Marianne Stalbohm-Stieger:

Stockholmsbesök, dansbandsmusik och guldfeber
Kära lyssnare!
Här i Malmö vet vi hur man tar emot sina gäster. Inte bara det att solen strålade från en azurblå himmel när mina gäster, ett gäng pensionerade Tyresölärare, anlände till Malmö station i måndags, nej, i samma ögonblick som tåget rullade in en kvart försenad gick det andra underjordiska monstret, borrmaskinen Katrin, i mål vid stationen, tre månader före utsatt tid. Tunneln under Malmö är alltså färdigborrad. Nu gäller det bara att få den i kördugligt skick.

Jag lyckades med konststycket att få mina gäster att bada kallbad på Sibbarp. Månde Berit Assarsson bäva nu, när gänget kommer hem och kräver ett kallbadhus vid Erstaviken. Mina gäster fick sig även förevisade några av våra fina lekplatser. Jag är tjatig, men jag återkommer med jämna mellanrum till denna stora brist i Tyresö. Det hjälper inte att det finns träd att krama däruppe. Barn behöver stora roliga lekplatser. Gör något!

Även Lund tar emot gäster den kommande veckan. Vid en konferens därstädes skall forskare från Skandinavien ta del av nya forskningsrön angående studier och musiklyssning. Jodå, alla vi gamla lärarstofiler som har hävdat att man pluggar bäst när det är tyst omkring studieplatsen tycks få rätt. Vid Ljudmiljöcentrum i Lund har man vid försök kommit fram till att sämst studieresultat fick de utvalda 24 studenterna när de lyssnade till musik de inte valt själva. Dansbandsmusik gick inte alls ihop med studier. Nu vet ni det alla elever i Tyresö.

På tal om studenter, så vet vi ju att de har svårt att få ihop sin ekonomi. I Tyskland, i Köln, har man startat ett projekt ”Wohnen für Hilfe”, dvs ”Bo för hjälp”. Ensamstående pensionärer med stort utrymme i hus och lägenheter och dålig ekonomi låter studenter bo hos sig för en mycket låg avgift mot att studenterna hjälper till i hushållet några timmar i veckan. Försöket har slagit mycket väl ut. Studenterna får ihop sin ekonomi och seniorerna får inte bara hjälp utan också sociala kontakter och blir därmed gladare. Det kanske inte var så dumt förr i världen, när studenterna bodde hos hyrestanter?

Och på tal om ekonomi, så har med stigande guldpriser även guldfebern brett ut sig. En ung släkting härnere önskade sig en vaskpanna i födelsedagspresent för ett tag sedan. Jag stod som ett frågetecken inför denna önskan och beundrade den unge mannens hushållskunskaper, eftersom jag trodde att han på gammaldags manér ville tvätta sina kläder för hand för att skona miljön, innan han förklarade att han skulle vaska guld i Småland. Döm om min häpnad när jag några dagar senare såg på tv att samma intresse står högt i kurs även i Tyskland. Kommer guldgrävarna från Amerika att återvända hem till Europa, nu när nya Klondyke öppnar sig för dem ”over here”? Det tyska Klondyke ligger i Thüringen, ett av de nya östra förbundsländerna, om nu någon lyssnare vill pröva sin lycka.

Jodå, den unge mannen fick sin vaskpanna och ett rör med några guldflingor i. Nu väntar vi bara på den samlade familjeförmögenhetens otroliga tillväxt. Och i väntan på detta sätter jag nu på dansbandsmusik och dansar iväg med min dammsugare. Där måtte det väl passa med musik?

Ha det så gott däruppe och glöm inte att gå ut i den vackra skogen och plocka vitsippor hälsar från Lmhamn

Marianne Stalbohm-Stieger (Radio Tuff nr 1182, vecka 18/2008)