(Tisdag den 2 okt är ämnet för Tuffs samtalscafé Filosofika ”Behövs en gudstro – och vad är det?” Och onsdag den 3 okt är ämnet i diskussionscaféet om Indien detta lands olika religioner och många gudar. Alla är båda kvällarna välkomna till Tuff-lokalen Myggdalsv 80 (Tyresö) kl 19. Fika får vi också)
-------------------------------
Humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-1536) beredde vägen för reformationen, även om han så småningom blev oense med Luther. Han var föregångsman i det vetenskapliga bibelstudiet genom sin utgivning av Nya Testamentets grekiska text. Utan att vara någon hundhedning var han kritisk, ja satirisk, om sin egen tids kristendom:
”Varje sida i Nya Testamentet talar nästan uteslutande om fred och endräkt, och dock är hela tillvaron hos största delen av kristenheten framför något annat uppfylld av krigets uppgifter. Det vore bättre att genast bortlägga det kristna namnet eller också ge beviset för Kristi lära genom dess enda tecken: broderskärlek.”
Tyvärr är det alltför lätt att hitta mängder av historiska exempel på hur militaristiska makthavare hejdlöst har massmördat i kristendomens namn. De senaste årens anfallskrig (Jugoslavien, Afghanistan, Irak), de värsta brotten av alla enligt segrarnas Nürnbergdomstol 1945-46, den som lät hänga en massa tyskar, har inletts av den ”pånyttfödde” kristne George W Bush. Och lika illa tycks det vara med andra religioner, för vilka också mord på medmänniskor väl är den värsta dödssynden.
En omständighet som gör att religioners anhängare med gott samvete kan krigiskt massmörda på det grymmaste sätt är dualismen, den ödesdigra uppdelningen i ”ondska” och ”godhet”. Och ännu värre är den självgoda tron att man själv är ”god”, medan andra är ”onda”, som det därför är en gudi behaglig gärning att förinta.
Tyvärr är det så, att de så kallade heliga skrifterna förutom att framhålla just vikten av broderskärlek också innehåller en del grymma berättelser om behovet att mörda de ”otrogna”, dem som tar avstånd från den enda rätta läran eller som inte tillhör Guds egendomsfolk. Både i Koranen och Gamla Testamentet finns det sådana omänskliga inslag. De kan av olika fundamentalister tas som intäkt för att etniskt rensa de andra eller massmörda helt oskyldiga civila.
Den indiska delstaten Gujarat har jag besökt åtta gånger, eftersom de många hundra jättefina Tuff-projekten finns just där. Den råkar också vara ickevåldskämpen Gandhis hemstat, men inte heller den har varit förskonad från de mordiska religiösa lidelserna. Senaste utbrottet inträffade 2002. Hinduiska pilgrimer hade då besökt den heliga staden Ayodhya. Där hade hindunationalister 1992 stormat och förstört moskén Babri, som de påstod hade byggts på platsen för ett av muslimerna raserat tempel till den hinduiska guden Ramas ära. När pilgrimerna återvände och deras tåg stannade i staden Godhra i Gujarat satte några extrema muslimer eld på ett par vagnar och 55 människor brändes ihjäl, därav ett dussintal barn. Det ledde till att tusentals oskyldiga muslimer mördades, många kvinnor våldtogs och många muslimska hus brändes ner. Gärningsmännen var alltså hinduer, vilkas religion gör dem till vegetarianer, eftersom den förbjuder dem att döda djur. Men när det gäller människor är det inte alltid så noga, när religiösa passioner tar överhanden.
Centrum för Tuff-projekten är Valod i Gujarat. Där samarbetar hinduer och muslimer för att bland annat med Tuff-pengar förbättra livet för massor av fattiga. Valods hinduer deltog inte i massakrerna 2002 och blev därför hånade av extrema trosfränder. Och Tuffs främste partner, Bhikhu Vyas, är ungefär lika religiöst obegåvad som jag, trots att han tillhör den förnämsta brahmin- eller prästkasten. I de sex Tuff-skolorna i Dharampur ber man visserligen böner men mycket ekumeniskt, alltså till en gud i största allmänhet utan nämnande av någon speciell religion.
I Indien har jag för Tyresöradion intervjuat hinduer och muslimer, som tar skarpt avstånd från extrema trosfränders mord på medmänniskor. Och i Tyresö har jag haft förmånen att intervjua många varmt kristna, vilka liksom Erasmus betonat, att religionens kärna just är brödrakärlek och absolut inte brödramord. Måtte deras röster höras så högt och världsvida, att massmord i religioners namn blir omöjliga!
--------------------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1151) 2007-09-23
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar