Radio Tuff nr 1413

Den tuffa oberoende radion

Tyresö Ulands- och FredsFörenings RADIO TUFFs 1413:e sändning hörs på 91,4 MHz från söndag 1 maj, första gången kl 17 och sedan 3 ggr per dygn till söndagen den 15 maj, när ett nytt Radio Tuff sänds första gången kl 17. Men programmet kan när som helst avlyssnas på www.tyresoradion.se  där man också i fliken ”Arkiv” kan lyssna på senaste årets Radio Tuff och många andra program.

Programledare: Åke Sandin och Monica Schelin.

PROGRAMMET I KORTHET

Monica Schelin och Åke Sandin delar ut ett helt fång ”rosor” till dem som skrivit eller gjort något bra. Åkes krönika är sedan ovanligt lång, handlar om den ryska enklaven Kaliningrad, helt omgiven av NATO. Monica och han berättar också om det grymma öde som drabbade Ostpreussens tyskar kring slutet av andra världskriget

"Rosor" från RADIO TUFF (nr 1413) 1/5 till....

….till   1 maj, alltså den dag som detta Radio Tuff sänds första gången. Då har Internationalen sjungits av många människor i olika länder. Originalet är franskt från 1870. Den svenska texten skrevs av Henrik Menander 1902. En av hans ursprungliga strofer sjungs tyvärr inte längre. Den togs för länge sedan bort och har ibland kallats "den förbjudna strofen". Den är värd att erinra om:

Till krigets slaktande vi dragits

Vi mejats ned i täta led.

För furstars lögner har vi slagits.

Nu vill vi skapa evig fred.

Om de oss driver dessa kannibaler

mot våra bröder än en gång,

vi störtar våra generaler

och sjunger broderskapets sång. 

Upp till kamp……. (alltså upp till icke-våldslig kamp !)

….till   Thomas Erixzon, fredsaktivist i Nässjö, som skriver under rubriken ”Nej till värdlandsavtal med Nato”. Detta avtal ska behandlas av riksdagen den 25 maj.

Thomas skriver:  

”I avtalstexten står inget om förbud för NATO att ha kärnvapen på svenskt territorium. Avtalet innebär att NATO får möjlighet att ha trupp och upprätta militära högkvarter på svenskt territorium - såväl i fred som i krig.”

….till   Dagens Nyheters politiska kommentator Ewa Stenberg, som den 24 april skeriver: ”Jan Björklund har försökt göra ett skyndsamt svenskt Natomedlemskap till en profilfråga. Men den kan bli svårare att hålla fram sedan USA:s Natoambassadör i fredags sade att Nato inte bör ta in nya medlemmar under de närmaste åren, för att inte utmana Ryssland.” Citatet finns på hemsidan www.alliansfriheten.se där mycket annat läsvärt finns.

till….   Den liberale veteranen Olof Kleberg, tidigare chefredaktör för Liberal Debatt och Västerbotten-Kuriren, som nu tycker att debattnivån om Ryssland och Putin är ”förnedrande låg”. Han inleder sin artikel så här:

”Ryssland hotar, upprustar och underminerar. Detta hör vi dagligen. Även från kretsar och organ som oftast vårdar sig om saklig debatt, också med åsiktsmotståndare. Polariseringen är beklämmande.”

DN minns Kleberg som ”bastion för rationella politiska resonemang”, men nu beskriver DN alla som vill förstå något av Rysslands agerande som ”Putins svenska vänner”, ”Putins svenska brigad” eller ”Putins patrull”. Citaten från DN:s ledarsida.

Kleberg anser att annars sansade DN-skribenter förfaller till att använda glåpord:

”Ansedda veterandiplomater som Hans Blix, Rolf Ekéus och Sven Hirdman buntades (utan namns nämnande) i ett Nato-upprop i Dagens Nyheter(7/1) av sina gamla diplomatkolleger samt vissa militärer ihop till ’Rysslands apologeter i väst’ (ett populärt uttryck i vissa, inte alltid rumsrena högerkretsar). Uppseendeväckande nog använder Dagens Nyheter själv i en ledarkommentar (11/4) av Erik Helmerson detta propagandauttryck: ’Putins svenskspråkiga apologeter.’ ”

Kleberg hänvisar till ett gammalt talesätt:

”Det finns ett gammalt talesätt: Har du svaga argument, så höj rösten. Detta kan passa in på Donald Trump i hans amerikanska valkampanj. Men jag tror att dagens svenska Rysslands- och Nato-debatt är tecken på något värre.”

….till   Putin, som vid ett telefonväkteri får frågan om hur han ser på Obamas erkännande av Libyenkriget som sitt största misstag. Han svarar så här:

”Först av allt bekräftar det återigen att den nuvarande presidenten i USA är en anständig människa. Jag säger detta utan ironi, eftersom att medge ett sådant misstag inte är lätt. Som senator kritiserade Barack Obama också Bushadministrationens krig i Irak. Men tyvärr gjorde han själv sedan som president samma misstag, som han sade, i Libyen.”

….till      Torsten Kälvemark , som i Aftonbladet  (26/4) skriver under rubriken  ”Nato på spökjakt” om Natocentret  Stratcom i Lettland, som påstås studera psykologisk krigföring. Han sågar svenskt deltagande i Natos ”forskning” om psykologisk krigföring

….till   Lars J. Eriksson, ansvarig utgivare på Skånska dagbladet, som i sin centertidning undrar hur de mångomskrivna Panamadokumenten läckte ut till pressen. Var det möjligen från någon underrättelsetjänst, frågar han och skriver:   ”Strålkastarljuset riktades snabbt mot den ryske presidenten Putin. Tidningar publicerade texter som målade upp en konspiratorisk bild av hur rika ryssar placerat pengar i Panama och antydde att de var bulvaner för Putin. Extra märkligt blev det eftersom president Putins namn över huvud taget inte nämns i dokumenten. Försöket att skildra honom som monstruöst rik var dessutom gammal skåpmat, det var en historia som publicerats flera gånger tidigare och numera lever sitt liv i likhet med andra råttan-i-pizzan-myter”. Eriksson tillägger: ”Tro inte annat än att det pågår ett propagandakrig där de helt överlägsna resurserna finns hos en ohelig allians mellan stater, Nato och en stor grupp rövarkapitalister som är ute efter hämnd sedan Putin drev ut månglarna från Ryssland.”

….till   Dagens Nyheters ledarskribent Erik Helmerson, som (26/4) på tal om islamisters påstådda infiltration i svenska partier -- främst miljöpartiet  --skriver under rubriken ”Klena bevis för islamistisk kupp” bland annat: ”Innan bevis kommer fram ska man vara varsam med anklagelser. Det blir ofta obehagligt när alla springer åt samma håll, rykten blir sanningar och minsta fjäder blir en hel hönsfarm”.

….till   Aftonbladets ledarskribent Daniel Swedin: (25/4), som också varnar för att innan diskussionen helt spårar ur bör man komma ihåg ”att  både Mehmet Kaplan och Yasri Khan avgick efter saker de sagt och saker de gjort i fullständig öppenhet. Att bedöma människor efter vad de gör och säger och inte efter vad vi tror att de tycker är en rätt bra princip. Om vi inte vill ha ett offentligt samtal som präglas av en häxjakt på folk någon misstänker egentligen är extremist måste vi sansa oss nu.”

….till   Gerhard Jacoby, som på Aftonbladets kultursida (21/4) skriver under rubriken ”Kaplans jämförelse var inte helt felaktig”. Det gäller Mehmet Kaplans påstående 2009, att Israels politik mot palestinierna var jämförlig med tyskarnas mot judar under 30-talet. Jacoby kom som 12-årig jude 1939 från Tyskland till Sverige. Han framhåller att på 30-talet gick den antisemitiska politiken i Tyskland ut på att med olika bestämmelser och förordningar göra livet så obehagligt och besvärligt som möjligt för judarna. Den otäcka förföljelsen av judar ägde däremot rum på 40-talet när andra världskriget rasade.

….till   Aftonbladets Martin Aagård som (29/4) skriver under rubriken ”Ukrainas ambassadör stoppar dokumentär i SvT” med underrubriken ”Lyckades med det Turkiets ambassad inte klarade av – men var är protesterna?”  Det gäller den franska dokumentären ”Ukraina – revolutionens mörka sida” av filmaren Paul Moreira, som tidigare sänt flera reportage i SvT. Filmen tar upp de högerextremas och USA:s roll i den ukrainska Maidanrevolutionen. Det är något som Ukraina försöker mörka . Nu har Ukrainas ambassadör i ett mail direkt till SVT:s vd Hanna Stjärne, krävt att den tas bort ur tablån. Visningen skulle ske på SvT den 1 maj men har nu skjutits upp. Aagård jämför med turkiska ambassadens protester mot en turkkritisk film, som visades ändå. Han skriver bland annat:

”Kampen för den fria journalistiken är onekligen villkorad i Sverige.” 

….till   bloggen www.nyhetsbanken.info  som lagt in Åke Sandins krönika ”En ubåtskränkning till?”, där Åke kommenterar nya ubåtsskrönor och berättar vilkas flygplan, som kränker Sverige mest. 

....till    den israelisk-tyska: dokumentären ”Tystade röster” som SvT 2 visade den 25 april. Den handlade om sexdagarskriget 1967, då Israel triumferade över Egypten. Jordanien och Syrien. Vi fick höra om krigets grymma verklighet från deltagande soldater.

….till   Tyresöradions årsmöte den 26 april som leddes briljant av Anders Linder och Ann Sandin Lindgren. Där fanns också de många duktiga program-ledarna Leif Bratt, Gunnel Agrell Lundgren, Lena Hjelmerus, Jerker Pettersson, Niklas Wennergren, Carl Olof Strand, Björn Malmberg och Radio Tuffs Monica Schelin.

….till   arkitekten Carolina Wikström, som vid ett TUFF-möte den 27 april redogjorde för stiftelsen Econefs arbete med att bygga ett barncenter med skola för föräldralösa barn i Tanzania.

….till   de solidariska människor som nu erlägger medlemsavgift till Tuff på plusgiro 16 01 37 -6. För enskild 200 kr, för familjemedlem 80 kr.

Psykologisk "krigföring" och propaganda

I mars varnade svensk säkerhetspolis för att Ryssland bedriver informationskrig mot Sverige. Detta slogs upp alarmistiskt av våra medier. Man framhöll att det är en psykologisk krigföring, en slags oblyg propaganda, som pågår mot vårt land redan i fredstid.

Det är dock svårt för oss vanliga medborgare att bli varse den ryska psykologiska krigföringen mot oss svenskar. Desto lättare är det att upptäcka den Natovänliga svenska informationen eller propagandan, till exempel för oss många som läser Dagens Nyheter.

DN denna vecka

Bara den här veckan förekommer det många helsidesartiklar i DN om hotet från Ryssland: I söndags (17/4) löd rubriken ”NATO-EXPERTER: RYSSLAND KAN LÄTT INTA GOTLAND”.

I måndags var den stora dominerande förstasidesrubriken ”REGERINGEN TAR STRID MOT RYSK PROPAGANDA” med tre sidor inne i tidningen under rubriken ”SÅ SKA SVERIGE STOPPA RYSKA PROPAGANDAN”

I tisdags en tre-spaltare  om Nato-samarbetet. Och i onsdags  två helsidor under rubriken ”HAN HÄNGS UT SOM FIENDEN I VLADIMIR PUTINS RYSSLAND” Det handlade om superkapitalisten Bill Browder.

Krim och Gotland

I söndagens artikel varnas för hur lätt det skulle vara att erövra Gotland. Ja, Visby brandskattades för all del, med det var inte av ryssen utan av danske Valdemar Atterdag. Det var 1361, alltså för 655 år sedan.

Ingenting i artikeln nämns  om läget i Östersjön i dag. För 30 år sedan hörde de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen till Sovjetunionen medan Polen och Östtyskland var medlemmar av Warszawapakten.

I dag är dessa länder med i Nato, som gjort Östersjön till nästan ett Natos innanhav. Finland och Sverige är ännu undantag, låt vara att de samarbetar intimt med de 28 länderna i Nato, den militärallians som är 15-20 gånger starkare än Ryssland.

Mike Winnerstig, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI kommer till tals i artikeln: Han säger att den ryska annekteringen av Krim 2014 har ökat osäkerheten i Östersjöområdet.

Brott mot folkrätten och dess följder

Den överväldigande majoriteten av Krims befolkning är ryssar och halvön har i flera hundra år tillhört Ryssland – ända tills Chrusjtjov 1954 gav bort den till Ukraina- Det var närmast en formalitet eftersom Ukraina då var en del av Sovjetunionen.

Den ryska annekteringen av Krim, stämplad som ett folkrättsbrott, var nästan oblodig. Det var en från vardera sidan som dödades, låt vara två för många. Jämfört med Natoländerna USA:s och Storbritanniens folkrättsvidriga invasion 2003 av Irak med dess hundratusentals dödade och dess eländiga följder i form av flyktingar och framväxten av IS är annekteringen av Krim ändå ett blekt folkrättsbrott.

Det har uppmärksammats dåligt i väst att en stor majoritet av Krimborna enligt opinionsundersökningar välkomnade att få tillhöra Ryssland.

Inte ens en promille av gotlänningarna skulle å andra sidan välja att deras ö blev rysk.

Psykologisk ”krigföring”

Det är synd att DN är så ensidig, att den framstår som en del av svensk militärs psykologiska propaganda -- eller ”krigföring”, som tidningen alarmistiskt kallar det.

I dag (22/4) finns en artikel i DN skriven av den amerikanske professorn Paul Roderick Gregory. Dess helsidesrubrik lyder: ”ETT GAPANDE HÅL I PUTINS LÖGN”

Ulla Gribbe: Krigsspel eller fred?

I DN idag fredag 17 april 2016 får läsarna reda på att ännu ett krigsspel från USA visar hur Ryssland anfaller de baltiska staterna för att därefter kasta sig över Sverige: ”Ryssland kan lätt inta Gotland” lyder den fetstilta rubriken.

Det är Nato-ivrarna som är i farten, påhejade av DN:s Mikael Holmström. Några invändande analyser syns som vanligt inte till. Till exempel om hur synnerligen osannolikt det är att Ryssland skulle anfalla vare sig Baltikum eller, framför allt, Gotland.

Under maj månad kommer riksdagen att säga ja till det s.k. värdlandsavtalet mellan Sverige och kärnvapenalliansen Nato. Det ser inte ut att kunna stoppas. Viktigt blir hur de olika klausulerna är formulerade. Vi kan fortfarande satsa på att få iväg ett kort eller brev till

                Stefan Löfven, Regeringskansliet, 103 33 Stockholm

och kräva följande:

-       Kärnvapen får under inga omständigheter placeras på svensk mark

-       Inga Nato-baser på svensk mark

-       Befälsrätten över svensk trupp kan inte överföras till Nato

-       Nato har inte rätt att placera trupp på svensk mark vid eventuell kris i Baltikum

-       Sverige kommer inte att ge tillstånd till utomstående makt att använda svenskt territorium för fientliga eller hotfull handlingar riktade mot andra länder

Det är så tyst om Nato! Efter att ha läst boken Bevara alliansfriheten (Celanders förlag 2014) och lyssnat på presentationen i riksdagen i november inför överlämnandet i januari 2016 av Nato-utredningen finner jag det alltmer häpnadsväckande och skrämmande att så litet förs fram i public service och dagspressen om Sveriges närmande till Nato. Majoriteten av den svenska opinionen har inte hört talas om värdlandsavtalet! Av dem som får veta vad avtalet innebär är en majoritet emot det. Avtalet smygs på oss, på samma sätt som hände med vårt deltagande som krigförande i Afghanistan tillsammans med Nato – ett fiasko, som alla vet.

Så här tycker jag, efter att ha läst och lyssnat: Ryssland ska inte bara provoceras, förödmjukas och isoleras! Vart tog den så framgångsrika svenska diplomatin vägen? Vi hade Sverker Åström, vi hade och har fortfarande Pierre Schori, Hans Blix, Sven Hirdman, Jan Eliasson – och Stefan Löfven! Han förefaller vara väl skickad att samtala i lugn och ro med Vladimir Putin. Inte bara en gång – flera gånger!

Föregående regering tecknade ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd hösten 2014, just innan de skulle avgå. Nato-anslutna flyg- och truppförband utnyttjar med tacksamhet våra milsvida glesbefolkade ytor, i Norrland, Göteborgstrakten och Vättern, för militära övningar.  Socialdemokraterna har inte då och inte heller nu kraftfullt sagt ifrån, när Sverige på detta sätt ger plats för krigsoperationer i stället för att uttrycka fredsvilja.

Sveriges alliansfrihet är så viktig, inte bara för oss själva utan även för Finland och för Europa. Vårt bidrag ska vara avspänning. Närmandet till Nato är ett steg i helt fel riktning. Varför riskera att dra in Sverige i krig genom att öka spänningen i närområdet? Redan värdlandsavtalet ökar spänningen. Militarismen är föråldrad. 

Nu gäller dialog, samarbete, fredsforskning, diplomati. Sverige har också svikit FN och måste bidra mer där!

Jag rekommenderar varmt boken Bevara alliansfriheten. Det är en antologi med korta lättlästa tal av både diplomater och militära experter.

Undersökningsresultaten om den svenska opinionen finns att läsa på http://www.nejtillnato.se/sifo-undersokning.

Ulla Gribbe              

ullaegribbe@hotmail.com

(Ulla är medlem i TUFF, Tyresö Ulands- och Fredsförening. Hon beklagar att hon är förhindrad att komma till TUFF-mötet den 17 maj med Maj Britt Theorin. Henne betecknar hon som "otroligt vass")

"Förnedrande låg debattnivå" om Ryssland

I www.alliansfriheten.se finns en artikel som refuserades av hemsidan för mänskliga rättigheter. Den är skriven av en liberal veteran, Olof Kleberg, tidigare chefredaktör för Liberal Debatt och Västerbotten-Kuriren.

Han påstår att debatten om Ryssland i Sverige är på en förnedrande låg nivå och inleder sin artikel så här:

”Ryssland hotar, upprustar och underminerar. Detta hör vi dagligen. Även från kretsar och organ som oftast vårdar sig om saklig debatt, också med åsiktsmotståndare. Polariseringen är beklämmande.”

Dagens Nyheter nästan värst

DN minns Kleberg som ”bastion för rationella politiska resonemang”, men nu beskriver DN alla som vill förstå något av Rysslands agerande som ”Putins svenska vänner”, ”Putins svenska brigad” eller ”Putins patrull”. Citaten från DN:s ledarsida.

Kleberg anser att annars sansade DN-skribenter förfaller till att använda glåpord: .

”Ansedda veterandiplomater som Hans Blix, Rolf Ekéus och Sven Hirdman buntades (utan namns nämnande) i ett Nato-upprop i Dagens Nyheter(7/1) av sina gamla diplomatkolleger samt vissa militärer ihop till ’Rysslands apologeter i väst’ (ett populärt uttryck i vissa, inte alltid rumsrena högerkretsar). Uppseendeväckande nog använder Dagens Nyheter själv i en ledarkommentar (11/4) av Erik Helmerson detta propagandauttryck: ’Putins svenskspråkiga apologeter.’ ”

Skilj kritik från smutskastning

Kleberg tar andra exempel från den liberala pressen. Han skriver:

”Sydsvenskans ledande politiske kolumnist Per T. Ohlsson avfärdade Nato-kritikern Sven Hirdman, under tio år svensk ambassadör i Moskva, som ”den nyttigaste av Rysslands nyttiga idioter” (Sydsvenskan 27/3). Varför sänker sig respekterade debattörer så lågt?”

Kleberg hänvisar till ett gammalt talesätt:

”Det finns ett gammalt talesätt: Har du svaga argument, så höj rösten. Detta kan passa in på Donald Trump i hans amerikanska valkampanj. Men jag tror att dagens svenska Rysslands- och Nato-debatt är tecken på något värre.”