söndag, februari 13

”Heligt krig”, den extrema hädelsen.

Som artonåring tog jag studenten. Minns att jag fick högsta betyg, stort A, i bland annat ämnet kristendom. Då sjöng vi om den ljusnande framtid. Men det var mycket länge sedan. I dag har jag framtiden bakom mig.

Ännu kan jag ändå se ljuset i stället för att bara förbanna mörkret. Härom dagen blev jag hoppfull: På det nu så bekanta Frihetstorget i Kairo samsades muslimer och kristna i en gemensam aktion och på banderollerna blandades den muslimska halvmånen med det kristna korset.

Men nästa dag kommer rapporter om att man i Indonesien bränt ner två kristna kyrkor därför att en kristen man ”bara” fick fängelse i stället för att avrättas. Och en muslimsk mobb slår brutalt ihjäl en medlem av en muslimsk minoritetsgrupp, alltmedan mördarna ropar Allah Akbar, gud är stor. Jag känner mig mer än vanligt religiöst obegåvad, när jag funderar på vad det är för mordisk gud som gärningsmännen hyllar.

Sedan blir jag lättad, när jag på http://www.tyresoradion.se lyssnar på Tyresöbon Ömer. Han har kurdisk bakgrund och talar som en sann humanist om sin muslimska tro. Fast så intervjuar jag imamen här i trakten. På tal om konvertering från islam kommer vi in på sharialagarna, enligt vilka man har rätt –eller plikt?- att döda avvikaren. Förrädare avrättar man ju, menar imamen.

Denna intolerans gör mig beklämd och jag undrar förvirrat om det har något stöd i Koranen. Lika förvånad blir jag när självmordsbombare hyllas som martyrer. Vilka religiösa påbud kan rättfärdiga massmord på oskyldiga medmänniskor? Nu vet jag att kristna västländers godtyckliga flygbombningar har mördat väldigt många flera civila än självmordsbombarnas sporadiska aktioner. Men hur ofta brännmärks detta av våra präster och biskopar? Har det inte tvärtom haft starkt stöd hos de inflytelserika högerkristna i USA?

I Indien är hinduismen den största religionen. Hinduerna är vegetarianer och vägrar att döda djur. Men i konflikter med muslimer är hämningarna mindre och det leder då och då till ömsesidiga blodbad. Och nog är det en ironi att Gandhis hemland har kärnvapen? Men det har också grannen, den islamiska republiken Pakistan liksom flera kristna länder och den judiska staten Israel.

Hädelse lär vara en svår synd i alla religioner. Men den ultimata hädelsen är väl ändå tron på heliga krig.
---------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (1283) 13-27 feb.
(Nästa offentliga Tuff-möte diskuterar ämnet ”Krigen, våldet och religionerna”. Navet i Föreningsgården Kvarnhjulet 28 feb kl 19)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar