Till minnet av Sofie Wenander och andra

(Tyresö 2013-04-12)
Så här diktade Heidenstam vid Gustaf Frödings jordafärd 1911:

"Bort gå de,
stumma skrida de,
en efter en till
skuggornas värld"

EBBE, ROLAND, ROBERT, EDMUNDO...
Dikten reciterades av Ebbe Björkman på Tyresöradion (91,4 MHz eller www.tyresoradion.se  ) i en av hans många lysande litteraturkåserier. Han gjorde 14 radiohalvtimmar om Fröding och de efterfrågas ännu på CD, som jag gärna kopierar på CD och skickar ut. Han gjorde också uppåt 80 andra program om Karlfeldt, Ferlin, Snoilsky, Piraten, Södergran med flera av vår litteraturhistorias författare och poeter.

Ebbe var min käre vän och medarbetare på radion under många år. Men 2003 gick han vid 81 års ålder till sina skånska fäder. Min saknad bearbetar jag genom att ibland lägga in repriser med honom.

Andra av mina vänner har också försvunnit till "skuggornas värld". Jag kan inte nämna dem alla, men några saknar jag extra mycket. Det är till exempel Roland "Kådisbellan" Schütt, Robert Stieger och Edmundo Arróspide.

Roland (1913-2005) saknar jag inte bara på Tyresöradion med hans många roliga historier utan också hans verbalt begåvade limerickar, bland annat om hundarnas komplicerade kärleksliv. När Expressen 1997 hängde ut mig på en ovanligt lögnaktig helsida som antisemit (jättetrendigt!), försvarade denne son till judinnan Zipa mig och avlossade den mest svavelosande kritik mot mina svamlande kritiker.

Robert Stieger (1926-2004) var länge aktiv i Tyresö Ulands- och FredsFörening (TUFF). Innan han dog hann han skriva boken "Tysk, men inte nazist". Den hette på tyska "Drei gestohlene Jahre" [Tre stulna år]. Han skildrar i den hur han som sjuttonårig socialist från München tvangs ut i andra världskriget. Också hur han tillbringade två år i amerikansk fångenskap i Italien, verkligen ingen semester men långt ifrån så illa som miljoner andra tyska krigsfångar hade det.

Edmundo Arróspide var inte bara en god vän utan som radiotekniker under många år en fantastisk jobbarkompis. Det var snart tio år sedan han dog, inte ens 55 år gammal.
SOFIE
I dag var jag på begravningen av Sofie Wenander.(1933-2013). Hon var en av Tyresö Ulands- och Fredsförenings (Tuff) grundare 1967 och mycket aktiv, bland annat i Svenska Kommittén för Vietnam men också i partipolitiken. Hon var bland dem i Tuff som i slutet av 1960-talet gav husrum till unga amerikanska Vietnamdesertörer. Vid ett tillfälle tog Sofie en desertör med sig till den högstadieskola, där hon var lärare. Det ledde till att hon kritiserades på Svenska Dagbladets ledarsida, JO-anmäldes men friades. Däremot tvangs hon att byta skola. På Kumla högstadium startade hon 1970 för indiska skolor de dagsverken, som faktiskt har ägt rum årligen sedan dess. De sista åren av sitt yrkesliv var hon uppskattad gymnasielärare.

Den borgerliga begravningen var vacker och stämningsfull. Den leddes av Sven Lionell, som är lysande i sin formuleringskonst. Erik Linder sjöng fint och Sofies favoritlåt "Jag står här på ett torg" hördes i en inspelning med sång av Ulla Sjöblom. Texten är Lars Forssells svenska version av Boris Vians "Le deserteur", som förbjöds i Frankrike på grund av sitt antimilitaristiska innehåll.

Sofies döttrar Ann och Lena hade kort men träffande i dödsannonserna skrivit: "Vi kommer alltid att minnas din oräddhet, din lojala vänskap och din tro på kärlek, solidaritet och kamp för en bättre värld".

Vi var många på begravningen. Och att Sofie hade många vänner som nu känner saknad, märks på ett mycket påtagligt sätt. Ann och Lena hade uppmanat oss att hedra deras mors minne genom att stödja Tuffs skolprojekt. Många har följt rådet och hittills (12/4) har det på Tuffs insamlingskonto pg 793636-2 kommit in 21 100 kr.

Visst är det ett jättefint sätt att visa Sofie, själv lärare och solidaritetskämpe, sin uppskattning genom att hjälpa till att finansiera skolor i länder, där barn inte alltid får någon undervisning.