Det har varit en ganska lokalpatriotisk radio. Visst har jag gjort reportageresor till flera andra länder, en gång för att dokumentera de många Tuff-projekten i Indien. Och både i Skåne och Ångermanland har jag varit med min mikrofon. Men merparten av intervjuerna har varit med Tyresöbor av alla möjliga sorter och åldrar.
FINLÄNDARNA I MITT HJÄRTA
Tyresö har faktiskt en spännande och mångsidig befolkningsstruktur. För 60 år sedan hade kommunen 5000 invånare men nu över 44 000. Det är alltså ett nybyggarsamhälle. Har därför haft förmånen att intervjua människor uppvuxna i alla olika svenska landskap och minst 500 utomlandsfödda från uppåt hundra olika länder i olika delar av världen.Finländarna är den största invandrargruppen i trakten. Dom känner jag mig som norrlänning hemma med. Mitt livs första utomlandsvistelse upplevde jag som 18-åring när jag som höjd- och längdhoppare fick följa med ett idrottslag över den korta biten av Bottenviken till finländska Österbotten. Av de hundratals intervjuerna med finländare minns jag bland andra tre:
1. När jag intervjuade min tuffa granne Tauno Ahtila tårades han ögon en gång. Det var när han berättade att bara åtta man i den pluton han som 20-årig fänrik förde befäl över hade klarat sig när den sovjetiska storoffensiven i Karelen satte i gång.
2. En annan gammal finländare som i ungdomen fick lämna Karelen var Antti Parkkalis. När han hördes på Tyresöradion berättade han att nyligen varit till läkare, som konstaterat att han plötsligt fått diabetes. Läkaren frågade om han Antti på sistone hade drabbats av någon sorg eller på annat sätt upplevt något otäckt trauma. Han berättade då att han varit hemma i Karelen och letat efter sitt barndomshem vid Ladogas strand. Det enda han hittade var den genomrostiga saunan i ett busksnär. Ja, sade läkaren, det kan ha varit denna besvikelse som triggat i gång sjukdomen.
3. På tal om Karelen minns jag min intervju med gamle Pentti Sipiläinen. Han var en av de hundratusentals som tvangs att lämna Karelen när det övertogs av Sovjetunionen. Han spelade fiol framför min mikrofon, bland annat Karjalan kunnialla om den förlorade hembygdens vackra kullar och natur. Då rann tårar utför hans fårade kinder.
(För att minnas de många som genom det förbannade kriget förlorade sin hembygd ska vi nu höra Kikka Laitinen sjunga Karjalan kunnialla)
--------------------------------
Radio Tuff nr 1318 juli 2012
Hej!
SvaraRaderaDenna Sipiläinen, jag tror det kan vara min farmors bror du berättar om. Har du kvar intervjun?
Om du vill, maila mig. Vill gärna höra om det är samma person.
Mvh
natricia@gmail.com
Pentti intervjuade jag en halvtimme under en reportageresa till Borgåtrakten för över tio år sedan. Han bodde med sin finlandssvenska fru en bit utanför Borgå.
SvaraRaderaJag tror att inspelningen med honom finns på kassett, som jag kanske kan leta reda på och kopiera till CD, om det behövs.
Bästa hälsningar
Åke Sandin