I dag har vi matats i radio och TV av det de ohyggligheter
som hände i Paris i går kväll. Uppåt 150 människor mördades och över 200
skadades, en del svårt.
Barbariskt
Offren var mestadels unga människor som ville förgylla
fredagkvällen genom lyssna på en konsert, titta på fotboll eller sitta på en
bar. De hade ingen skuld till franska bombningar av islamiska staten (IS) i
Syrien. De var helt oskyldiga personer.
I den meningen var det ett barbariskt och vidrigt dåd.
--men fegt?
De många som
kommenterat händelserna i Paris har också betecknat dem som fega. Ja i ett
avseende var de fega, för offren var inte beredda på dem och kunde inte
försvara sig.
I ett annat avseende var gärningsmännen inte fega. Några av
dem var självmordsbombare och alla åtta som hittats har varit döda. De
jihadister som däremot planerat dåden men som inte själva deltog kan däremot
anklagas för feghet.
Islamiskt?
För två veckor sedan kraschade ett ryskt passagerarplan i
Sinai. 224 personer, däribland flera barn, omkom. För två dagar sedan dödades i
Beirut över 40 libaneser i terrorattacker. Islamiska staten (IS) har sagt att
de ligger bakom båda dessa tragedier.
Nu drabbade terrorn i Beirut ett av Hizbollahs områden.
Hizbollahs anhängare tillhör den shiitiska grenen av islam och har hjälpt
regimen Assad i det syriska inbördeskriget. IS betraktar shiamuslimer som några
slags hedningar, som man bör döda, och det har man ju gjort i stor skala i
Irak.
Det sägs, säkert med rätta, att IS har tagit ihjäl många
fler muslimer än folk av andra religioner. Ändå skryter man med att vilja
upprätta ett muslimskt kalifat.
Dödande en fribiljett till paradiset?
IS lär vara skickliga på att värva unga proselyter lite
varstans i världen, också i Sverige. Av de svenska anhängarna har det trosvisst
talats om att dödas i krig för IS inte innebär
tragik utan tvärtom innebär förflyttning till en bättre tillvaro.
Ja, paradiset väntar ”martyrerna”, alltså de som har dödat
medmänniskor och sedan själva dödas. Och i paradiset väntar villiga oskulder på
de unga ”martyrerna”.
Att döda medmänniskor är väl en svår synd?
Jag medger att jag är religiöst obegåvad. Men jag har alltid
högaktat troende av olika religioner. Har trots alla krig som kristna. judar,
muslimer, hinduer, buddhister och andra religiösa har ägnat sig åt ändå trott
att den värsta hädelsen och svåraste synden av alla har varit att döda sina
medmänniskor.
Jag vill fortfarande tro att kärnan, alltså det viktigaste i
alla religioner, är att respektera andra människor, att kärlek och fred är den
övergripande trosartikeln.
Det påstås att de flesta islamologer, de som vetenskapligt
sysslar med religion, avfärdar anspråken från IS som en otäck irrlära.
Varför hörs de då inte?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar