Fyra jättebra julklappsböcker !

1.

”VEMS FEL ÄR UKRAINAKRISEN? är titeln på en liten nyutkommen bok. Den är på bara 50 sidor och får plats i fickan. Den är en översättning av en debatt i den aktade amerikanska tidskriften Foreign Affairs.

Huvuddelen är skriven av John Mearsheimer, professor i statsvetenskap vid University of Chicago. Tvärtemot våra mediers ensidigt antiryska skildring av krisen anser han att väst i stort sett bär skulden.

Inte minst framhäver han Natos östutvidgning som en provokation mot Ryssland och påpekar:

”Den första utvidgningsrundan kom 1995 och införlivade Tjeckien, Ungern och Polen. Den andra kom 2004 och omfattade Bulgarien, Estland. Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.”

Mearsheimer påminner om att ryssarna redan klagade under Natobombningarna av bosnienserberna 1995, då president Boris Jeltsin bland annat sade:

”Detta är det första tecknet på vad som skulle kunna hända...Krigets eld skulle kunna antändas tvärs över Europa”.

På tal om en lösning av Ukrainakonflikten menar Mearsheimer att USA och dess allierade i stället måste satsa på att göra landet till en neutral buffert mellan Nato och Ryssland ungefär som Österrike var under kalla kriget.

(Boken kostar bara 50 kr och är utgiven på Karneval förlag. Den kan beställas av mig, Åke Sandin tel 712 4463, för jag var i går in till förlagschefen Björn Eklund på Söder och hämtade tio böcker. Honom hyser jag beundran för. Intervjuade Eklund en halvtimme för flera år sedan för www.tyresoradion.se . Det handlade inte minst om hur han fick sluta som redaktionschef på Ordfront Magasin 2003. Hans ”brott” var att han gjorde en lång intervju med den radikala amerikanska journalisten Diana Johnstone, som i sin bok ”Dårarnas korståg” (The Fools' Crusade) hade nyanserat den gängse antiserbiska bilden av krigen i det forna Jugoslavien)

(Ett annat tips om Ryssland/Ukraina: På www.tyresoradion.se hörs nu Rysslandskännaren Stefan Lindgren en halvtimme i detta ämne)

- - - - - - - - – - - - - - - - - - -

2.

Pierre Schoris nyutkomna bok ”MINNET OCH ELDEN – En politisk memoar med samtida synpunkter” får verkligen inte plats i fickan. Det är en tegelsten på 700 sidor, men så innehåller den också massor av svensk utrikespolitik det senaste halvseklet.

Knappast någon svensk har varit så utrikespolitiskt aktiv både nationellt och internationellt som Schori. Han har varit Palmemedarbetare, kabinettssekreterare på UD (1982-91), riksdagsledamot (1991-99), FN-ambassadör (2000-04), FN:s sändebud i Elfenbenskusten i 2005-07, m m.

I sin bok berättar han också om sina möten med flera av världens ledande statsmän, såsom Henry Kissinger, Fidel Castro, Yassir Arafat med flera.

35 minuter av Schoris framträdande i den fullsatta hörsalen på Tyresö bibliotek kan höras på www.tyresoradion.se . Det är från ett möte den 3 december arrangerat av ABF och TUFF. Det hade titeln ”Kan bomber skapa fred?”

3.

Pierre Schori är en av författarna till an annan nyutkommen bok. Den har titeln BEVARA ALLIANSFRIHETEN – Nej till Nato-medlemsskap”, redigerad av historikern Anders Björnsson och diplomaten Sven Hirdman.

Den har en imponerande samling skribenter: Förordet är författat av Thage G Peterson och för texterna svarar Mats Bergquist, Carl Björeman, Anders Björnsson, Hans Blix, Hans Corell, Rolf Ekéus, Anders Ferm, Sven Hirdman, Katrine Marçal, Leif Pagrotsky, Pierre Schori, Sören Sommelius, Maj Britt Theorin, Erkki Tuomioja och Lennart Uller.

Nu när trendiga medier och politiker vill att vi ska överge vår alliansfrihet som gagnat oss så länge, även under två världskrig och det kalla kriget, så kräver ju nu några trendlisor, såsom före detta majoren Jan Björklund, att Sverige ska bli Natos 29:e (!) medlem.

4.

En bok som delvis är så skrämmande att den kanske stör julfriden är Eric Schlossers bok ”BOMBEN – Ett knapptryck från kärnvapenkrig”. Han är en grävande journalist som kollat tidigare hemligstämplade dokument och gjort mängder av intervjuer med de ansvariga för användningen av USA:s många kärnvapen.

Han berättar om bomber som tappas i havet, fullt bestyckade flygplan som kraschar, bränder i avfyrningssilor och radarsystem som misstar en stigande måne för en sovjetisk attack. Schlosser påpekar också, hur den mänskliga faktorn tillsammans med åldrande, om än avancerad, teknik visar sig vara en dålig kombination.

I början av december var Schlosser i Sverige och den 4/12 skrev Aftonbladets Wolfgang Hansson bland annat:

”Schlossers bok ”Bomben” är en enda lång uppräkning av tillfällen då något gått fel och världen stått på randen till en katastrof. Utan att de flesta av oss haft en aning.

Som när USA:s kärnvapenkommando på sina skärmar i en underjordisk bunker ser hur hundratals sovjetiska kärnvapenmissiler är på väg mot USA. USA förbereder sig för att slå tillbaka när någon väcker frågan om det kan handla om ett misstag. Det visar sig att någon satt in en övningsvideo som visats på den stora skärmen i kommandocentralen”.

Även hos den näst största kärnvapenmakten Sovjet/Ryssland har det förekommit liknande hotfulla incidenter. Intervjuade nyligen för Radio TUFF den norske juristen och Nobelexperten Fredrik Heffermehl.

Han berättade att han i fjol varit i Dresdens Semper Opera med plats för 1300 människor vid utdelningen av stadens fredspris för 2013. Det gick till ryssen Stanislav Petrov. Natten till den 26 September 1983 var han ansvarig för det sovjetiska datasystemet som skulle varna för amerikanskt kärnvapenanfall.

Plötsligt visade skärmarna att fientliga missiler var på väg mot Moskva. Petrov tvekade tack och lov att lyda sina order att då omedelbart avfyra de sovjetiska kärnvapenmissilerna. Så småningom upptäcktes det att det var falskt alarm. Petrov kunde då pusta ut. Han lär ha gått hem, druckit en halv liter vodka och sovit i 28 timmar.

Det är en tillfällighet som ser ut som en tanke att Petrov fick sitt fredspris just i Dresden. I februari 1945 utsattes staden, kallad Elbes Florens, för allierade bombangrepp, som i stort sett ödelade den. Minst 35 000 civila dödades.

Dresdens hemska öde har skildrats i många böcker. Själv minns jag med beundran amerikanen Kurt Vonneguts bok ”Slakthus 5”