Våldtäkter och abort

Kongressledamoten Todd Akin har ställt till det för de amerikanska republikanerna. De flesta av dem anser för all del att abort bör förbjudas. När det gäller militära massmord har de inte samma tvekan.
Men i en tv-intervju hävdade republikanen Akin att frågan om våldtagna kvinnor ska tillåtas göra abort är irrelevant då de sällan blir gravida.

– Efter vad jag förstår från läkare är det väldigt ovanligt, sade Akin som påstod att kroppen har ett biologiskt försvar mot graviditet vid våldtäkt.

På söndag (26/8) kl 17 tar Marianne Stieger upp ämnet i Radio Tuff (nr 1322) som hörs lokalt på 91,4 MHz men också på webben på www.tyresoradion.se 

Tidigare har Marianne berättat på radion vad hon själv upplevt::

--Den första maj 1945, när jag var åtta år, erövrades min hemstad Warnemünde utanför Rostock av Röda armén. Vi barn hörde jämt och ständigt de vuxna skräckslaget viska om "våldtäkter", så vi lekte Vergewaltigung (våldtäkt) utan att riktigt veta vad det innebar. På vinden i min morfars hus gömde sig under några veckor sex kvinnor. Så småningom tyckte en av kvinnorna, en mjölnarhustru, att det borde vara säkert att ta sig hem till sin familj. Men på gatan blev hon förföljd av soldater. Hon lyckades springa tillbaka in i min morfars hus men soldaterna kom efter henne. När de upptäckte henne på övervåningen kastade hon sig i panik ut genom fönstret. Hon bröt ena benet. Ändå släpades hon in i porten och våldtogs. "Hon blev konstig", sa grannarna. Flera år senare begick hon självmord.

Marianne berättade för mig att hon som liten flicka under kriget hade evakuerats till en by i närheten av den nuvarande motorvägen Rostock-Berlin. Den heter Linstow. När hon efter Berlinmurens fall återbesökte byn, hörde hon berättas om kyrkoherdefruns öde. Hon hade i kyrkan överfallits av ett gäng soldater, som våldtog henne vid altaret i närvaro av hennes tre små barn. I sin förtvivlan band hon sedan fast barnen vid sig och gick ner i sjön och dränkte sig och dem. På hennes grav fanns under DDR-tiden inget minnesmärke. "Men det låg nu efter murens fall en massa blommor på graven där på kyrkogården", berättade Marianne.
Jag tyckte, att berättelsen verkade alltför grym och otrolig. 1998 under en reportageresa i Mecklenburg-Vorpommern lyckades jag hitta byn Linstow. Jag intervjuade några bybor. De bekräftade Mariannes berättelse. På kyrkogården hade man nu rest en gravsten. Texten löd:

EDITH v. DOBBELER,
Geb. Klockmann
23.3.1915--3.5.1945
mit ihren drei Söhnen
Dieter, Klaus, Hartmut

(Edith von Dobbeler, född Klockmann, 23.3.1915--3.5.1945, med sina tre söner Dieter, Klaus, Hartmut)

Det visar att kyrkoherdens 30-åriga hustru med sina tre barn dött samtidigt, den 3 maj 1945, alltså tre dagar efter Hitlers självmord och fem dagar före krigsslutet.

Jag har ett foto av gravstenen på väggen ovanför min dator för att åtminstone påminnas om fyra av andra världskrigets 40-50 miljoner offer.

Kongressledamoten Akin hade fel om att våldtäkter inte leder till barn. I varje fall gällde det inte för den över en miljon tyska kvinnor och flickor som våldtogs inte bara av ryssarna utan också av de andra så hyllade segrarna. Av de många som inte begick självmord beräknas ca 300 000 ha råkat ut för oönskad graviditet. I Östtyskland kallades barnen för Russenkinder.
------------------------------------------
Åke Sandin 2012-08-22