Inte många i dag känner till Karl Staaff. Han var den liberale
ledaren i början av 1900-talet, statsminister 1911-14 efter det första valet
med någorlunda lika rösträtt för män. Han föredrog sociala reformer i Fattigsverige
i stället för pansarbåtar. Därför tvingades han bort av kunga-, herre- och
militärmakt. Under det år han hade kvar att leva utsattes han för en vidrig
smutskastningskampanj. Han beljögs för att gå ryssarnas ärenden, ja herrarna på
Östermalm fimpade sina cigarrer i askkoppar med Staaffs bild i botten.
UBÅTSHYSTERIN
Man kan säga att Staaff blev
offer för den svenska rysskräcken. Den har grasserat också i vår egen tid. Alla svenskar över 40 minns säkert de många
somrar på 1980-talet och några år framåt, då medierna nästan varje vecka
larmade hysteriskt om de sovjetiska ubåtar som påstods vimla i svenska vatten.
Nästan allt i Östersjön kunde
då med mediernas hjälp tolkas som hotfulla ubåtar: Läckande avloppsrör i
Hammarbyhamnen, timmerstockar och stenar vid Vaxholm, finländska bogserbåtar
vid Töre, undervattensskär vid Hävringe och vilken krusning av vattenytan som
helst. Och ljud som påstods komma från kränkande ubåtar visade sig vara minkar,
pruttande fiskar eller gamla svenska båtar.
Visst, ett sovjetiskt intrång
gjordes faktiskt 1981 av ubåten U137. Den gick med dundrande dieselmotorer och
i övervattensläge på grund - på militärt svenskt skyddsområde rentav - i
blekingska Gåsefjärden. Men varför var den på väg in i Gåsefjärden, som är så
trång att den skulle ha haft svårigheter att vända och så grund att den inte
hade kunnat använda sin främsta egenskap: att gömma sig under vattnet? Varför
använde ryssarna en gammal och delvis risig ubåt som spionubåt, därtill försedd
med kärnvapen, som det påstods?
Den förste svensk som gick
ombord på U 137 var en erfaren marinofficer, kommendören Karl Andersson. Han har länge hävdat att U 137 inte gjorde ett
avsiktligt intrång utan hade grovt felnavigerat. Om de andra "ubåtsincidenterna"
sade han:
”De vanligaste observatörerna är ju kaffedrickande
tanter på en balkong eller groggfarbröder i en segelbåt”
Andersson fick stöd av
utländska kollegor: Den brittiske amiralen och ubåtsexperten Ian McGeoch ställde ”periskopsjuka” som diagnos på Sverige
och påpekade att man spionerar mycket bättre från en vanlig färja eller en
segelbåt än från en ubåt. Han slog vad om en miljon, att sovjetiska ubåtar i
svenska vatten var en myt. Den trestjärniga tyska Natogeneralen Franz Uhle Wettler kallade den svenska
tron på spionubåtar för ”förstapriset i
idioti”. Den kanske spydigaste salvan kom från den norske amiralen Ola Thomesen, som förefaller ha gillat
elaka Sverige-historier. Han tyckte att den svenska marinen hade hjärntvättat
sig själv och tillade:
"Vi i Norden har ju alltid trott på tomtar och
troll, och när vi nu slutat att tro på det, vill vi ha något annat som
ersättning, så varför inte okända undervattensfarkoster?”
"RYSSLAND ÖVAR
ANFALL PÅ SVERIGE" ??
I våras blev det en
inflammerad debatt, då det visade sig att några ryska plan hade flugit över
Östersjön i närheten av Sverige. "De övar anfall på Sverige", löd
hotfulla rubriker. Anhängarna av svenskt Natointräde och ökad svensk
militärbudget vädrade morgonluft. Marinen hade ju fått så många nya miljarder
under de många ubåtslarmens tid. Men till och med Carl Bildt, som i yngre dagar ändå hade befrämjat sin karriär på de
påstådda ryska ubåtarna, ansåg att debatten i våras var "rätt
hysterisk".
Sven Hirdman,
en eminent Rysslandskännare, som var Sveriges ambassadör i Moskva1994-2004,
hyfsade också debatten. Han sade bland annat:
"Ett isolerat anfall mot Sverige är totalt
uteslutet /…/.Det finns inget militärt hot mot Sverige i dag /…/.Ryska
försvaret var i totalt förfall på 90-talet /.../ Rysslands militär är en
tolftedel av USA:s och hälften av Kinas."
NATO FINNS ALLT NÄRMARE RYSSLAND
För
dem som alltmer högljutt vill ansluta Sverige till Nato räcker det inte med att
Sverige har militärt samarbete med Nato, ibland i Östersjön och också rentav på
svenskt område. De gör en stor affär av att Nato minsann i motsats till Sverige
är på alerten när ryssar flyger över Östersjön. Två danska Natoplan skuggade
ryssarna i påskas.
Det
märkliga var att dessa danska plan var baserade i Litauen. Vi glömmer lätt att
Ryssland verkligen inte är Sovjet längre. Inte bara Ukraina, Vitryssland och
sydkaukasiska områden har blivit egna stater sedan Sovjets sönderfall utan
också Estland, Lettland och Litauen är nu självständiga. Och dessa tre är
faktiskt medlemmar i den särklassigt starkaste militärpakten Nato, som leds av
supermakten USA, knappast känd för enbart fredliga ingripanden i andra länder
Dessutom
är före detta länder i den sovjetiska Warzawapakten numera medlemmar i Nato,
förutom de baltiska länderna också Polen, DDR, Bulgarien, Rumänien, Kroatien,
Slovakien Tjeckien, Slovenien och Ungern. Men i Sverige utnyttjar ännu våra
militarister den gamla rysskräcken.
-------------------------------------------
PER PETREAS i www.nyadagbladet.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar