Brukar kalla mig religiöst obegåvad. Inbillar mig att tron på oförklarliga högre väsen är en slags gåva. Men jag känner och beundrar många religiösa av olika riktningar. Bland de mest aktiva inom fredsrörelserna finns många utomordentligt beundransvärda troende.
Jag är ingen teolog eller religionshistoriker men minns att jag tog studenten med högsta betyg i religion, som väl då hette "Kristendom". Vad jag minns från detta stämmer inte med dagens händelser. Alltför ofta sker de vidrigaste massmord på civila i olika gudars namn:
Förra veckan dödades i Pakistan ett stort antal deltagare i en muslimsk högtid. De tillhörde landets minoritet shiamuslimerna och blev offer för sunnimuslimers fördomar, alltså muslimska bröders. Häromdagen föll många irakiska shiamuslimer offer för sprängattentat, sannolikt utförda av sunnimänniskor. I förrgår rapporterades från Damaskus att ca 50 människor hade blivit dödade av två bilbomber. Det var i ett "regimtroget" område, så det talades inte i våra ensidiga medier om civila och hur många barn som dödats. Dagen innan talade en SÄPO-man bekymrat om att unga syriensvenskar nu gett sig iväg för att förstärka rebellsidans Al Quida i sitt gamla hemland.
Minns mina intervjuer av indier i delstaten Gujerat 2003. Året innan hade 58 hinduiska pilgrimer dödats i staden Godhra i denna delstat. De hade av en muslimsk mobb stängts in i en järnvägsvagn som gärningsmännen satte eld på. Det ledde till ett blodbad. Hinduer hämnades genom att mörda oskyldiga muslimer och ca 1000 människor dödades och många moskéer och hindutempel raserades. Jag intervjuade min muslimske vän Quddus Shaikh, som berättade att de också hade haft vakter på taken i det muslimska kvarteret i staden Valod, centrum sedan många år för det omfattande Tuff-biståndet (Se www.tuff,fred.se ) Intervjuade också Tuffs främste partner Bhikhu Vyas. Trots att han är av hög prästkast (brahmin) är han religiöst indifferent och brukar bedrövat kommentera den religiösa fanatismen. Han ansågs av militanta hinduer närmast som en förrädare och spydigt skickade de armband till honom. Dessa var symboler för att han inte ansågs vara någon militant karlakarl utan snarast en feminin fegis. Själv beundrar jag Bhikhu som sedan 33 år varit min vän.
Det har under mina åtta Indienvistelser alltid förundrat mig, att hinduer som är vegetarianer och inte vill döda djur inte alls har samma hämningar för att döda människor. I Bombay intervjuade jag den sympatiske företagaren Rajesh. Han är jainist, alltså en extrem vegetarian, som inte ens vill trampa på småkryp och vägrar att äta potatis och andra födoämnen som varit under jord. Inför denne icke-våldsman och Gandhi-beundrare tog jag upp de indiska kärnvapnen. I stället för att bedrövat beklaga dem började han prata om hotet från grannländerna Kina och Pakistan, båda kärnvapenmakter.
Sedan finns de inflytelserika så kallade högerkristna i USA. De har varit hängivna påhejare av varje amerikansk aggression, även om det har inneburit bombmattor mot oskyldiga civila.
Gamla Testamentet är en helig skrift för främst judar men också för kristna och muslimer. När debattören och författaren Eva Moberg (1932-2011) läste denna del av bibeln fann hon att det var en rasistisk, ja mordisk uppmaning till Guds utvalda herrefolk att mörda och etniskt rensa andra folk. På tre ställen i denna "heliga" skrift nämns vedergällningsprincipen "öga för öga, tand för tand". Nyligen var det ett nytt Gazakrig. Över 150 palestinier dödades och 5 israeler. Israelerna överdrev alltså budet från sin heliga bok, för det var alltså 30 palestinska ögon för ett israeliskt. Ändå var det ett fall framåt för i Gazakriget 2008-09 dödades uppåt 1400 palestinier, därav ca 400 barn. 100 ögon för ett öga.
Kanske fokuserar våra sensationshungriga medier alltför mycket på allt elände och alla massmord. Hälsan tiger still. Det finns säkert massor av religiösa ledare som fördömer sina trosfränders brott mot budet "Du skall icke dräpa", men de får ingen uppmärksamhet.
För en månad sedan intervjuade jag Mostafa Sarwar. Han är bördig från Bangla Desh och restaurangägare här 400 m från min bistad. Som muslim tog han skarpt avstånd från andra muslimers dödande. Och just nu hörs på denna radio den 21-årige skärpte afghansvensken Shahpoor Omidy, också muslim. Han menade att hänsynslösa ledare av politiska eller ekonomiska skäl hjärntvättade unga muslimer att bli självmordsbombare och att de inte hade något stöd i Koranen. Shahpoors kloka ord hörs på www.tyresoradion.se
-----------------------------------------
Åke Sandin
fredag, november 30
söndag, november 25
Tyresöradion i tidningen
Nästan en hel sida i senaste Tyresö Nyheter handlar om Succékanalen 91, 4 Tyresöradion, som också hörs på www.tyresoradion.se På http://www.tyresonyheter.nu/14tn7.pdf finns också foton på sex av de intervjuade. (Se nedan mera om denna frivilligt gjorda radio!)
Tyresöradion, en succékanal !
På 91,4 MHz (lokalt) och på www.tyresoradion.se (världsvida) hörs den frivilligt gjorda Tyresöradion. Varannan vecka kommer Tyresö Ulands- och Fredsförenings Radio Tuff som gör skäl för sitt tuffa namn.
Fyra andra program läggs in varje vecka. Här nedan kommer först korta sammanfattningar av de program som hörs nu och sedan några tidigare program, som kan avlyssnas i fliken "Arkiv" på
www.tyresoradion.se :
18/11-9/12:
Bo Ohlgren, Stig Enbäck och Bo Eliason i Tyresö Lions berättar om klubbens verksamhet och biståndsinsatser samt den lockande adventskonserten söndagen den 9 december kl 19 i Tyresö kyrka med ett antal fina artister. Sång av Bo Ohlgren.
18-åriga Tyresötjejen Felicia Envall studerar media på gymnasiet, bland annat grafisk framställning, men försöker sig också på radio. Hon är en passionerad innebandyspelare och berättar också om utomlandsresor, språk, idoler och favoritlåtar.
Nina Brogärd, Terje Engh, Peter Dicke, Anders Gullberg och Åke Mattsson släpps lösa med historier, limerickar och allmänt glammande.
Tyresö Ulands o FredsFörenings Radio Tuff (nr 1327-28): innehåller "rosor”, tuffa krönikor och intervjuer om fred och internationell solidaritet. Medverkand: Åke Sandin, Monica Schelin, Hampus Eckerman m fl.
25/11-16/12:
Daniel Matsuda intervjuas om Japan och sina japanska rötter, berättar om sitt jobb som fordrar digital kreativitet, sitt intresse för film och fiske och sin vistelse i USA. 8-åriga sonen William visar stolt upp sin medalj, som han fått som fotbollsspelare i Tyresö FF.
Den kände Tyresöartisten Erik Linder sjunger fyra av sina låtar, intervjuas om kamrater i karriären, sitt intresse för jazz, sitt framträdande i reklam-TV, sina många släktingar i Tyresö och Ångermanland samt förstås om sin nya skiva.
Unge Shahpoor Omidy växte upp i Afghanistan och berättar om vilka hoppfulla förväntningar afghanerna hade på USA och andra västliga trupper i början men hur det nu har blivit allt värre och farligare i landet, som han knappt vågar besöka.
Johan Ålund berättar om sin uppväxt i Västervik och sitt intensiva idrottande och han är ännu en passionerad cyklist. Nu är han sjukgymnast på Rackethallen/Tyresö Sportcenter och han berättar om olika behandlingsmetoder och bland annat sitt besök i Indien.
30/9-21/10:
Lidingöbon Bertil Egnell har sommarställe i Tyresö, där hans morfar hjälpte till att bygga om slottet 1929. Han är kemiingenjör som jobbat på Aga, med att hjälpa cancerforskare och barnafödande kvinnor med lustgas. Har sysslat med försvar mot ABC-vapen och bor sedan länge på Las Palmas, Gran Canaria, som han positivt skildrar.
Bob och Irene Sandine är amerikaner. Irene är psykiater och Bob lärare. Han har svenska rötter och är syssling till Tyresöradions programledare. (Se namnet). Han har letat efter sina norrländska rötter, tycker att Sverige är jättetrevligt, naturen fin men kyrkorna tomma.
Ketan Trivedi är journalist för en stor indisk tidning och var i Stockholm för att mottaga WASH Media Award, varvid han besökte Kumla skola och intervjuade lärare, elever och Tuff-aktivister om skolans mångåriga insatser för fattiga indiska barn.
Peter Dicke och Lena Hedström gör ett jättefint jobb med att tillhöra dem som helgdagkvällar finns ute bland Tyresös ungdomar. De berättar om sina erfarenheter och att deras förening "Nattvandrarna i Tyresö" firar sitt 15-årsjubileum lördag den 13 oktober i Tyresö centrum.
7/10-28/10:
Gunnar Olofsson är jämtlänning från Åsarna men har bott länge på Björkbacken i Bollmora. Han spelar egna låtar på dragspel och berättar om hur han började med musik. Han nämner med beundran kända dragspelslegendarer.
Terje Engh, Nina Brogärd, Anders Gullberg och Åke Mattsson berättar vilda historier och läser många limerickar under skratt och glammande.
Nina Brogärd har länge varit en av Tyresöradions illustra historieberättare. Nu intervjuas hon om sin uppväxt i Aspudden, om olika jobb som ingenjör, bl a i Kiel, om kvinnosynen, barn med särskilda behov och vikten av uppmuntran i barnuppfostran.
I Tyresö Ulands o FredsFörenings Radio Tuff (nr 1325-26) delas det ut "rosor”, tuffa krönikor läses, Hampus Eckerman rapporterar rappt, freds- och solidaritetsaktiva intervjuas. Programledare: Åke Sandin och Monica Schelin.
14/10-4/11:
Holger Svensson, Ulf Ottenby, KG Lindeberg och Göran Stenberg om Trollbäcken Lions verksamhet med Trollbäckendagarna, julgransförsäljning "pumpa däck" med mera. Bistånd lokalt och utomlands, utdelandet av stipendier och annanaktivitet.
Leif Bratt var tidigare en kommunalpoitisk profil i Tyresö men har nu varit flera år i Österrike, innan han återvände och bosatte sig på Sikvägen. Intervjuas om Wien och om valfrihet, företagande, apoteken, privatiseringarna och andra nymodigheter.
Monica Löfgren är ordförande och Gun Tombrock sekreterare i SPF-TyresöSeniorerna och berättar om denna pensionärsförenings livliga verksamhet och många medlemmar möten.
Hans Löfgren minns Trollbäcken på 40-talet och är sedan länge aktiv i Kulturella folkdansgillet, grundat 1914 vars gård Solsäter vid Långsjön nu hedrats med minnesmärkning. Han berättar om olika danser och annan verksamhet.
21/10-11/11:
Trubaduren Jens Persson om sin uppväxt i Härjedalen, sina år i Trollbäcken och sitt boende i Sköndal. Intervjuas om sitt låtskrivande och sina framträdanden och sjunger fyra egna låtar.
Abbas Reyhanian är ansvarig för det populära ungdomscaféet Bonza, där unga Erika Oreiro är stammis. De berättar om verksamheten där, om sin härkomst, sina favoritlåtar och intresset att göra radio.
Hanvikenbon Claes-Göran Enman har jobbat fackligt på flera ställen i landet men sedan länge i LO-borgen. Han intervjuas om chefer, medlemsflykt och pensioner men berättar också sitt intresse för dykning och retoriker.
Birgitta Rova har bott ett halvsekel på Sikvägen och är aktiv i bostadsrättsföreningen Laken. Det blir tal om goda grannar, sopsortering och stambyte men hon berättar också hur hon som elvaårig tyska överlevde "dödsmarschen" från Brno (Brünn).
28/10-18/11
Unga Haningetjejen Jenny Henriksson berättar om sitt jobb som personlig assistent i Tyresö men också om sitt intresse för hästar, hundar och kriminologi. Hon intervjuas också om sin vistelse i Australien och Sydostasien, där hon upplevde både tigrar och elefanter.
Mostafa Sarwar intervjuas om sitt gamla hemland Bangla Desh, dess språk och religioner. Han är chef för restaurangen "Indiska köket" i Bollmora och berättar om olika exotiska maträtter, bröd, drycker och gäster.
Terje Engh, Anders Gullberg, Nina Brogärd och Peter Dicke glammar till genom att "dokumentera" folkhumorn med limerickar och historier, ibland föga rumsrena,
Tyresö Ulands o FredsFörenings Radio Tuff (nr 1326-27) med utdelande av "rosor", tuffa krönikor och intervjuer om fred och solidaritet.
4/11-25/11:
"Radiogruppen" presenterar Krusbodabon Jörgen Toresson, organist och kompositör Det är Björn Malmberg som intervjuar Jörgen, som spelar på sin orgel. Bland annat får vi höra musik från Trollbäckens kyrka.
Terje Engh intervjuar den svensktalande skotska guiden James Walker, som berättar om Skottlands sevärdheter, nationalim, välfärd, religion, skolor, dryckesvanor och natur men också om gamla strider mot norska vikingar.
Terje Engh själv intervjuas om hur det är att vara turist i Skottland, om landets nationaldryck whisky, historia, odjuret i Loch Ness, klasskillnader, skottarnas syn på arvfienden England och deras kläder, såsom kilten.
I en repris berättar två erfarna men tyvärr bortgångna Tyresöbor Ernest Falkirk och Robert Stieger om hur det var att i under ungdomsåren vara soldater på olika sidor i andra världskriget, Ernest i brittiska krigsmakten och Robert i den tyska.
11/11-2/12
Anita Jonsson: Tyresöförfäder, slottet, handboll, kurator för könssjuka, fåglar, resor, föreningsråd
Bo Larsson, hamnkapten: Gubbängen>Nytorp, olika taxipassagerare bl a prins Bertil, båtliv m m
Christina Nyman, Älta: Apoteken då och nu, mediciner, djur, dovhjortar, skolorna, Ältavägen, golf
Kjell Anderssons debattgrupp: Människosyn, Leo, privatiseringar, Anton Nilsson, Palme, politik
torsdag, november 22
Två lögner: Judiska ritualmord, tyska människotvålar
"SVENSK PRESS SIMMAR I STIM"
Förra veckan publicerade tidskriften Filter en artikel, som bevisade att israeliska myndigheter hade begått många så kallade organstölder, bland annat från dödade palestinier. 2009 skrev Donald Boström i Aftonbladet om detta och det ledde till att andra av våra medier kastade sig över Aftonbladet som stämplades som "antisemitisk", ja "nazistisk".
När drevet gick som värst liknades Boströms uppgifter vid skrönorna om de ritualmord, som judar för länge sedan lögnaktigt beskylldes för att ha begått. Det var under en vidskeplig tid när också andra folk beljögs, ja otaliga kvinnor avrättades efter fantasifulla anklagelser för att vara häxor, som idkade hor med självaste djävulen.
Aftonbladets publicering 2009 om organhanteringen betecknades av medierna i den politiskt korrekta mittfåran (DN, SSD m fl) som "organskandalen". Nu (16/11) skriver Åsa Linderborg, att den verkliga skandalen är att ingen av dessa tidigare så upprörda medier nu velat nämna de nya uppgifterna. Hon skriver:
"Svensk press simmar i stim, jagar i flock – antingen av politiska skäl, opportunism eller ren nervositet – och när man överbevisas låtsas man som ingenting. Så förtigs sanningen av ren prestige"
VI LÄRARE LÄRDE UT MYTEN OM MÄNNISKOTVÅLARNA
Även i vår upplysta och källkritiska tid finns det myter i stil med ritualmorden som i decennier beskrivs som otäcka sanningar i våra medier, ja till och med under åratal (och kanske ännu?) lärs ut till intet ont anande tonåringar. Till dem hör de populära berättelserna om hur tyskarna minsann gjorde tvål av sina dödade offer. Hur många tusen artiklar våra tidningar frossande av upprördhet skrivit om dessa påstådda tyska illdåd vet jag inte.
Däremot vet jag som historielärare i decennier att vi i skolorna undervisade om människotvålarna. Det var tacksamt för då fick vi elevernas öron att fladdra av upphetsad uppmärksamhet. Dessa skrönor fanns också i läromedlen. Själv var jag ansvarig att till skolan anskaffa ett ljudbildband av Ferenc Göndör, överlevare från Auschwitz. Han berättade om dessa tvålar med märket RIF, vilket uttyddes som Reines Judenfett (Rent judefett).
Det pinsamma för oss många källkritiskt skolade var att vi inte funderade på tvålarnas märke RIF. Även på tyska stavas Jude med J och inte med I, vilket i verkligheten lär ha betytt industriellt.
Så sent som på 90-talet blev jag förebrådd av Svenska kommittén mot antisemitism och beljugen i Expressen för att jag vågat avslöja den populära propagandalögnen. Men ännu tror nog de flesta, som lärde sig det i skolan, att tyskarna var läskiga nog att tillverka tvål av sina offer. Mig veterligt har inte de tidningar som vältrade sig i den här falska historien velat tala om att de hade fel. "De simmar i stim", som Linderborg skrev.
(PS: I senaste Radio Tuff (nr 1328) på www.tyresoradion.se , som hördes första gången den 18 november, berättar Hampus Eckerman om tidskriften Filters avslöjanden och om den svenska pressens generande (?) eller fega tystnad. Det kan tilläggas att organhandel är en lukrativ bransch. För några år sedan beskylldes albaner för att ha tagit organ från levande serbiska fångar.
Att människor frivilligt medger att deras organ kan användas efter deras död är bra. Det hjälper medmänniskor att tillfriskna och att leva längre)
Förra veckan publicerade tidskriften Filter en artikel, som bevisade att israeliska myndigheter hade begått många så kallade organstölder, bland annat från dödade palestinier. 2009 skrev Donald Boström i Aftonbladet om detta och det ledde till att andra av våra medier kastade sig över Aftonbladet som stämplades som "antisemitisk", ja "nazistisk".
När drevet gick som värst liknades Boströms uppgifter vid skrönorna om de ritualmord, som judar för länge sedan lögnaktigt beskylldes för att ha begått. Det var under en vidskeplig tid när också andra folk beljögs, ja otaliga kvinnor avrättades efter fantasifulla anklagelser för att vara häxor, som idkade hor med självaste djävulen.
Aftonbladets publicering 2009 om organhanteringen betecknades av medierna i den politiskt korrekta mittfåran (DN, SSD m fl) som "organskandalen". Nu (16/11) skriver Åsa Linderborg, att den verkliga skandalen är att ingen av dessa tidigare så upprörda medier nu velat nämna de nya uppgifterna. Hon skriver:
"Svensk press simmar i stim, jagar i flock – antingen av politiska skäl, opportunism eller ren nervositet – och när man överbevisas låtsas man som ingenting. Så förtigs sanningen av ren prestige"
VI LÄRARE LÄRDE UT MYTEN OM MÄNNISKOTVÅLARNA
Även i vår upplysta och källkritiska tid finns det myter i stil med ritualmorden som i decennier beskrivs som otäcka sanningar i våra medier, ja till och med under åratal (och kanske ännu?) lärs ut till intet ont anande tonåringar. Till dem hör de populära berättelserna om hur tyskarna minsann gjorde tvål av sina dödade offer. Hur många tusen artiklar våra tidningar frossande av upprördhet skrivit om dessa påstådda tyska illdåd vet jag inte.
Däremot vet jag som historielärare i decennier att vi i skolorna undervisade om människotvålarna. Det var tacksamt för då fick vi elevernas öron att fladdra av upphetsad uppmärksamhet. Dessa skrönor fanns också i läromedlen. Själv var jag ansvarig att till skolan anskaffa ett ljudbildband av Ferenc Göndör, överlevare från Auschwitz. Han berättade om dessa tvålar med märket RIF, vilket uttyddes som Reines Judenfett (Rent judefett).
Det pinsamma för oss många källkritiskt skolade var att vi inte funderade på tvålarnas märke RIF. Även på tyska stavas Jude med J och inte med I, vilket i verkligheten lär ha betytt industriellt.
Så sent som på 90-talet blev jag förebrådd av Svenska kommittén mot antisemitism och beljugen i Expressen för att jag vågat avslöja den populära propagandalögnen. Men ännu tror nog de flesta, som lärde sig det i skolan, att tyskarna var läskiga nog att tillverka tvål av sina offer. Mig veterligt har inte de tidningar som vältrade sig i den här falska historien velat tala om att de hade fel. "De simmar i stim", som Linderborg skrev.
(PS: I senaste Radio Tuff (nr 1328) på www.tyresoradion.se , som hördes första gången den 18 november, berättar Hampus Eckerman om tidskriften Filters avslöjanden och om den svenska pressens generande (?) eller fega tystnad. Det kan tilläggas att organhandel är en lukrativ bransch. För några år sedan beskylldes albaner för att ha tagit organ från levande serbiska fångar.
Att människor frivilligt medger att deras organ kan användas efter deras död är bra. Det hjälper medmänniskor att tillfriskna och att leva längre)
onsdag, november 21
"Öga för öga" och "världen blir blind"
"Öga för öga, tand för tand" är nog det mest kända citatet om vedergällning. Det finns på tre ställen i Moseböckerna i Gamla testamentet, en helig skrift för främst judar men också för kristna och muslimer. När journalisten och författaren Eva Moberg lusläste det blev hon chockerad. Hon kallade denna del av bibeln för delvis rasistisk, ja fascistisk. Inte oväntat blev hon av mediestarka kritiker stämplad som antisemit.
Jesus citerade "öga för öga" men invände: "Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom." Det är en svår rekommendation för hämndlystna. Mahatma Gandhi, som väl kände till västerlandets heliga skrifter, påpekade: "Om vi följer principen öga för öga kommer snart hela världen bli blind".
"MÅNGA PALESTINSKA ÖGON …."
I Gazakriget för snart fyra år sedan dödades uppåt 1400 palestinier, därav ca 400 barn. Samtidigt dödade Hamas' löjliga men otäcka raketer 13 oskyldiga israeler. Det var alltså inte fråga om öga för öga utan 100 palestinska ögon för ett israeliskt öga. Man överdrev alltså rätt mycket Gamla testamentets grymma bud om vedergällning.
Nu (21 november) under det nya Gazakriget sägs att ca 150 palestinier och fem israeler har dödats. Ett slags framsteg alltså för nu gäller det bara 30 ögon för ett öga.
BOKEN"AN EYE FOR AN EYE" ("AUGE UM AUGE")
På 90-talet skrev den judisk-amerikanske stjärnreportern John Sack en kontroversiell bok just med titeln "An Eye for en Eye" Den handlade om att flera överlevande judar efter andra världskriget blev kommendanter i de polska koncentrationsläger där många tyskar dvaldes, torterades och dog. Historikern Dorotea Hauser (Der Spiegel nr 11/1995) skriver:
John Sacks bok översattes till tyska med titeln "Auge um Auge. Die Opfer des Holocausts als Täter" (Öga för öga. Holocaustoffer som gärningsmän). Den började tryckas av Bonnierägda förlaget Piper men det fick kalla fötter, ty i Tyskland är det inte trendriktigt att skildra tyskar som offer och närmast kätterskt om det är judar som begått grymheter. Boken kom sedan ut på ett mindre förlag.
Jesus citerade "öga för öga" men invände: "Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom." Det är en svår rekommendation för hämndlystna. Mahatma Gandhi, som väl kände till västerlandets heliga skrifter, påpekade: "Om vi följer principen öga för öga kommer snart hela världen bli blind".
"MÅNGA PALESTINSKA ÖGON …."
I Gazakriget för snart fyra år sedan dödades uppåt 1400 palestinier, därav ca 400 barn. Samtidigt dödade Hamas' löjliga men otäcka raketer 13 oskyldiga israeler. Det var alltså inte fråga om öga för öga utan 100 palestinska ögon för ett israeliskt öga. Man överdrev alltså rätt mycket Gamla testamentets grymma bud om vedergällning.
Nu (21 november) under det nya Gazakriget sägs att ca 150 palestinier och fem israeler har dödats. Ett slags framsteg alltså för nu gäller det bara 30 ögon för ett öga.
BOKEN"AN EYE FOR AN EYE" ("AUGE UM AUGE")
På 90-talet skrev den judisk-amerikanske stjärnreportern John Sack en kontroversiell bok just med titeln "An Eye for en Eye" Den handlade om att flera överlevande judar efter andra världskriget blev kommendanter i de polska koncentrationsläger där många tyskar dvaldes, torterades och dog. Historikern Dorotea Hauser (Der Spiegel nr 11/1995) skriver:
"60 000 till 80 000 tyskar, som omkom eller mördades, mellan 1945 och 1948 i den kommunistiska polska säkerhetstjänstens 1255 läger var mestadels oskyldiga civila, däribland många åldringar och småbarn, detta enligt uppskattningar från Koblenzer Bundesarkiv "
John Sacks bok översattes till tyska med titeln "Auge um Auge. Die Opfer des Holocausts als Täter" (Öga för öga. Holocaustoffer som gärningsmän). Den började tryckas av Bonnierägda förlaget Piper men det fick kalla fötter, ty i Tyskland är det inte trendriktigt att skildra tyskar som offer och närmast kätterskt om det är judar som begått grymheter. Boken kom sedan ut på ett mindre förlag.
söndag, november 18
Den ensidigt västliga propagandan
"ILLEGALT KRIG"
Nyligen utfrågades förre FN-chefen och nobelpristagaren Kofi Annan av Sveriges Radios skicklige intervjuare Tomas Ramberg. På tal om det amerikansk-brittiska angreppet på Irak 2003 skrädde den annars diplomatiske Kofi Annan inte orden utan betecknade det utan omsvep som ett "illegalt krig". Men som vanligt nämndes inte hur många hundratusen irakier som dödats sedan 2003 eller hur många ännu flera som tvingats fly.Själv minns jag angreppet på ett speciellt sätt. Befann mig i staden Larnaca på Cypern, som 1960 blev självständigt från det brittiska kolonialväldet men ännu har två områden på ön som är brittiska militärbaser. Natten till den 21 mars 2003 stördes sömnen av upprepat flygbuller. På morgonen fick vi reda på den amerikansk-brittiska aggressionen mot Irak.
Två saker från den tiden minns nog de flesta av oss. Det illegala angreppet hade föregåtts av en massiv propaganda mot Saddam Husseins Irak. Det förfogade över massförintelsevapen, sas det, och dessa kunde på någon timme utplåna London Så hetsade medier och västliga ledare om. Man glömde att israelerna, som alltför ofta tar sig friheten att strunta i internationella lagar, tidigare hade bombat en irakisk kärnanläggning, liksom de också gjorde med en misstänkt syrisk sådan. Saddam hade inga massförstorelsevapen, så det illegala angreppet som sedan krävt så många människooffer hade startats på en propagandalögn.
Det andra många också minns från vintern 2003 är de enorma folkliga demonstrationer som den 15 februari ägde rum i hopp om att stoppa det hotande kriget. I Stockholm var vi uppåt 50 000 personer. Med sorg måste jag konstatera att gamla Svenska Freds' unga ledare barnatrodde på västlig propaganda och struntade i manifestationen. Men desto mera jobbade dess lokalförening Tuff i Tyresö för att dra deltagare till detta folkliga försök att hindra utbrottet av ett illegalt krig.
FÖRSKÖNANDE MEN FÖRLJUGNA OMSKRIVNINGAR
När världens mäktigaste militärpakt, Natoländerna, i mars 1999 anföll Jugoslavien bombade de friskt i många veckor. Men operationen kallades faktiskt en "humanitär intervention", trots att många hundra civila serber liksom flera hundra kosovoalbanska flyktingar dödades, ja till och med några kinesiska ambassadtjänstemän strök med.Svensk flyg var med på ett hörn härom året när Nato hjälpte till att störta och mörda Libyens härskare Muammar Khadaffi. I den av okritiska medier ivrigt förmedlade propagandabilden sades det att faktiskt gjordes för att "skydda civila". Men få krigsmetoder har dödat så många oskyldiga civila som just flygbombningar. Typiskt är att våra medier inte har berättat hur många tusen eller tiotusen libyer som blev Natoflygets dödsoffer.
ANFALLSKRIG, "DEN VÄRSTA FÖRBYTELSEN"
I CounterPunch (8/11) påminner den amerikanske juristen och universitetsläraren Daniel Kovalik om Nürnbergrättegångarna 1945-46, då segrarna dömde och hängde många tyska generaler och politiker. Där fastslogs att den grundläggande krigsförbrytelsen var "anfallskrig", ty det ledde till alla andra förbrytelser.Bland de självgoda segrarnas fanns britterna. I deras tidning Daily Telegraph fanns (5/11) en artikel av Jasper Copping under rubriken "Britter har invaderat nio av tio länder", det vill säga över 150 av världens länder. Till dem som undkommit engelska aggressioner hör Andorra, Liechtenstein, Luxemburg, Kirgisistan, Mongoliet, Vatikanen, ja faktiskt också Sverige.
När man följer svenska medier undrar man ibland, vilken amerikansk delstat i ordningen Sverige är. Eller vilket kolonialt förhållande till England vi lever i. Det är inget fel att vi får nyheter och idéer från anglosaxiska länder, men det finns faktiskt en värld utanför dessa områden, ja många intressanta länder i vår närhet, till exempel här kring vår Östersjö.
--------------------------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff nr 1328. Nov.2012 www.tyresoradion.se
ROSOR från RADIO TUFF (nr 1328) 18/11 2012 till....
….till Hampus Eckerman, som vid ett offentligt Tuff-möte den 7 november på ett mycket kunnigt och intressant sätt diskuterade mellanöstern och intelligent besvarade massor av frågor. Hampus hörs som vanligt här i Radio Tuff om en stund. (www.tyresoradion.se )
….till den kände Fårdalabon och läkaren Lennart Liedén, som inleder en träff i Tuffs populära diskussionscafé FilosoFika. Ämnet är "Civilisationens slut", platsen Tuff-lokalen, Myggdalsvägen 80 och tiden torsdag den 22 november kl 19-21. Redan på 60-talet var Lennart medförfattare till en banbrytande bok om icke-våld med titeln "Fredspolitik--Civilmotstånd"
….till Tuff-aktivisterna Bitte Isacsson och Margareta Svahn, som bland annat städat Tuff-lokalen, så full av papper och loppisprylar. Margareta leder dessutom en grupp som försöker ordna ett Tuff-arkiv, ett veritabelt hästjobb, eftersom föreningen i över 45 år haft en sådan intensiv verksamhet.
….till Tuff-styrelsen, som nu beslutat att skicka 170 000 kr till indiska partners för deras fina verksamhet bland Tuff-skolorna i Dharampur. Samtidigt beslöts att skicka 10 000 kr för att litegrann förgylla julen för fattiga gamla i Belgrad.
….till de kloka människor som använder Tuffs mangogram för att gratulera eller beklaga någons sorg. Bland indiska Dharampurs fattiga byar finns redan 110 000 mangoträd. En planta kostar ungefär fem kronor. Ett mangogram för 100 kr bidrar alltså till 20 nya träd, för 200 kr till 40 träd osv. Nu inför jul finns särskilda julmangogram att användas som julkort. De är färggrant tecknade av indiska elever och kostar från tio kronor, dvs två träd. Finns att beställa av Monica, tel 712 2581 eller på monica.schelin@brevet.nu
....till de solidariska människor som generöst bidragit till Tuffs höstkampanj att finansiera en skola bland fattiga byar i Kongo. Föreningen har redan bidragit till ett klassrum och nu gäller det ett andra klassrum som kostar 25 000 kr. Bidrag mottages tacksamt på Tuffs insamlingskonto, pg 793636-2. Lägg märke till att ingen i Tuff är avlönad, så vi kan skicka varenda insamlad krona oavkortat till ändamålet.
….till den kände amerikansk-judiske professorn och dissidenten Noam Chomsky, som nyligen besökte det nu så aktuella Gaza. I Information Clearing House har han (7/11) skrivit en text under rubriken "To humiliate and degrade" [Att förödmjuka och förnedra] Han inleder så här: "Bara en enda natt i fängelse är nog för att ge en försmak av vad det är att vara under total kontroll av en yttre kraft. Det tar knappast mer än en dag i Gaza för att börja inse vad det måste vara att försöka överleva i världens största friluftsfängelse, där en och en halv miljon människor i världens mest tätbefolkade område är konstant utsatta för slumpartad och barbarisk terror och godtycklig bestraffning med inget annat syfte än att förödmjuka och förnedra och med det vidare målet att palestiniernas hopp om en anständig framtid skall krossas och att det överväldigande globala stödet för en diplomatisk överenskommelse som kan garantera deras rättigheter kommer att ignoreras."
….till "Succékanalen 91,4 Tyresöradion", som bland de tolv programmen nu också sänder en repris från 1996 med de numera bortgångna Tyresöborna Robert Stieger och Ernest Falkirk. I unga år var de med som soldater på olika sidor i andra världskriget. De berättar om vad krig egentligen är, tar skarpt avstånd från förljugna Hollywoodfilmer om krigets ära och hjältemod och menar att pacifism och krigsmotstånd är det enda rimliga alternativet. De kan höras 4-25 november också på www.tyresoradion.se
....till de Tuff-aktivister, som lördag den 1 december kl 10-14 finns vid bokbord i Tyresö centrum. Då finns bland annat chansen att köpa julmangogram och fredslitteratur, t ex Åke Sandins bok "Förbannad pacifist".
….till den kände Fårdalabon och läkaren Lennart Liedén, som inleder en träff i Tuffs populära diskussionscafé FilosoFika. Ämnet är "Civilisationens slut", platsen Tuff-lokalen, Myggdalsvägen 80 och tiden torsdag den 22 november kl 19-21. Redan på 60-talet var Lennart medförfattare till en banbrytande bok om icke-våld med titeln "Fredspolitik--Civilmotstånd"
….till Tuff-aktivisterna Bitte Isacsson och Margareta Svahn, som bland annat städat Tuff-lokalen, så full av papper och loppisprylar. Margareta leder dessutom en grupp som försöker ordna ett Tuff-arkiv, ett veritabelt hästjobb, eftersom föreningen i över 45 år haft en sådan intensiv verksamhet.
….till Tuff-styrelsen, som nu beslutat att skicka 170 000 kr till indiska partners för deras fina verksamhet bland Tuff-skolorna i Dharampur. Samtidigt beslöts att skicka 10 000 kr för att litegrann förgylla julen för fattiga gamla i Belgrad.
….till de kloka människor som använder Tuffs mangogram för att gratulera eller beklaga någons sorg. Bland indiska Dharampurs fattiga byar finns redan 110 000 mangoträd. En planta kostar ungefär fem kronor. Ett mangogram för 100 kr bidrar alltså till 20 nya träd, för 200 kr till 40 träd osv. Nu inför jul finns särskilda julmangogram att användas som julkort. De är färggrant tecknade av indiska elever och kostar från tio kronor, dvs två träd. Finns att beställa av Monica, tel 712 2581 eller på monica.schelin@brevet.nu
....till de solidariska människor som generöst bidragit till Tuffs höstkampanj att finansiera en skola bland fattiga byar i Kongo. Föreningen har redan bidragit till ett klassrum och nu gäller det ett andra klassrum som kostar 25 000 kr. Bidrag mottages tacksamt på Tuffs insamlingskonto, pg 793636-2. Lägg märke till att ingen i Tuff är avlönad, så vi kan skicka varenda insamlad krona oavkortat till ändamålet.
….till den kände amerikansk-judiske professorn och dissidenten Noam Chomsky, som nyligen besökte det nu så aktuella Gaza. I Information Clearing House har han (7/11) skrivit en text under rubriken "To humiliate and degrade" [Att förödmjuka och förnedra] Han inleder så här: "Bara en enda natt i fängelse är nog för att ge en försmak av vad det är att vara under total kontroll av en yttre kraft. Det tar knappast mer än en dag i Gaza för att börja inse vad det måste vara att försöka överleva i världens största friluftsfängelse, där en och en halv miljon människor i världens mest tätbefolkade område är konstant utsatta för slumpartad och barbarisk terror och godtycklig bestraffning med inget annat syfte än att förödmjuka och förnedra och med det vidare målet att palestiniernas hopp om en anständig framtid skall krossas och att det överväldigande globala stödet för en diplomatisk överenskommelse som kan garantera deras rättigheter kommer att ignoreras."
….till "Succékanalen 91,4 Tyresöradion", som bland de tolv programmen nu också sänder en repris från 1996 med de numera bortgångna Tyresöborna Robert Stieger och Ernest Falkirk. I unga år var de med som soldater på olika sidor i andra världskriget. De berättar om vad krig egentligen är, tar skarpt avstånd från förljugna Hollywoodfilmer om krigets ära och hjältemod och menar att pacifism och krigsmotstånd är det enda rimliga alternativet. De kan höras 4-25 november också på www.tyresoradion.se
....till de Tuff-aktivister, som lördag den 1 december kl 10-14 finns vid bokbord i Tyresö centrum. Då finns bland annat chansen att köpa julmangogram och fredslitteratur, t ex Åke Sandins bok "Förbannad pacifist".
Fullmatat Radio Tuff nr 1328
Tyresö Ulands- och FredsFörenings RADIO TUFFs 1328:e sändning hörs på 91,4 MHz från söndag 18 november kl 17 och sedan 3-4 ggr per dygn till den 2 december, när ett nytt Radio Tuff sänds första gången kl 17. Men programmet kan när som helst avlyssnas på www.tyresoradion.se där man också i fliken ”Arkiv” kan lyssna på senaste årets Radio Tuff och andra program samt se uppåt tusen omdömen om radion i fliken ”Sagt om 91,4”.
Du är själv jättevälkommen med ditt omdöme. På www.tuffsandin.blogspot.com finns massor av texter från Radio Tuff
Hampus Eckerman rapporterar om israeliska organstölder, en nynazists besvikelse över livet bland talibanerna, en amerikan fängslad pga mathjälp till svältande irakier och en amerikansk prästs konstiga försök att "bota" bögar.
Radio Tuffs medarbetare i Skåne med omnejd, Marianne Stieger, om tysk TV-satir och en lundensisk antimilitarists kritik av svensk krigsmakt.
Radio Tuffs man i San Francisco, Bengt Svensson, gör en rolig jämförelse mellan den vänsterprasslande CIA-chefen, general David Petraeus och Runebergs gamle ryske general Kulneff.
Åke Sandins krönika har rubriken "Den ensidigt västliga propagandan", där han nämner de förskönande men förljugna omskrivningarna av västs anfallskrig.
Du är själv jättevälkommen med ditt omdöme. På www.tuffsandin.blogspot.com finns massor av texter från Radio Tuff
PÅANNONS: RADIO TUFF 1328
Veckans rosor delas ut till två offentliga Tuff-möten, två Tuff-aktivister, bistånd till Indien och Belgrad, mangogrammen, bidragsgivare till Kongo-projektet, Noam Chomsky, Tyresöradion och ett kommande bokbord i Tyresö centrum.Hampus Eckerman rapporterar om israeliska organstölder, en nynazists besvikelse över livet bland talibanerna, en amerikan fängslad pga mathjälp till svältande irakier och en amerikansk prästs konstiga försök att "bota" bögar.
Radio Tuffs medarbetare i Skåne med omnejd, Marianne Stieger, om tysk TV-satir och en lundensisk antimilitarists kritik av svensk krigsmakt.
Radio Tuffs man i San Francisco, Bengt Svensson, gör en rolig jämförelse mellan den vänsterprasslande CIA-chefen, general David Petraeus och Runebergs gamle ryske general Kulneff.
Åke Sandins krönika har rubriken "Den ensidigt västliga propagandan", där han nämner de förskönande men förljugna omskrivningarna av västs anfallskrig.
lördag, november 17
Bengt Svensson: "Make love AND war"
Hej alla lyssnare!
Ni minns väl den gamla uppmaningen från 1960-talet: Make love, not war! Nu verkar den ha anammats av USA:s krigsmakt, fast i en ny variant:
Make love AND war!
Den så beundrade och dekorerade och befordrade fyrstjärnige generalen David Petraeus har hoppat i säng med en löjtnant, verkar det som. Fru löjtnanten, som skrivit en beundrande biografi om generalen, har nu själv blivit en del av hans biografi.
Så länge generalen made war, fick han idel beröm och utmärkelser, men när han försökte sig på lite love, tog det hus i helsike. Han fick avgå som CIA-chef. FBI hade spionerat på honom. Till sin fasa upptäckte de att han försökte sig på både war och love, alltså Make Love AND War!
Det påminner mig om den ryske generalen Kulneff från Fänrik Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg. Kanske var det han, som inspirerade general Petreus. Så här skaldar han i dikten "Kulneff"
1.
Och efter kvällen räcker till
Och minnet ger oss glädje än,
Om Kulneff jag berätta vill,
Säg, har du hört om den?
Det var en äkta folkets man,
Båd' dö och leva kunde han,
Den främste, där det höggs och stacks,
Den främste, där det dracks.
.............................
8.
Visst är, att i sitt rätta ljus
Var gubben Kulneff god som guld;
Man klandrar, att han tog ett rus,
Det var hans hjärtas skuld;
Och detta hjärta bar han med,
Då han höll frid, som då han stred:
Han kysste och han slog ihjäl
Med samma varma själ.
Han kysste och han slog ihjäl Med samma varma själ. Nej, gamle Kulneff skulle inte blivit långlivad i dagens fjärrstyrda, ack så "humanitära" bombkrig. Dagens politiskt korrekta liberala ledarskribenter skulle blivit blåa i synen, om de hört talas om honom.
--------------------------------------------
Bengt Svensson i San Francisco för Radio Tuff nr 1328. www.tyresoradion.se
Ni minns väl den gamla uppmaningen från 1960-talet: Make love, not war! Nu verkar den ha anammats av USA:s krigsmakt, fast i en ny variant:
Make love AND war!
Den så beundrade och dekorerade och befordrade fyrstjärnige generalen David Petraeus har hoppat i säng med en löjtnant, verkar det som. Fru löjtnanten, som skrivit en beundrande biografi om generalen, har nu själv blivit en del av hans biografi.
Så länge generalen made war, fick han idel beröm och utmärkelser, men när han försökte sig på lite love, tog det hus i helsike. Han fick avgå som CIA-chef. FBI hade spionerat på honom. Till sin fasa upptäckte de att han försökte sig på både war och love, alltså Make Love AND War!
Det påminner mig om den ryske generalen Kulneff från Fänrik Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg. Kanske var det han, som inspirerade general Petreus. Så här skaldar han i dikten "Kulneff"
1.
Och efter kvällen räcker till
Och minnet ger oss glädje än,
Om Kulneff jag berätta vill,
Säg, har du hört om den?
Det var en äkta folkets man,
Båd' dö och leva kunde han,
Den främste, där det höggs och stacks,
Den främste, där det dracks.
.............................
8.
Visst är, att i sitt rätta ljus
Var gubben Kulneff god som guld;
Man klandrar, att han tog ett rus,
Det var hans hjärtas skuld;
Och detta hjärta bar han med,
Då han höll frid, som då han stred:
Han kysste och han slog ihjäl
Med samma varma själ.
Han kysste och han slog ihjäl Med samma varma själ. Nej, gamle Kulneff skulle inte blivit långlivad i dagens fjärrstyrda, ack så "humanitära" bombkrig. Dagens politiskt korrekta liberala ledarskribenter skulle blivit blåa i synen, om de hört talas om honom.
--------------------------------------------
Bengt Svensson i San Francisco för Radio Tuff nr 1328. www.tyresoradion.se
Marianne Stieger: Uppkäftiga satiriker och sanna fredsvänner
I hela mitt liv har jag fått höra att jag är uppkäftig. Det är väl okej, men nu har jag också blivit snedkäftad, och det är värre. Det innebär en tandställning modell större. Därför får vår programledares flickvän läsa upp den här texten. Fegt, tycker ni? Försök själva att tala med en smärre verktygslåda i munnen, så får ni se hur lätt det är. Många i min omgivning tycker att det är skönt att jag inte snackar så mycket, för då får även de en syl i vädret. Men skriva kan jag ju.
På tal om uppkäftig, så tittade jag på ett helt underbart tyskt satirprogram i den tyska tv-sändaren ZDF: Die Anstalt, ungefär Sinnessjukhuset. Där får sig de tyska politikerna inte en släng av sleven, nej, där kastar man hela soppskålar på dem. Häromdagen ironiserades det om alla de tyska högtiderna som infaller i november. Då var det aktuellt med Totenfeiertag, det vill säga dagen då man ska minnas des döda. En av satirikerna tyckte att det vore betydligt bättre att fira dagen då vi minns alla levande och överlevande.
En annan satiriker ville framhålla en högtidsdag som ju trots allt var positiv: Erntedankfest, skördetacksägelsen. "Vadå", undrade den tredje, "just nu firas ju överallt i världen rustningsindustrins skördetacksägelse." Då satte både publiken och jag i halsen med tanke på rustningsindustrins alla offer.
För fjorton dagar sedan satte vi malmöbor också i halsen när vårt fotbollslag LdB FC spelade mot Tyresö. Ett oklart mål tilldömdes Tyresö och sorgen härnere var stor. Tårarna flödade hos LdB:s flickor så att mascaran rann. Men så går det när ett lag heter Lait de Beatée, Skönhetsmjölk. Och på tal om fotboll, så frågade mina elever på Forellskolan mig alltid vilket lag jag håller på när Sverige spelar mot Tyskland. Mitt svar var givet: Tyskland när det gäller fotboll och Sverige när det gäller ishockey. Men när det svenska landslaget var i Berlin härförleden och Tyskland ledde med fyra noll i halvtid, då grät även jag. Det var så orättvist. Och så kom då Zlatans lag tillbaka efter pausen och klämde in det ena målet efter det andra. När bollen dundrade in för fjärde gången i det tyska målet, då reste jag mig upp i fåtöljen och jublade - även jag. Fast kanske mest över Angies snopna min, ja, ni vet den tyska förbundskanslern. Jag firade faktiskt med en flaska skumpa. Oavgjort! Kan det bli bättre?
Vår närmaste förort härnere heter Lund. Fast det vet inte lundensarna om. De tror nämligen att de bor i Skånes huvudstad. Ni vet, så där lite akademiskt uppblåst. Men det tänks faktiskt en del goda tankar i den staden. Där finns till exempel det antimilitaristiska nätverket Ofog. Fredrik Nilsson, en av deras medlemmar kom till tals i mitt dagliga husorgan häromdagen: "Försvarsmakten bör läggas ner. Att män ska skydda nationen och familjen tillhör en föråldrad mansbild," var Fredriks något provocerande uttalande. Fredrik Nilsson, som till vardags arbetar som fysiker, utvecklar sina tankar vidare: "Ett av argumenten för att behålla lumpen var länge att det var viktigt att hålla den svenska militären folklig. Så att försvaret inte skulle vända sig mot folket." På frågan om lumpen skall ersättas med någon annan form av militärtjänstgöring, svarar Fredrik: "Lumpen anspelade på stereotypa könsroller, jag ser ingen anledning att ersätta den." Så talar en sann fredsvän.
I övrigt fortsätter vi att demonstrera, antidemonstrera, skjuta på folk och råna gamlingar. Men det kanske inte går att undvika i en stad vars invånare består av mer än 120 nationer med olika religioner och kulturer, hälsar från Limhamn
Marianne Stalbohm-Stieger , som är Radio Tuffs medarbetare i Skåne med omnejd
På tal om uppkäftig, så tittade jag på ett helt underbart tyskt satirprogram i den tyska tv-sändaren ZDF: Die Anstalt, ungefär Sinnessjukhuset. Där får sig de tyska politikerna inte en släng av sleven, nej, där kastar man hela soppskålar på dem. Häromdagen ironiserades det om alla de tyska högtiderna som infaller i november. Då var det aktuellt med Totenfeiertag, det vill säga dagen då man ska minnas des döda. En av satirikerna tyckte att det vore betydligt bättre att fira dagen då vi minns alla levande och överlevande.
En annan satiriker ville framhålla en högtidsdag som ju trots allt var positiv: Erntedankfest, skördetacksägelsen. "Vadå", undrade den tredje, "just nu firas ju överallt i världen rustningsindustrins skördetacksägelse." Då satte både publiken och jag i halsen med tanke på rustningsindustrins alla offer.
För fjorton dagar sedan satte vi malmöbor också i halsen när vårt fotbollslag LdB FC spelade mot Tyresö. Ett oklart mål tilldömdes Tyresö och sorgen härnere var stor. Tårarna flödade hos LdB:s flickor så att mascaran rann. Men så går det när ett lag heter Lait de Beatée, Skönhetsmjölk. Och på tal om fotboll, så frågade mina elever på Forellskolan mig alltid vilket lag jag håller på när Sverige spelar mot Tyskland. Mitt svar var givet: Tyskland när det gäller fotboll och Sverige när det gäller ishockey. Men när det svenska landslaget var i Berlin härförleden och Tyskland ledde med fyra noll i halvtid, då grät även jag. Det var så orättvist. Och så kom då Zlatans lag tillbaka efter pausen och klämde in det ena målet efter det andra. När bollen dundrade in för fjärde gången i det tyska målet, då reste jag mig upp i fåtöljen och jublade - även jag. Fast kanske mest över Angies snopna min, ja, ni vet den tyska förbundskanslern. Jag firade faktiskt med en flaska skumpa. Oavgjort! Kan det bli bättre?
Vår närmaste förort härnere heter Lund. Fast det vet inte lundensarna om. De tror nämligen att de bor i Skånes huvudstad. Ni vet, så där lite akademiskt uppblåst. Men det tänks faktiskt en del goda tankar i den staden. Där finns till exempel det antimilitaristiska nätverket Ofog. Fredrik Nilsson, en av deras medlemmar kom till tals i mitt dagliga husorgan häromdagen: "Försvarsmakten bör läggas ner. Att män ska skydda nationen och familjen tillhör en föråldrad mansbild," var Fredriks något provocerande uttalande. Fredrik Nilsson, som till vardags arbetar som fysiker, utvecklar sina tankar vidare: "Ett av argumenten för att behålla lumpen var länge att det var viktigt att hålla den svenska militären folklig. Så att försvaret inte skulle vända sig mot folket." På frågan om lumpen skall ersättas med någon annan form av militärtjänstgöring, svarar Fredrik: "Lumpen anspelade på stereotypa könsroller, jag ser ingen anledning att ersätta den." Så talar en sann fredsvän.
I övrigt fortsätter vi att demonstrera, antidemonstrera, skjuta på folk och råna gamlingar. Men det kanske inte går att undvika i en stad vars invånare består av mer än 120 nationer med olika religioner och kulturer, hälsar från Limhamn
Marianne Stalbohm-Stieger , som är Radio Tuffs medarbetare i Skåne med omnejd
onsdag, november 14
Åke berättar för indier om Tuffs första tid
(I september besöktes vi av Ketan Trivedi, som skriver för en stor indisk veckotidning. Han gjorde intervjuer i Kumla skola och med Tuff-aktivister. Han ville att jag skulle berätta lite om ursprunget till Tuff och de första årens arbete. Här kommer det brev jag skickade honom):
Dear Ketan,
Thank you for your kind e-mail. I would be the one who expresses my gratitude for your visit in Tyresö. I was impressed by your journalistic professionalism when you made long interviews with teachers, students and with us Tuff activists.
I was also happy to have the opportunity to make half an hour with you on www.tyresoradion.se In a few weeks you will be heard and I will inform you in beforehand about that.
You wanted me to describe the history of TUFF. This society has been so intensely active for 45 years so it is an impossible task. But I will try to give you some information.
Starting with myself I was born long ago in the northern part of Sweden. It is said about my generation that we were born with skis on our feet and with a rifle on our shoulders. So at the age of 13 I was a child soldier and when I was 22 years old I commanded 40 soldiers in a military manoeuvre in snowy and cold northern Sweden. Four years later I was ordered again to be an military officer. At that time the Swedish establishment wanted nuclear weapons, so I refused to make military service and spent a month in prison, an interesting experience indeed. At Stockholm university I had studied political sciense and history and learned that in wars the majority of the victims were children and women.
Thus in 1967 we founded TUFF (=Tyresö Ulands- och FredsFörening which means Tyresö Society for Peace and Developing Countries). Our basic idea was that we could save the lives of many more people in the third world than we could by preparing to kill people by military means.
Tuff works in the old Scandinavian tradition (not so well-known in India) of people's movements i.e. people work together voluntarily to foster certain aims. Thus we have never had any salaried person in Tuff, so everyone works unpaid. This means that we can send each and every collected paisa to partners in India and a few other countries, while more official aid organisations are run by well-paid personnel. Their bosses often have shockingly high salaries.
Tuff is a local branch of Swedish Peace and Arbitration Society (SPAS) founded already in 1883. It is the world's oldest still exsisting peace organisation. I was in its board for many years and 1977-1979 its president. (I hope you kept the leaflet in English you got from Monica. It was written 20 years ago but is a good summary of Tuff activities and aims).
During the first 20 years Tuff activists often put a lot of leaflets in mail boxes so we got many paying members. These are not only a token of our democratic values but their member fees (Sek 200) also help Tuff to pay the rent for our Tuff premise and other costs. Now we have about 400 paying members, which is rather good in a Stockholm suburb.
After the hectic time with leaflet distribution we started Radio Tuff. It has been heard every week since 1985, certainly a record in voluntary radio. Sometimes Bhikhu Vyas is heard on telephone from Valod or Dharampur. On Sunday I will broadcast Radio Tuff no. 1324.
Already in 1971 we started coopertion with Indian partners. In 1972 TUFF Library and Reading Hall with 4000 books was constructed at Sarvoday Ashram, Shahpur, Junagadh Dist. And at the same time this ashram could build ten class-rooms which got the names Kumla Wing and Nybod Wings. A few years after that they could build Stenhammer Higher Secondary School and the student hostel Kvicken house and got Tuff money for a tractor, a well and other facilities. Kumla (which you visited), Nyboda, Stenhammar and Kvickenstorp are names of schools which through One Day's Works raised money for their Indian sister schools.
During the 70ies and 80ies I toured in many schools from north to south showing colour slides of the Tuff-Indian projects. About 20 Swedish schools have been active in One Day's Work in the so-called sister school cooperation for Indian partners.
(Well, this was the first part of the TUFF history I will give you. Now I must prepare 10 new sound files for Radio Tuff and www.tyresoradion.se but next week I will try to get time for continuing my story about TUFF.)
Kindest regards
Åke Sandin
Dear Ketan,
Thank you for your kind e-mail. I would be the one who expresses my gratitude for your visit in Tyresö. I was impressed by your journalistic professionalism when you made long interviews with teachers, students and with us Tuff activists.
I was also happy to have the opportunity to make half an hour with you on www.tyresoradion.se In a few weeks you will be heard and I will inform you in beforehand about that.
You wanted me to describe the history of TUFF. This society has been so intensely active for 45 years so it is an impossible task. But I will try to give you some information.
Starting with myself I was born long ago in the northern part of Sweden. It is said about my generation that we were born with skis on our feet and with a rifle on our shoulders. So at the age of 13 I was a child soldier and when I was 22 years old I commanded 40 soldiers in a military manoeuvre in snowy and cold northern Sweden. Four years later I was ordered again to be an military officer. At that time the Swedish establishment wanted nuclear weapons, so I refused to make military service and spent a month in prison, an interesting experience indeed. At Stockholm university I had studied political sciense and history and learned that in wars the majority of the victims were children and women.
Thus in 1967 we founded TUFF (=Tyresö Ulands- och FredsFörening which means Tyresö Society for Peace and Developing Countries). Our basic idea was that we could save the lives of many more people in the third world than we could by preparing to kill people by military means.
Tuff works in the old Scandinavian tradition (not so well-known in India) of people's movements i.e. people work together voluntarily to foster certain aims. Thus we have never had any salaried person in Tuff, so everyone works unpaid. This means that we can send each and every collected paisa to partners in India and a few other countries, while more official aid organisations are run by well-paid personnel. Their bosses often have shockingly high salaries.
Tuff is a local branch of Swedish Peace and Arbitration Society (SPAS) founded already in 1883. It is the world's oldest still exsisting peace organisation. I was in its board for many years and 1977-1979 its president. (I hope you kept the leaflet in English you got from Monica. It was written 20 years ago but is a good summary of Tuff activities and aims).
During the first 20 years Tuff activists often put a lot of leaflets in mail boxes so we got many paying members. These are not only a token of our democratic values but their member fees (Sek 200) also help Tuff to pay the rent for our Tuff premise and other costs. Now we have about 400 paying members, which is rather good in a Stockholm suburb.
After the hectic time with leaflet distribution we started Radio Tuff. It has been heard every week since 1985, certainly a record in voluntary radio. Sometimes Bhikhu Vyas is heard on telephone from Valod or Dharampur. On Sunday I will broadcast Radio Tuff no. 1324.
Already in 1971 we started coopertion with Indian partners. In 1972 TUFF Library and Reading Hall with 4000 books was constructed at Sarvoday Ashram, Shahpur, Junagadh Dist. And at the same time this ashram could build ten class-rooms which got the names Kumla Wing and Nybod Wings. A few years after that they could build Stenhammer Higher Secondary School and the student hostel Kvicken house and got Tuff money for a tractor, a well and other facilities. Kumla (which you visited), Nyboda, Stenhammar and Kvickenstorp are names of schools which through One Day's Works raised money for their Indian sister schools.
During the 70ies and 80ies I toured in many schools from north to south showing colour slides of the Tuff-Indian projects. About 20 Swedish schools have been active in One Day's Work in the so-called sister school cooperation for Indian partners.
(Well, this was the first part of the TUFF history I will give you. Now I must prepare 10 new sound files for Radio Tuff and www.tyresoradion.se but next week I will try to get time for continuing my story about TUFF.)
Kindest regards
Åke Sandin
söndag, november 4
Radio Tuff 1327
Tyresö Ulands- och FredsFörenings RADIO TUFFs 1327:e sändning hörs på 91,4 MHz från söndag 4 november kl 17 och sedan 3-4 ggr per dygn till den 18 november, när ett nytt Radio Tuff sänds första gången kl 17. Men programmet kan när som helst avlyssnas på www.tyresoradion.se där man också i fliken ”Arkiv” kan lyssna på senaste årets Radio Tuff och andra program samt se uppåt tusen omdömen om radion i fliken ”Sagt om 91,4”.
Du är själv jättevälkommen med ditt omdöme. På www.tuffsandin.blogspot.com finns massor av texter från Radio Tuff
PÅANNONS: RADIO TUFF 1327
Veckans rosor delas ut till en Skånetidning, en krigsveteran, två Afghanistan-debattörer, ett lockande Tuff-möte, indiska partners, en kritiker av Saudiarabien och solidariska bidragsgivare.
Indienkännaren Örjan Wiberg framhåller även välutbildade indiska flickors svåra situation.
Från San Francisco har Bengt Svensson skickat an text med rubriken "Varför hatar de oss?" om den muslimska reaktionen på västliga bombningar.
Mattias Gardell och Maria-Pia Boëthius berättar om bordandet av Ship to Gazas båt Estelle och tillvaron i israelisk arrest .
Hampus Eckerman rapporterar om att ännu levande kenyaner kräver skadestånd från England efter att ha misshandlats på 50-talet, att både militären och Farc-gerillan på invånarnas begäran utan våld lämnat ett område i Colombia och att en rysk officer stoppade ett kärnvapenkrig under Kubakrisen för 50 år sedan
Du är själv jättevälkommen med ditt omdöme. På www.tuffsandin.blogspot.com finns massor av texter från Radio Tuff
PÅANNONS: RADIO TUFF 1327
Veckans rosor delas ut till en Skånetidning, en krigsveteran, två Afghanistan-debattörer, ett lockande Tuff-möte, indiska partners, en kritiker av Saudiarabien och solidariska bidragsgivare.
Indienkännaren Örjan Wiberg framhåller även välutbildade indiska flickors svåra situation.
Från San Francisco har Bengt Svensson skickat an text med rubriken "Varför hatar de oss?" om den muslimska reaktionen på västliga bombningar.
Mattias Gardell och Maria-Pia Boëthius berättar om bordandet av Ship to Gazas båt Estelle och tillvaron i israelisk arrest .
Hampus Eckerman rapporterar om att ännu levande kenyaner kräver skadestånd från England efter att ha misshandlats på 50-talet, att både militären och Farc-gerillan på invånarnas begäran utan våld lämnat ett område i Colombia och att en rysk officer stoppade ett kärnvapenkrig under Kubakrisen för 50 år sedan
lördag, november 3
ROSOR från RADI0 TUFF (1327) 4-18 nov. 2012 till….
….till Sydsvenskan som (26/10) skriver att svensk krigsmakt genom sina skjutövningar håller på att blyförgifta Vätterns dricksvatten. Nu tänds vårdkasar på Vätterns östra strand och kyrkorna låter sina klockor ringa i protest. Artikeln slutar med följande ord: "Att med berått mod förstöra dricksvattnet är ju vad fienderna brukade göra i urminnes tider."
....till engelsmannen Harry Patch (1898-2009), som blev den siste överlevande deltagaren i första världskriget. Han förklarade: "Första världskriget var ingenting annat än ett legaliserat massmord. Alltför många dog. Krig är inte värt ett enda liv utan en planerad och godtagen slakt av mänskliga varelser." Premiärminister Cameron borde ha lyssnat på den gamle krigsveteranen, när han redan nu börjat planera hundraårsminnet av krigets utbrott 1914 för att med pompa och ståt fira Englands insatser för "frihet och demokrati". Det förljugna i detta är att England 1914 inte var någon demokrati, och att den fjärdedel av världens folk britterna som kolonialherrar härskade över varken hade frihet eller demokrati.
….till Lars-Gunnar Liljestrand och Shahpoor Omidy som på ett väldigt kunnigt och intressant sätt inledde ett mycket givande Tuff-möte om Afghanistan den 29 oktober, Lars-Gunnar, ordförande i föreningen Afghanistansolidaritet, påpekade bland annat att Sverige genom sina militärer i Afghanistan nu efter 200 år av fred faktiskt befinner sig i krig under Nato-befäl, medan flera Natoländer redan har dragit bort sina trupper. Shahpoor, uppvuxen i Afghanistan, berättade hur afghanerna vid USA:s invasion för 11 år sedan hade höga förväntningar på ett bättre liv men förhoppningarna kom snart på skam och att det nu är värre än på mycket länge. Mötet finns skildrat bland annat med bild i Afghanistan-solidaritets nyhetsbrev den 1 november, som syns om du klickar på http://www.tyresoradion.se/misc/nyhetsbrev1november.pdf
….till nästa Tuff-möte, som sker redan onsdag den 7 november kl 19 i Tuff-lokalen, Myggdalsvägen 80. Då har vi förmånen att få fråga och diskutera med Hampus Eckerman, vars rappa rapporter har varit ett omtyckt inslag i Radio Tuff under många år. Fika, gemyt och diskussion ingår.
….till Tuffs indiska partners Bhikhu och Kokila Vyas, som nyligen ordnade en skolresa för 55 tiondeklassare till floden Ganges och huvudstaden Delhi. Dessa tonåringar från Tuff-skolorna i Dharampur, det tidigare så gudsförgätna området med illiterat stambefolkning, hade tidigare sällan varit utanför hemområdet.
....till Mohamed Omar som i Sveriges Radios "Studio Ett" (30/10) starkt kritiserade Saudiarabien. Han påpekade, att landet gynnar en intolerant och fundamentalistisk variant av islam, nämligen wahabismen. Han ansåg att saudierna är världens värsta sponsorer av terrorism, vilken främst drabbar andra muslimer. Han nämnde bilbomber i Irak men vågade också påpeka att samma terror drabbar oskyldiga syrier, misstänkta för att inte vara "rättrogna" muslimer.
….till dem som visar konkret antirasism genom att bidra till den skolbyggnad i Kongo som Tuff nu kampanjar för. (Se artikel i Tyresö Nyheter genom att klicka på http://www.tyresonyheter.nu/15tn6.pdf) Hittills har nästan 10000 kr satts in på Tuffs insamlingskonto pg 793636-2, främst för att tre bidragsgivare har varit särskilt generösa. Annars är det alltför få som velat lätta litegrann på plånboken. Tuff har redan bidragit till ett klassrum, men det behövs 25 000 kr också till ett andra klassrum
....till engelsmannen Harry Patch (1898-2009), som blev den siste överlevande deltagaren i första världskriget. Han förklarade: "Första världskriget var ingenting annat än ett legaliserat massmord. Alltför många dog. Krig är inte värt ett enda liv utan en planerad och godtagen slakt av mänskliga varelser." Premiärminister Cameron borde ha lyssnat på den gamle krigsveteranen, när han redan nu börjat planera hundraårsminnet av krigets utbrott 1914 för att med pompa och ståt fira Englands insatser för "frihet och demokrati". Det förljugna i detta är att England 1914 inte var någon demokrati, och att den fjärdedel av världens folk britterna som kolonialherrar härskade över varken hade frihet eller demokrati.
….till Lars-Gunnar Liljestrand och Shahpoor Omidy som på ett väldigt kunnigt och intressant sätt inledde ett mycket givande Tuff-möte om Afghanistan den 29 oktober, Lars-Gunnar, ordförande i föreningen Afghanistansolidaritet, påpekade bland annat att Sverige genom sina militärer i Afghanistan nu efter 200 år av fred faktiskt befinner sig i krig under Nato-befäl, medan flera Natoländer redan har dragit bort sina trupper. Shahpoor, uppvuxen i Afghanistan, berättade hur afghanerna vid USA:s invasion för 11 år sedan hade höga förväntningar på ett bättre liv men förhoppningarna kom snart på skam och att det nu är värre än på mycket länge. Mötet finns skildrat bland annat med bild i Afghanistan-solidaritets nyhetsbrev den 1 november, som syns om du klickar på http://www.tyresoradion.se/misc/nyhetsbrev1november.pdf
….till nästa Tuff-möte, som sker redan onsdag den 7 november kl 19 i Tuff-lokalen, Myggdalsvägen 80. Då har vi förmånen att få fråga och diskutera med Hampus Eckerman, vars rappa rapporter har varit ett omtyckt inslag i Radio Tuff under många år. Fika, gemyt och diskussion ingår.
….till Tuffs indiska partners Bhikhu och Kokila Vyas, som nyligen ordnade en skolresa för 55 tiondeklassare till floden Ganges och huvudstaden Delhi. Dessa tonåringar från Tuff-skolorna i Dharampur, det tidigare så gudsförgätna området med illiterat stambefolkning, hade tidigare sällan varit utanför hemområdet.
....till Mohamed Omar som i Sveriges Radios "Studio Ett" (30/10) starkt kritiserade Saudiarabien. Han påpekade, att landet gynnar en intolerant och fundamentalistisk variant av islam, nämligen wahabismen. Han ansåg att saudierna är världens värsta sponsorer av terrorism, vilken främst drabbar andra muslimer. Han nämnde bilbomber i Irak men vågade också påpeka att samma terror drabbar oskyldiga syrier, misstänkta för att inte vara "rättrogna" muslimer.
….till dem som visar konkret antirasism genom att bidra till den skolbyggnad i Kongo som Tuff nu kampanjar för. (Se artikel i Tyresö Nyheter genom att klicka på http://www.tyresonyheter.nu/15tn6.pdf) Hittills har nästan 10000 kr satts in på Tuffs insamlingskonto pg 793636-2, främst för att tre bidragsgivare har varit särskilt generösa. Annars är det alltför få som velat lätta litegrann på plånboken. Tuff har redan bidragit till ett klassrum, men det behövs 25 000 kr också till ett andra klassrum
torsdag, november 1
Otålig att finansiera Kongoskola
BADSTRANDENS KUF
Min älskade och förstående kvinna klandrar mig ofta i all vänlighet: "Åke, du är alltid så jäkla otålig. Gå och lägg dig och sov i stället"
Hon har så rätt: Jag är otålig och så gammal att jag inte vill sova i onödan. Har väl inte så långt kvar till den eviga sömnen. Minns att jag under mina bästa år tog mina två små döttrar till Flatenbadet. Där låg tusentals människor som platta paddor på stranden. Bara en stack ut från mängden. Det var otåliga Åke, som inte ville ligga och slöa i solen utan satt i en medhavd plaststol och läste en bok. Mina flickor såg till att ligga tio meter från denna stol. De ville inte bli hopblandade med badstrandens kuf.
OTÅLIGHETENS FÖRDELAR
Det finns fördelar med att vara otålig, att ha Luther på axlarna, som jag brukar säga trots min religiösa obegåvning. Det har inneburit att jag gjort 3 500 radioprogram (halvtimmar) på www.tyresoradion.se och jag fortsätter med 4-5 program varje vecka. Dessutom har Tyresö Ulands- och Fredsförenings Radio TUFF hörts varenda vecka i över 27 år. På söndag gör jag Radio Tuff nr 1327.
Otåligheten bidrar också till mitt engagemang i TUFF, som jag var med att grunda redan 1967. TUFF (se www.tuff.fred.se ) fortsätter i den demokratiska folkrörelsens fina tradition att ordna offentliga möten. Vi brukar säga att "face to face" faktiskt är bättre ån den nu så populära Facebook. I måndags kväll hade jag alltså förmånen att vara med på ett TUFF-möte om Afghanistan. Det var två mycket bra och kunniga inledare: Lars-Gunnar Liljestrand från föreningen Afghanistansolidaritet och den unge Shahpoor Omidy, själv född i Afghanistan. Kan ses på http://www.tyresoradion.se/misc/nyhetsbrev1november.pdf
"LITE AVUNDSJUK"
Avundsjuka är en ful egenskap, ja det lär till och med vara en dödssynd. Måste ändå erkänna att jag är lite avundsjuk på alla de stora biståndsorganisationerna. De har ju välavlönad personal och så mycket andra pengar att avsätta till reklam, till och med på TV. Däremot tycker jag synd om de många som oavlönat jobbar på gräsrotsnivå i Röda Korset, Rädda Barnen, Världens Barn och andra stora organisationer. De drabbas orättvist av skandalerna kring att deras ledare på riksplanet är skamlöst högavlönade.
NU FIXAR VI EN SKOLA I KONGO!
Brukar framhålla att i TUFF och Radio TUFF jobbar vi alla oavlönat så att varenda insamlad krona kan skickas oavkortat till ändamålet. Inte heller belastar vi skattebetalarna, ty TUFF har inga offentliga bidrag. Dussintals skolor har under åren byggts för Tuff-pengar bland fattiga i Indien. Nu satsar vi på en skola bland fattiga byar i Kongo. Tuff har redan bidragit med 25 000 kr. Det räcker till ett klassrum, men vi vill gärna hjälpa till med ett andra klassrum. Om denna höstkampanj finns att läsa i Tyresö Nyheter, klicka gärna på http://www.tyresonyheter.nu/15tn6.pdf
Hittills har ca 10 000 kr kommit in i denna tiggerikampanj. Snälla, hjälp till du också genom ett bidrag på Tuffs insamlingskonto 793636-2 ! Märk med "Kongo"
--------------------------
Otålige Åke Sandin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)