inspektörerna hade anlänt är ju ett uppseendeväckande självmål. Är Assadregimen verkligen så korkad? Redan romarna frågade "cui bono", vem gagnas.

Vart tog Carla del Pontes rapport till FN vägen för tre månader sedan? Hon hade bland annat genom intervjuer med flyktingar funnit att det inte fanns några bevis på att den syriska regimen använt kem-vapen, medan mycket tydde på att rebellerna hade gjort det. Schweiziskan Carla del Ponte är ingen duvunge i fråga om krigsförbrytelser. Hon har bland annat varit åklagare vid den Internationella Brottsdomstolen i Haag och visat civilkurage tidigare.

För ett par veckor sedan framträdde fredsprofessorn Ola Thunander vid fredsdagarna i Degerfors. Han talade bland annat om de operationer som kallas "false flag". Ett av exemplen han nämnde var den så kallade ”brödkömassakern” den 27 maj 1992, när bomber tre gånger exploderade i det av serber belägrade Sarajevo och dödade många civila muslimer. Han ifrågasatte om det verkligen var ett serbiskt dåd, ty det var de som missgynnades.

KRIGENS FÖRSTA OFFER….

Dessutom vet vi ju att sanningen har varit krigets första offer inte minst i Mellersta östern. Den 10 oktober 1990 framträdde inför den amerikanska kongressen en kuwaitisk tonårsflicka, Nayirah. Hennes vittnesmål upprörde hårdhudade journalister och politiker och skakade via TV om en hel värld. Mer än något annat bidrog det till att påverka opinionen för krig mot irakierna, Kuwaits ockupanter. Före konflikten hade många amerikaner inte ens hört talas om Kuwait -- och av dem som hade det trodde en del att det var ett oljebolag.

"Ögonvittnet" Nayirah berättade hjärtskärande om hur hon sett den irakiska soldatesken fara fram på Al Addan-sjukhuset i Kuwait. Tårögd vittnade hon om hur irakierna hade rövat bort  även kuvöserna och grymt låtit spädbarnen dö på golvet..

Så småningom visade det sig att bakom den här effektiva historien låg en reklamfirma, Hill & Knowlton. Den hade från kuwaitiskt håll försetts med ca 80 miljoner kr för att förmå USA och FN att befria Kuwait, ett feodalt shejkdöme och förtryckarsamhälle, som nu började beskrivas som en supersympatisk men våldtagen demokrati. Med så mycket pengar kunde den låta ett hundratal anställda bearbeta opinionen, med allting från T-shirts till nationella bönedagar.

Pangnumret i kampanjen blev unga Nayirahs rörande vittnesbörd. Uppbackad av reklamfirman hade hon inför politiker och TV-kameror skickligt spelat sin propagandaroll. I verkligheten hade hon inte varit något frivilligt arbetande sjukvårdsbiträde i Kuwait utan hon var dotter till en av Kuwaits diplomater i Washington.

Men när succébluffen avslöjades hade redan uppåt 150 000 irakiska killar, ivägtvingade som soldater, dödats liksom tusentals civila i bombangrepp, som påstods vara "kliniskt rena".  På den andra sidan dödades något hundratal, flera av dem offer för "friendly fire", missriktad eldgivning från de egna. Efteråt blev hundratusentals irakier indirekta offer för Gulfkriget. Enligt en FAO-rapport dog uppåt en halv miljon barn, främst till följd av sanktionerna.

Ännu mera ökänd är den propagandalögn som USA och England använde för att motivera sitt anfall på Irak 2003. Det var det falska påståendet att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen. I detta krig och dess följder har många hundratusen irakier dödats och ännu flera drivits på flykt.

Men nu ska vi snällt  tro att Assadregimen är så omdömeslös, att den själv triggar i gång en västlig aggression.

-------------------------------------------------

Åke Sandin 2013-08-28

SATIR

Med anledning av Dagens Nyheter  23/8 sändes  följande på Radio Tuff 2001-08-26 och på tal om sommarens vinklade intervjuer av mig.

SKÖN-BOSSE McCARTHY  GRILLAR ÅKE SANDIN

ÅS    Det är en stor ära för oss i Radio Tuff att bli utfrågade av en i de stora medierna så uppmärksammad journalist som du Skön-Bosse McCarthy. Du är ju så stor och politiskt korrekt att även när dina uppgiftslämnare är mytomaner blir du hyllad och dina dokumentärer visas i repris av TV4. Nu i torsdags var du både på första sidan och på debattsidan i Dagens Nyheter. Grattis!

SB Det är ingen idé att du försöker smöra för mig, Åke Sandin. I min underbökande journalistik har jag till exempel funnit det här fotot, som föreställer dig, eller hur?

ÅS Ja, det stämmer

SB Vet du när det här fotot togs?

ÅS Nej, för länge sen i alla fall, det syns ju

SB Det plåtades den 30 januari 1933

ÅS Vad är det med det då?

SB Jag trodde du visste att det var den dagen Hitler tog makten. Kan du förklara varför du ser så glad ut på det här fotot och varför du håller ena handen i luften?

ÅS Men herregud, jag var ju bara tio månader gammal den gången. Och små barn viftar ofta glatt med armarna.

SB Nu slingrar du dig, helt förgäves faktiskt, för den berömde amerikanske professorn Daniel Goldhagen har påvisat att rasistiska böjelser praktiskt taget finns i generna, åtminstone på tyskar och säkert också på er norrlänningar. Du har själv medgivit på radion och i en artikel att du var med i Törnelljugend i slutet av andra världskriget.

ÅS Ja, andra mera insiktsfulla, kallade oss landstormspojkar för Törnelljugend efter Sveriges ÖB, general Törnell. Jag var 12-13 år gammal den gången

SB Vill du därmed antyda att ungdomsförsyndelser inte är försyndelser?

ÅS  Jo, men snälla Skön-Bosse……

SB  Försök inte att komma med invändningar. Du är väl inte så korkad att du tror att våra medier bryr sig om sånt tjafs. Och för resten: Gjorde du inte lumpen på ett elitkompani och stoltserade som fanvakt på Svenska Flaggans dag 1953?

ÅS Ja, det är möjligt. Men vad är det med det då?

SB  Du har väl ändå inte, Åke Sandin, förträngt  vilka grupper det är som i tid och otid använder svenska flaggan. Nån medvetenhet har man väl rätt att kräva av dig.

ÅS  Jomen, kära nån, det här hände för 48 år sen. Och jag var faktiskt utkommenderad att stå där ett par timmar.

SB  Kommenderad och kommenderad, vet du hur många illdådare det är som skyllt på att dom bara lytt order. Du skulle ha vägrat för du vet väl vilken ödesdiger roll alla medlöparna har spelat.

ÅS Jo, det är sant men jag tyckte inte att det var nåt illdåd att stå där. Och förresten vägrade jag militärtjänst sex år senare och hamnade då i fängelse som en slags politisk fånge.

SB  Hur kan man i en demokrati som vår svenska kalla sig för politisk fånge. Åke Sandin och Ahmed Rami, politiska fångar, det låter nånting det!

ÅS Jo, men det var väl en viss skillnad eller menar du………

SB   Olaglighet som olaglighet och förresten begick du inte ditt brott därför att du var inspirerad av den kommunistiska hetsen mot svenska atombomber?

ÅS  Inte alls, jag tyckte bara att kärnvapen både i Sovjet, USA och de planerade i Sverige var det mest fascistiska……

SB Det räcker med att kolla vår fria svenska press vid den här tidpunkten. Den var enig om att ni pacifister gick i Moskvas ledband. Du menar väl inte att Herbert Tingsten och Per Ahlmark båda hade fel?

ÅS  Jo, det hade dom på den här punkten. Faktum är att ingen i AMSA, Aktionsgruppen mot svensk atombomb, var kommunist.

SB   Nej, inte formellt förstås, så dumma var dom inte, men dom var betuttade. Inte heller socialdemokraten Ragnar Edenman, folkpartisten Birgit Rodhe och moderaten Rolf Clarkson var medlemmar i nazistpartiet, men dom fanns i unga dar i nationella organisationer och som du ser på Dagens Nyheters förstasida i en stor rubrik, så kallas dom för fascister.

ÅS  Jag tycker man ska vara lite aktsam med att använda såna uttryck på så lösa boliner även om det går hem kring mittfårans lockande köttgrytor. Kom med lite fakta i stället!

SB  Fakta ja. Faktum är att du en dag sommaren 1978, Åke Sandin, i Bollmora centrum mötte en känd kommunist som hälsade med höjd och knuten näve, kommunisthälsningen alltså, och du lär ha hälsat tillbaka på samma sätt.

ÅS Det har jag inget minne av. Vad har du för belägg för detta?

SB  Två ögonvittnen, faktiskt

ÅS  Av samma kaliber som din SS-mytoman från Eskilstuna?

SB  Men du kan väl inte neka till att du på radion intervjuat en massa kommunister?

ÅS  Nej visst har jag det, och en massa moderater sossar, folkpartister och andra…...

SB  Som du alltså använder som alibi eller?

……………………………………….

SB  Varför svarar du inte

ÅS  Nja, jag sitter och funderar på att du nog skulle ha klättrat mycket högt på karriärstegen också om du hade varit journalist i Hitlers Tyskland eller Stalins Sovjetunionen?

Radio Tuff 1346

RADIO TUFF nr 1346
Tyresö Ulands- och FredsFörenings RADIO TUFFs 1346:e sändning hörs på 91,4 MHz från söndag 25 augusti kl 17 och sedan 3-4 ggr per dygn till den 15 september, när ett nytt Radio Tuff sänds första gången kl 17.  Men programmet kan när som helst avlyssnas på www.tyresoradion.se där man också i fliken ”Arkiv” kan lyssna på senaste årets Radio Tuff och många andra program..

Programmet i korthet:

Veckans rosor delas ut till många välförtjänta. Se nedan!

Rysslandskännaren Stefan Lindgren intervjuas om rysk politik visavi Syrien, flygövningar över Östersjön, Snowdenaffären, hbtq-lagar m m

Läkarstudenten och Tuff-aktivisten Shahpoor Omidy berättar från sitt besök i Afghanistan om självmordsbombare, kidnappningar, utländska trupper och flickors situation.

ROSOR från RADIO TUFF (nr1346) 25/8 2013 till…
….till tuffaktivisterna Sylvia, Monica, Lena, Bitte, Cecilia, Ingrid och Erika, som på Hiroshimadagen den 6 augusti fanns i Tyresö Centrum och delade ut flygblad och annan information om Tuffs kamp bland annat mot kärnvapen.

….till studenter från olika svenska universitet och högskolor, som Hiroshimadagen 6 augusti i tidningsartiklar krävde förbud mot kärnvapen och andra massförstörelsevapen.

….till Aftonbladet, som (7/8) har rubriken "Än minns Hiroshima Little Boy". Detta var det oskyldiga namnet på den amerikanska atombomb, som den 6 augusti 1945 dödade 140 000 civila japaner, tre dagar senare följd av atombomben över Nagasaki med 70 000 dödsoffer. Tiotusentals personer samlades under årsdagen i Hiroshimas minnespark. Från svensk sida deltog Tomas Magnusson, ordförande i Internationella Fredsbyrån (IPB) och tidigare ordförande i Svenska Freds.

….till Fria Tidningens Klas Lundström, som (7/8) skriver under rubriken "När skatten går till soldaternas självmord". Han skriver om att USA:s skatter framför allt går till stora satsningar på militären. Och han nämner självmorden som ett tragiskt faktum: " Bara under 2012 ändade 349 soldater sina liv efter utlandstjänst, företrädesvis i Afghanistan och Irak"

….till en ny bok med titeln "Lagen mot krig. Om FN-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen," utgiven på Celanders förlag till priset av 150 kr. Förordet är skrivet av ingen mindre än förre försvarsministern Thage G Peterson som är värd att citera: ”Sverige måste åter lyfta fram de fredliga lösningarna i det internationella umgänget. Vårt land måste återgå till de fredliga lösningarna med samtal, förhandlingar och medling som det centrala i fredsarbetet. Vårt land måste återgå till den väg som vi med framgång gått på under många år. De diplomatiska vägarna var riktmärket som vann en bred anslutning världen över. Sverige stod för fred – inte för krig!" Bokens texter är författade av de fyra juristerna Rolf Andersson, Mats Björkenfeldt, Per Boström och Lars-Gunnar Liljestrand

….till Jan Öberg i den Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning, som skriver om Obamas diplomatiska blunder och de västliga demokratiernas feghet. Han menar att Obamas inställda möte med Putin var väldigt kortsiktigt och saknar verkligt statsmannaskap. Han skriver: "I USA är man upprörd över att Ryssland skyddar Edward Snowden. Men kan någon på allvar tro på att Washington skulle ha lämnat tillbaka en rysk dissident till Moskva? Nej, han skulle ha blivit behandlad som en frihetshjälte. Och varför måste Snowden stanna i Moskva? Jo, därför att skamligt nog inget europeiskt, demokratiskt frihetsälskande land i eller utanför Nato och EU stod upp för denne modige man och inbjöd honom att komma och stanna. Sveriges statsminister borde ha haft civilkuraget att erbjuda Snowden asyl när han nu i stället för Putin möter USA:s president".

….till Dagens Nyheters ledarskribent Hanne Kjöller, som (23/8), som inte skräder orden om förföljelsen av visselblåsaren Edward Snowden och försöken från brittiska myndigheter att skrämma journalister på tidningen The Guardian. Hon skriver bland annat: "Det är Snowden och The Guardian som framstår som de moraliskt överlägsna, och USA och Storbritannien som desperata ynkryggar med PR-strateger hämtade direkt från Guantanamo."

….till Tyresö Ulands- och FredsFörening (TUFF) som nu rivstartar efter sommaren med flera lockande evenemang: Loppis utanför Bollmorahallen lördag den 31 augusti kl 11-15. Deltagande i Tyresöfestivalen på Bollmoraängen lördag den 7 september kl 12-17. Offentligt möte i Tuff-lokalen, Myggdalsvägen 80, måndag den 23 september kl 19 med Stefan Lindgren som inledare om rysk politik Alla mycket välkomna. Diskussion, fika och gemyt ingår.

TUFF-bladet hösten 2013

TUFF-bladet

        Tyresö Ulands- och FredsFörening,

            Myggdalsv 80,  135 43 Tyresö

Tel 742 1442 (ordf),  712 2581. Tuffs plusgiro: 16 01 37-6. Insamlingskonto: pg 79 36 36 - 2

         E-post: tuffmail@spray.se      

         Hemsida: www.tuff.fred.se 

    Tuffs fina Indienbistånd

I över 40 år har Tuff finansierat massor av bra projekt bland de fattigaste av de fattiga i Indien. Det har blivit ett 30-tal skolbyggnader, flera skolbibliotek, samlingssalar, lärarlöner, mat till skolbarnen, ca 200 brunnar, ja till och med en medicinfabrik och mycket annat.

       Solidariska skolor!

Det mesta av pengarna, ca 20 miljoner kr, har jobbats in av skolor vid operation dagsverken och liknande. I år har tre Tyresöskolor bidragit (Kumla, Strandskolan och Tyresö skola) men också Alléskolan i Lerum. Tillsammans har de under 2013 arbetat in 159 097 kr. Väldigt bra!  

     "Räcker till mycket"

Tuffs främsta indiske partner Bhikhu Vyas är full av beundran för svenska skolors insatser. Han framhåller att pengarna i Indien räcker till flera gånger mera än i Sverige. Årets bistånd kan ge åtta lärare en årslön, mat till uppåt 200 elever vid Tuff-skolorna i Dharampur och även till enkla skoluniformer ,böcker, hälsovård och bra dricksvatten.

   Nu byggs Kongoskolan

Den planerade skolan i Kongo (-Kinshasa) har nu börjat byggas, bland annat med insatser från unga ingenjörer från KTH. Den ska ge grundskoleundervisning för 360 barn till fattiga  i den lugna delen av det krigsdrabbade Kongo, Tuff har redan bidragit med 25 000 kr och på insamlingskontot pg 793636-2 finns dessutom 73 287 kr avsedda för skolbygget. Det betyder att Tuff kan bekosta fyra av de sex planerade klassrummen. Projektet är ett initiativ från paret Landström i Tyresö och deras förening finns på www.elikianabiso.tumblr.com

   Sofies minne fint hedrat

I vintras avled Sofie Wenander, en av Tuffs grundare. På hennes döttrars uppmaning satte hennes vänner in sammanlagt 22 050 kr på Tuffs insamlingskonto. Vilket bistånd beloppet ska finansiera bestäms av Sofies döttrar.

              Citat 1:

"Kriget är ett djävulskt företag, vars konstigaste företeelse ligger i att vilken banditchef som helst högtidligt ber till Gud, innan han går ut för att döda sin nästa"                       

                                                                          VOLTAIRE

   Varför presentproblem?

Sedan länge har vi betecknat Tuffs mangogram som den ”perfekta presenten”. De finns på bild i www.tuff.fred.se och finns i tre varianter: 

  1.   ”I stället för blommor”

       2.  ”För att gratulera....”      

       3. ”Till minne av....”

För 200 kr blir det minst 40 mangoträd fulla av vitaminrika frukter i Dharampurs fattiga byar. För 500 kr minst 100 träd etc. Inte minst tack vare Tuffs insatser finns nu 110 000 mangoträd. Nästan 14 000 kr har hittills i år betalats in för mangogram av fyrtio solidariska människor. Mangogram kan beställas hos Monica på tel. 08- 712  25 81 eller på tuffmail@spray.se 

Radio Tuff nu var 3:e veckaRadio Tuff har nu hörts varenda eviga vecka sedan 1985 och går nu in på sitt 29:e år, säkert ett rekord för frivillig gjord radio. Det hörs jämte andra program på 91,4 MHz var sjätte timme dygnet runt. Men sedan några år kan man också lyssna på webben www.tyresoradion.se  Ett nytt Radio Tuff kommer var tredje vecka.

  Ryssland, Afghanistan

I det Radio Tuff, som hörs till 15 september är huvudämnena Ryssland o Afghanistan. Stefan Lindgren, som är redaktör för veckobulletinen "Ryska Posten" intervjuas om ryskt flyg över Östersjön, konflikten med USA, om Snowdens asyl, rysk syn på homosexualitet, inställningen till Syrienkriget m m. Om sitt två månaders  besök i sitt forna hemland Afghanistan berättar läkarstudenten och Tuffs Shahpoor Omidy: Självmordsbombare, kidnappningar, flickornas situation, allmän osäkerhet och pessimism mm 

   Face to face bättre än...

….självaste så populära  Facebook, i varje fall om man besöker intressanta, gemytliga och debattglada Tuff-möten (Se TUFF-kalendariet!)              

 Citat 2:

På väggen stod det med krita:

"De vill ha krig!"

Den som skrivit det 

har redan stupat 

Bertolt Brecht                

                                        

Redan 1997 beljögs TUFF

1997 hade just Tyresö Ulands- och Fredsförening (TUFF) blivit rentvådd efter en förtalskampanj i tidningen Mitt i Tyresö. Där hade i flera artiklar våra indiska partners Bhikhu och Kokila Vyas skildrats som korrumperade, vilka förskingrat pengar till politiskt parti och därför var de många Tuff-projekten (då mer en miljon kr per år) misskötta och mer eller mindre värdelösa.

Det gick så långt att SIDAs sidoorgan Forum Syd skickade en inspektör, Ivo Iliste, för att kolla beskyllningarna. Han fann att Tuffs biståndspengar användes mycket bra till massor av utmärkta projekt inte minst till skolor för "de fattigas av de fattiga". Tidningen Mitt i Tyresö var då lillasyster i Mariebergskoncernen till Expressen, som i slutet av 1997 publicerade en artikel som de nuvarande belackarna 2013 faktiskt har mage att i svepande formuleringar erinra om. Här kommer Tuffs svar:

Uttalande från Tyresö Ulands- och Fredsförening (TUFF) 1997

(Infört i Expressen 27/12 1997)

I en helsidesartikel i Expressen den 14 december 1997 står det i ingressen att "Rami är Sveriges farligaste antisemit" och att artikeln handlar om "några av de personer Rami omger sig med i sin allt grövre antisemitiska propaganda".

Av dessa personer fokuserar artikeln på Åke Sandin som visas med ett foto, som nästan upptar en halv sida. Den har en tvåradig rubrik över hela sidan, syftande på Sandin: "HAN ÄR EN AV AHMED RAMIS HANTLANGARE".

1.Expressen påstår: Sandin "är i dag ordförande I Tyresö Ulands- och Fredsförening TUFF)."

 Fakta: Sandin avgick som ordförande redan för 25 år sedan. I dag är han inte ens med bland de 23 i Tuffs styrelse.

2. Osanningen i detta påstående tas sedan dagen efter (15/12) till intäkt för ett ledarstick, där Åke Sandin nämns som "mångårig ledare " av Tuff och föreningen            därför föreslås byta namn till "Tyresö antisemit- och krigsförening". Så grovt smutskastar man på uppenbart lögnaktiga grunder en u-lands- och fredsförening och dess 600 medlemmar.

3. Sandin är oavlönad programledare för Radio Tuff, som sänt varenda vecka sedan 1985, inalles 642 sändningstimmar. För Tyresö närradioförening har han de senaste åren gjort 500 halvtimmesprogram, inklusive väldigt många med invandrare. Han har skrivit flera böcker och hundratals artiklar. På inget ställe i denna rika radio- och författarproduktion finns ens en antydan om, att Sandin skulle vara antisemit, däremot att han tycks vara en gammaldags Israelvän. Vad han framförallt gjort är att agitera för de u-landsprojekt i Indien, Latinamerika och Afrika, som Tuff med mycket frivilligt arbete och med många miljoner kronor lyckats med bara under 1990-talet. Dessutom har han intensivt varnat för militaristiska våldsideologier och lyft fram                     krigens helt glömda eller nedtystade offer.

Inte är väl detta typiskt för antisemitism och kvalificerar vederbörande till att vara Ramis "hantlangare"?

4. Expressen: "Sandin pekas av Svenska Kommittén mot antisemitism ut som historieförfalskare". Det enda som sägs i det sammanhanget är att              han personligen inte tror på att tyskarna gjorde tvålar och lampskärmar av sina dödade offer.

Frågor: Varför nämner inte tidningen, att historikerna av facket i dag är ense om att denna gamla och ständigt av våra skolor och media upprepade historia från krigets propaganda är en myt? På vilket sätt skulle Sandin då ha varit historieförfalskare?

Vad anser Expressens uppgiftslämnare, Svenska kommittén mot antisemitism --om den nu verkligen påstått något sådant?                                                                         

5. Expressen: Åke Sandin har försvarat Rami. Inga belägg presenteras.

Fråga: Ingen har någonsin hört detta i Sandins tusentals radiotimmar eller sett det i hans omfattande skriverier. Varför försökte inte Expressen                belägga denna grova anklagelse? Eller har tidningen inte några som helst belägg?

6. På den stora bilden av Sandin i Expressen ser man på väggen bakom ett foto av en bedjande muslim. Ingen i Tuff, inte heller Sandin själv, kan erinra sig detta foto. Märkligt nog anges inte fotografens namn, annars kutym också i Expressen. Inte kan det väl vara ett fotomontage för att ytterligare lura läsarna i önskvärd riktning? Han har upprepat kallat sig själv för "religiöst obegåvad" och har inga muslimska eller andra religiösa böjelser.

7. Journalisten, som skrev den här märkliga artikeln, heter Ingvar Hedlund. Han lovade Sandin att denne skulle få se den innan den publicerades. Det var synd, att han inte ansåg sig behöva hålla sitt löfte. Då hade en rad lögner, ärekränkande och andra, kunnat undvikas.

8. Bland de ca 3000 (sic) Sandin intervjuat finns Arne Ruth, Olle Alsén, Gunilla Åbrandt (Dagens Nyheter), Staffan Heimerson och Gunnar Fredriksson (Aftonbladet), Ingemar Myhrberg (Populär Vetenskap), Stefan Lindgren (FIB-K.), Torbjörn Björkman (Proletären), Peter Eng och Anna Karin Lodenius (TV 4), Birgitta Sandstedt (TV 2), Lennart Lundegård (SvD), Maria Patriksson (Tyresö Nyheter) och många andra journalister.

Sandin ställde snällt upp och svarade på Hedlunds frågor. När han efteråt frågade Hedlund, om han fick intervjua honom för Radio Tuff, undrade Hedlund först om det var allvar. Sedan sade han, att han måste fråga sina överordnade om lov. Sandin insisterade och Hedlund rådde honom att ringa om en vecka. När Sandin då ringde uppgavs att Hedlund var på semester.

Om Hedlunds uppgift stämmer --många av hans andra påståenden har dock bevisligen icke stämt-- är det inte mycket bevänt med yttrandefriheten på "oberoende liberala" Expressen.

Vad är Expressen rädd för?

Sanningen?

------------------------------------------------------------------

Kommentar 2013:

Den osakliga artikeln i Expressen används faktiskt också i sommarens drev. Det moderata kommunalrådet åberopar den i sitt fördömande av Åke Sandins "kort sagt jävliga" åsikter.

Det hedrar Expressen att de obeskuret tog in Tuffs svar. Men på samma sida gav de plats åt sin storsvamlande journalist Ingvar Hedlund. Han svarar inte på Tuffs frågor utan går på i samma stil, påstår att det "framgår att Tuffs styrelse ansluter sig till revisionisternas, historieförfalskarnas påstående att det är en 'myt' att nazisterna gjorde tvålar och lampskärmar av sina offer".

Här nämner han ett telefonsamtal han hade med Monica Schelin, vice ordförande i Tuff, som upprepar att tvålhistorien är en myt. Tyvärr kom hon i hastigheten inte ihåg namnen på de aktade historiker som hon grundade sin åsikt på. Men timmen efteråt ringde hon Hedlund och uppgav att också judiska historiker såsom professorerna Deborah Lipstadt, Valter Laqueur och Gitta Sereny hade avfärdat tvålhistorien som en myt. Men detta utelämnade Hedlund, för det hade ju annars avslöjat att det var han själv som var historieförfalskare.

Sin första osakliga artikel (14/12 1997) illustrerar tidningen med en bild av Åke Sandin och bakom honom på väggen syns en tavla med en bedjande muslim. I Tuffs uttalande frågade vi ju: "Inte kan det väl vara ett fotomontage för att ytterligare lura läsarna i önskvärd riktning?"

Då blev Hedlund extra snorkig och skrev i sina slutrader:

"Vad gäller Tuffs övriga insinuationer - exempelvis om bildmanipulationen - avstår Expressen gärna från kommentar - av ren barmhärtighet mot denna fredsförening".

Det ironiska var, vilket vi efteråt fick reda på och som Hedlund lär ha vetat, att fotot togs fem år tidigare i DN/Expressens egna lokaler. Tavlan på den fromma muslimen hängde alltså i Expressens eget hus, men  läsarna trodde förstås att den fanns på Åke Sandins vägg hemma i Bollmora.

Att Åkes och Tuffs belackare är tvungna att nu åberopa Expressen av 1997 tyder på att de har stor brist på sakargument.

-----------------------------------------------

 PS: I Radio Tuff av 21 december 1997 deltog två andra av de i Expressen uthängda. Det var skådespelaren Leif Stålhammer och docenten Seppo Isotalo. Intresserade är välkomna att lyssna på programmet, som finns på CD