Nu på lördag den 7 februari kl 13 inleder Johan Romin ett möte i Hörsalen, biblioteket Tyresö centrum. Han ska tala om sin nyutkomna bok ”Desertören och Vietnamkriget”. Av två anledningar kan det vara särskilt intressant för oss I Tyresö. Johan växte upp i Tyresö och den amerikanske desertör han skildrar var Terry Whitmore, en av de många unga amerikanske Vietnamkrigsvägrare, som för ca 40 år sen bodde hos olika Tuff-familjer.
I Radio Tuffs krönika 7-14 december 2008 hette det på tal om Romins bok bland annat:
”Den värsta terrorn i Vietnam utövades genom att amerikanerna fällde hela 97 miljoner ton bomber. Det bidrog till att uppåt två miljoner vietnameser dödades, varav över hälften civila. Många bomber var av klustertyp, så över 100 000 vietnameser har efter krigets upphörande (1975) dödats eller sårats av i kriget ej exploderande sprängladdningar
.
Var alltså FNL ljusets riddarvakt? Nja, för några år sedan hade Tyresöradion en halvtimme om vietnamesen och krigsveteranen Bao Ninhs bok ”Krigets sorger”. Han beskriver kriget från nordvietnamesisk sida utan att dölja också den sidans terror.”
Amerikansk-svensken Al Burke, som hördes på Tyresöradion under januari har lämnat en kommentar, där han bland annat skriver:
”Jag motstrider förstås inte att vissa individer eller enheter inom FNL begick olika slags grymheter mot en del landsmän. Det gör vissa individer till och med i fredstid, och sådana tendenser utvidgas och förstärks av den starka psykiska pressen och den upplösning av civilisations normer som krig alltid innebär. Detta välkända syndrom är ju en huvudanledning till att segermakterna i Nürnbergtribunalen fastslog att det allra värsta brottet mot folkrätten är att starta ett krig. De som gör det blir därmed huvudansvariga för alla grymheter på alla sidor som följer i krigets spår. Som bekant var det inte FNL som startade Vietnamkriget, och mig veterligen har ingen välinsatt person hävdat att dessa “terrorister” någonsin gjorde någonting som kunde liknas med massakern i Song My, där ca 500 civila vietnameser-- i stort sett alla obeväpnade barn, kvinnor och gamlingar-- dödades av amerikanerna. Och Nick Turse (The Nation 2008-11-19) hävdar rentav att det inträffade ett Song My varje månad i minst ett år. Detta har han fått veta av USA-soldater som var med och bevittnade de upprepade massakrerna.Det bör också påpekas att FNL var en del av befolkningen, som ju betyder att utöva terror mot folket vore att utöva terror mot sig själva -- knappast troligt.Radio TUFF har ett par gånger i detta sammanhang hänvisat till Bao Ninhs ”Krigets sorger”. Men jag anser att man måste vara försiktig med de slutsatser man drar av denna utmärkta bok. Det är länge sedan jag läst den, men som jag minns skildrar den inte något systematiskt angrepp på hela befolkningen likt det som USA och dess marionettregim i ett par decennier utförde. Och man bör komma ihåg att den är en roman, som säkert speglar en del av krigets grymma verklighet, men som inte kan användas för att generalisera om hela den nationella arméns förehavande eller policy. Det som jag vill invända mot är varje tendens att “balansera” USA:s enorma, systematiska brott med hänvisningar till de förhållandevis små brott som under krigets vidriga förhållanden begicks av enstaka individer och enheter inom befrielserörelsen. Detta har betonats av bl.a. Richard Falk, folkrättsexpert i USA.
Det är särskilt viktigt att påminna om allt detta, därför att myten om lika delat ansvar har flitigt använts för att förfalska krigets historia. Till och med i Sverige finns det påfallande många som gärna tar sin tillflykt till denna och besläktade myter för att släta över eller blunda för vidden av den heliga supermaktens brott.” (Al Burke)
---------------------------------------------------------
Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1222) 2009-02-01
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar