Visst är jag sportfåne och visst älskar jag sedan 70 år studsande boll, en av de främsta glädjeämnena i mitt långa liv. Men det är inte därför jag tycker det är inkonsekvent och fånigt att det nu på sina håll krävs att vi i tennisens Davis Cup mot Israel om någon vecka skall ställa in matchen.
Jag delar mångas upprördhet över de dödade civila, bland annat 400 barn, i det av Israel instängda Gaza. I Radio Tuff har vi inte underlåtit att skildra det. Inte heller har vi liksom medierna förtigit de miljontals japanska och tyska civila som dödades av segrarnas terrorbombningar under andra världskriget eller de massor av civila, som dödades under Vietnamkriget. Men nu härjar som vanligt den förbannade kollektivskulden. Tråkigt nog tycks denna rasismens verkliga hörnpelare nu bidra till att tennismatcherna måste spelas inför tomma läktare. På vad sätt är unga talangfulla israeliska tennisspelare ansvariga för vad som hände i Gaza? Själv har jag den senaste tiden låtit den israeliske berättaren Roi Gal-Or höras både i Radio Tuff och på Tyresöradion.
Våra sportjournalister skildrar ständigt och fjäskande amerikansk ishockey, som om inte lika bra ishockey spelas i Ryssland, Tjeckien och Finland. Och lika ofta får vi rapporter om brittisk fotboll, som om inte lika bra fotboll spelas i Tyskland (ofta världsmästare), Italien och Frankrike.
Det var faktiskt USA och Storbritannien som 2003 med falska påståenden om Saddams ”massförstörelsevapen” angrep Irak. Gazaborna är värda all medömkan, men det folkrättsvidriga angreppet på Irak har dödat oändligt många flera barn och civila och tvingat miljoner på flykt. Ändå har ingen andats om en bojkott mot amerikanska och brittiska idrottsmän. Och det är bra, för dessa idrottare är inte alls ansvariga för vad Bush och Blair tyvärr ställde till med.
En annan märklig ensidighet hos våra medier är det ständiga talet om ”förintelseförnekare”. I fredags (20/2) hörde jag i Sveriges Radios förträffliga P 1 den politiskt superkorrekta Täppas Fogelberg kritisera påven och upprört svamla om att en ”kardinal” minsann var ”förintelseförnekare”. Jo, jag vet att denna förintelse likt Moses, Jesus och Buddha skall stavas med stor bokstav och dessutom skrivas i bestämd form, som om inga andra förintelser ägde rum i det krig, som grymt dödade 40-50 miljoner stackars människor, därav ungefär hälften civila.
Täppas’ ”kardinal” är i verkligheten en brittisk biskop i ett konservativt katolskt brödraskap, som blev uthängt i ”Uppdrag granskning” i SVT för några veckor sedan. Denna sektliknande grupp har tills nyligen varit exkommunicerad av just Vatikanen. Men den här biskopen dristade sig till att påstå att sex miljoner judar ingalunda ”gasades” av tyskarna. Inte heller någon historiker hävdar att ens tillnärmelsevis så många blev gasade. Ska de också brännmärkas som ”förintelseförnekare”?
Inkvisitionen stämplade alla som gudsförnekare bara för att de i någon detalj avvek från den enda rätta läran. Samma konstiga uppfattning finns om Holocaust, som blivit en slags helig byggnad, vars många tempeltjänare i medierna med brösttoner ger sig på alla som påpekar enstaka konstruktionsfel.
Är historieprofessorn och akademiledamoten Peter Englund också ”förintelseförnekare” för att han påpekar att inga gaskamrar för människoavrättningar fanns i Buchenwald, Dachau och andra otäcka läger i egentliga Tyskland? Är polska historiker lika skumma som nu påstår att det inte var 4 miljoner som dog eller dödades i Auschwitz utan en dryg miljon? Är den judiskättade Princetonprofessorn Arno J Meyer ”förintelseförnekare”, när han hävdar att flera i Auschwitz dog av ”naturliga orsaker” än av avrättningar? Är historiker i ansedda tidningar som Der Spiegel och L’Express ”förintelseförnekare”, när de 1995 avslöjade att den för miljoner besökare uppvisade ”gaskammaren” i Auschwitz var en kommunistisk efterhandskonstruktion? Är självaste Stéphane Bruchfeld en förkättrad revisionist och förnekare, när han påpekar att tyskarna inte gjorde tvål av sina mördade offer?
Det förbryllande är att flera europeiska länder dömer påstådda ”förintelseförnekare” till fängelse och att detta aldrig påtalas av de krafter som annars så berömvärt slår vakt om yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter. Men från Teheran –av alla ställen!—brukar det komma spydiga kommentarer om denna dubbelmoral.
----------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1225) 2009-02-22
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar