Älskar faktiskt norrmän och blondiner!!

På Tyresöradion har vi i många år haft halvtimmar, som vi med en hejdlös överdrift kallar för ”kulturprogrammen”. De består av limerickar och historier, inte alltid rumsrena. Ofta hör lyssnare av sig med bidrag. Här kommer ett av de senaste:

En blond kvinna kommer farande som ett skott i sin nya fina röda sportbil och blir stoppad av en kvinnlig polis som också råkar vara blond. "Kan jag får se körkortet , säjer den kvinnliga polisen. Blondinen börjar frenetiskt riva igenom hela handväskan, och blir mer och mer stressad. "Hur ser det ut, nu igen”, undrar blondinen. Den kvinnliga polisen svarar: "Det är ju fyrkantigt och så finns det ju en bild på dig !" Till slut hittar blondinen en spegel som är fyrkantig i väskan, tittar på den och räcker över den till poliskvinnan. Den blonda kvinnliga polisen tittar på spegeln, lämnar sedan tillbaka den och säjer: "-Det är ok, du kan åka, jag visste inte att du var polis!"

Det där är en av de hundratals blondinhistorier vi släppt fram i etern. Visst är det konstigt att vi gång på gång berättat elakheter om människor med en viss hårfärg. Nog är väl det något så hemskt som hets mot folkgrupp? Jo, men ingen har klagat över hårfärgen. Några har dock kritiserat det faktum att det är kvinnor som vi driver med. Men det bemöter vi lätt med att vi också dragit massor av historier om korkade gubbar och killar.

En annan grupp vi flitigt har mobbat är norrmännen. Men bland oss snusketörer finns en norrman, Terje Engh, en rolig kille full av humoristisk självironi. Och han berättar också Sverigehistorier, där vi svenskar är fåntrattar.

Så skönt att det finns människor, som inte ägnar sig åt den nya folksjukdomen: att känna sig kränkta. Alltså älskar jag både blondiner och norrmän. De pallar för att man driver med dem.

Ibland kan man dock höra egendomliga ord om blonda människor. I Sveriges Radios Ring P 1, där lyssnare ibland ger luft åt annorlunda synpunkter, drämde självaste programledaren Täppas Fogelberg till med ”nazistblonda”. Det var säkert trendigt men lite underligt, eftersom nazistledaren Hitlers lilla mustasch ju var mörk. Och det är lättare i forna kommuniststater, såsom Ryssland och Ukraina, att se blonda människor än i dagens Tyskland. Ingen har dock ännu myntat uttrycket ”kommunistblonda”.

Vi historieberättare vågade förr i världen också dra böghistorier. Det har vi slutat med. Vi vill inte bli stämplade som homofober utan fortsätter enträget att förlöjliga heterosexuella. Andra högljudda men humorlösa lobbygrupper vi hukar oss för är de som i tid och otid anklagar sina medmänniskor för islamofobi eller antisemitism. Som ansvarig utgivare vet jag ju inte, om det går att sända radio från Kumlabunkern.

Ledargrisen i George Orwells bok Djurfarmen (The Animal Farm) hävdade något som stämmer bra också på dagens västliga medier, som pratar högtidligt om alla människors lika värde men ibland delar in folk och stater i gullgrisar och skurkar:

”All animals are equal but some animals are more equal than others”.

Men länge leve norrmän och blondiner, som man ännu får skämta om.
----------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1270) 15-29 aug