onsdag, december 19

Sydsvenskan fräschar upp gamla propagandalögner

Södra Sveriges ledande tidning Sydsvenskan hade den 9 december en artikel av Shimon Samuels. Där står bland annat att tyskarna "använde mänskligt skinn för lampskärmar och fett för att producera tvål" av sina mördade offer.

Det här är två av många propagandalögner som i flera decennier inte bara förekommit massor av gånger i våra medier utan också lärts ut i våra skolor som otäcka sanningar. Sedan länge har historikerna av facket avvisat dem som myter men det har våra trendiga medier knappast alls givit någon uppmärksamhet. Alltså tror de flesta ännu på dessa smaskiga historieförfalskningar.

Shimon Samuels som skrev i Sydsvenskan är aktiv i Wiesenthal-centret, det som svenska medier behandlat med sådan högaktning när dess representanter stormat in i Malmö för att ta Ilmar Reepalu i upptuktelse. Samuels' artikel är översatt av Tiina Meri men hon tillhör väl de många som ännu tror på myterna om människotvålar och lampskärmar av mänsklig hud. Annars lär hon vara ledarskribent på Sydsvenskan, så hon kanske borde veta bättre.

Den som givit det aggressiva centret dess namn är Simon Wiesenthal. Han skrev fantasifullt om tvålarna av "rent judiskt fett" redan på 40-talet. Sedan blev han världsberömd och hyllad som den oförtröttlige "nazistjägaren". Men det räcker med att lyssna på vad hans etniska bröder såsom Eli Rosenbaum, Bruno Kreisky (f d förbundskansler i Österrike), israeliska ambassadören i Paraguay och den israeliska säkerhetstjänsten Mossad sagt om honom. Då förstår man att Wiesenthal var en skicklig PR-man men alltför ofta en fabulerande skrytgubbe.

Mera i detalj om detta har jag skrivit i bloggen www.vedebesegrade.blogspot.com  Här räcker det att citera vad Eli Rosenbaum, chef för det amerikanska justitiedepartementets avdelning för nazistärenden säger:

"I alla stora nazistjakter under efterkrigstiden, Bormann, Barbie, Mengele och Eichmann, har han misslyckats och vävt legender om sin egen roll i dessa fall. I de här fallen var hans roll nästan ingen alls."

Wiesenthal brukar själv hävda, att han avslöjat över ett tusen nazister, men Rosenbaum tvivlar på att det ens är tio. Rosenbaum dömer ut Wiesenthal som "patetiskt ineffektiv" och påstår, att hans karriär har präglats av "inkompetens och arrogans".



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar