Det räcker nu!

Mina närmaste har nu bett mig att göra en paus i mitt bloggande. Det bär mig emot, men de är nu allvarligt bekymrade för min hälsa. (Vill bara meddela att gubben inte är död ännu). Men själv är jag mycket mer bekymrad för deras hälsa eftersom de blir väldigt illa berörda av det här osakliga drevet mot mig. Nu är det dessutom tyst på Tyresö närradio 91,4 MHz. Tro inte att någon lyckats tysta mig eller de andra programmakarna! Studion flyttas just nu till nya lokaler och det tar ett tag att bygga upp allt. Sladdhärvorna överlåter jag till folk som kan.

Mina vänner säger "Stå på dig! Låt dig ej tystas i ditt viktiga fredsarbete!" och jag lovar dem alla att oförtrutet fortsätta att kämpa mot militarismen, för fred och solidaritet. Men av hänsyn till de många som nu far illa så tar jag ett välförtjänt sommarlov som gammal lärare jag är.

På (a)sociala medier, skvallercentraler och på sidor på nätet, som jag nu blivit uppmärksammad på, tycks nu olika högerextremister och nationalister fira mig som vore jag någon sorts hjälte. De är helt fel ute!

Under hela min livsgärning har jag motsatt mig våld, krig, rasism och propaganda. Just det som dessa grupper gjort sig kända för. När jag ser nazisterna och högerextremisterna förtjust gnugga händerna i tron att de har fått en till bundsförvant kan jag bara säga: Ni kan inte ha mer fel! I Radio Tuff har vi länge f ört en kamp för alla människors lika värde. Det står i rakt motsats till den främlingsfientliga och fördomsfulla politik som förs av Sverigedemokrater och nationalister än mer till höger.

Att dessa människor försöker vinkla vad jag skriver för att gynna sina syften är avskyvärt. De lever i ett mörkskyggt sammanhang och är tvingade att ljuga och manipulera för att finna stöd. Mer ledsen blir jag då när jag ser detta hos mer etablerade partier som (m) i Tyresö. Att mina texter kunde tolkas som motbjudande kunde jag aldrig någonsin förstå. Kanske har jag varit naiv som trott att folk skulle läsa texterna i sitt sammanhang och jag har nog varit alltför aningslös och ointresserad av allt snack på nätet.

Jag inser i efterhand att det finns saker jag skrivit som kunde varit tydligare. Jag hade nog förutsatt att de som kände till mig som person, vad jag arbetat för, vad jag slitit för, kämpat ideellt f ör i över 50 år, också skulle veta var jag stod ideologiskt och demokratiskt. Men sociala medier har inget minne. De läser en text i taget, helt utan sammanhang, och saknar också den historiska kunskapen för att värdera mina texter.

Jag kommer alltid vara en av dem som kämpar mot de ideologier som vill rättfärdiga krig, rättfärdigar hat mot andra, rättfärdigar uppdelning efter hudfärg eller etnisk tillhörighet.

Tack alla som vågar stå upp och försvara mig när det blåser hårt runt min allt tunnhårigare gamla skalle!

Trevlig midsommar!
Sliten och trött Åke

PS. Kolla radions hemsida http://www.tyresoradion.se/  Där kommer det att stå när vi återupptar sändningarna (troligen 23 juni) med 16 nya sommarprogram. Du som läser mig får gärna fortsätta att maila!

Jag gör inga pudlar!

Nu har mina närmaste och även mina vänner, som lyssnar på mina radioprogram och läser vad jag skriver, bett mig att vara mer tydlig vad min värdegrund är och de vill även att jag ska beskriva min livsgärning, eftersom vissa nu gör vad de kan för att misstolka mig och anklagar mig för att vara antisemit, historieförfalskare och Förintelseförnekare. Suck!

Det bär mig emot att tvingas skriva det som är uppenbart för alla som känner mig, men av omtanke för mina närmaste som tar strid för min ”ära och heder” och även för att skydda de organisationer jag är medlem i, som på grund av ”guilt by association” nu får påtryckningar att ta avstånd från mig så har jag gått med på att göra en mer tydlig deklaration av mina värderingar och även en sammanställning av vad jag gjort under mitt 81-åriga liv i kampen för en mer solidarisk och fredlig värld.

Trodde aldrig att en 81-åring skulle behöva skriva ett löjligt CV. Jag anser att man ska värderas efter det man gör och inte behöva skriva folk på näsan hur förträfflig man själv anser att man är, vilket alla moderna människor gör nu för tiden. I Ångermanland där jag är född hade vi en stark Jantelag där man ansåg att ”eget beröm luktar illa”.

Jag avskyr osakliga mediedrev, förtalskampanjer som gör att många offentliga personer numera tvingas ”pudla” och göra avbön för att passa in. Då brukar jag själv anstränga mig för att gå mot strömmen och hitta försvar för den förtalade i ett försök att ge en mer nyanserad bild.

Det jag skrivit under de senaste 50 åren står jag för, och tänker inte de sista åren av mitt långa liv, fega ur och vika mig för mobben. Mccarthyismen, inkvisition, mobbar, häxbränning hör till historien. En öppen debatt, yttrandefrihet, publicistisk heder hör till nutiden.

Jag kommer att fortsätta att kämpa för det jag tror på, en fredligare och mer solidarisk värld och måste jag (för att skydda de organisationer som jag är medlem i) kommer jag gå ur dessa föreningar. De ska inte också behöva försvara sig mot falska anklagelser som riktas mot mig. Man undrar om det bara är Åke Sandin de vill komma åt? Än så länge har jag bara gått ur Svenska Freds.

Med hopp om att denna ”förklaring” ska räcka för att få slut på detta konstiga drev:

Vem är den där Åke Sandin i Tyresö?

Jag är förbannad pacifist och inbiten radiot! (Fram till maj 2013 har detta räckt som presentation.)

Har ägnat större delen av mitt liv åt lokalt gräsrotsarbete inom svensk fredsrörelse. Varit med och startat Tyresö Ulands- och Fredsförening där jag fortfarande är aktiv. I TUFF jobbar vi med praktiskt solidaritetsarbete som systerskolearbete och samarbetsprojekt i Indien, Guatemala, Kongo, Afghanistan, Bagdad och Bolivia.

Jag har i böcker, artiklar, krönikor och numera på min blogg försökt slå hål på de myter och historiska ”sanningar” som krigshetsare och andra använder sig av. Jag är övertygad om att vinnarna i alla krig skriver historien och vet att det första som går förlorat i ett krig är sanningen. Propagandalögner är det som håller krigen igång. Det gör att jag oftast tar ställning för förlorarna. Segrarna klarar sig så bra ändå.

Jag är passiv socialdemokrat. Högaktar vårt demokratiska system hur ofullkomligt det än är. Brukar även göra reklam för våra hårt arbetande kommunpolitiker, speciellt de fritidspolitiker från alla politiska partier som har det tunga arbetet att dra runt vår demokrati på frivillig basis. Jag tror på solidaritet med tredje världen, på människors lika värde och är glad över att jag i mitt långa liv har fått träffa så många intressanta och kloka människor från jordens alla hörn.

Intervjuar alla som låter sig bli intervjuade i Tyresö. Gör ingen skillnad på folk. Alla är välkomna till min mikrofon. Utesluter ingen.

Om jag skulle få epitet efter dem jag har intervjuat skulle man kunna anklaga mig för att vara både AIK:are och Jehovas Vittne.( Jag håller på MoDo, Hammarby och är "en religiöst obegåvad".)

Jag är absolut inte antisemit.
Däremot är jag ofta kritisk till den politik som drivs av Israels högerledda regering. Är dock imponerad av den modiga israeliska fredsrörelsen som jag ofta hyllar eftersom det måste vara mycket tuffare att vara pacifist där än här.

Att grundlöst och ansvarslöst anklaga personer eller grupper för antisemitism skadar den viktiga kampen mot antisemitism, intolerans och för yttrandefrihet och alla andra friheter.

Jag tycker det är avskyvärt och har alltid fördömt den kollektiva skulden och motarbetat ideologier som dömer människor som kollektiv.

Jag har aldrig förnekat Förintelsen.
Förintelsen av judar, homosexuella, kommunister, romer och andra minoriteter är ett av de mest uppmärksammade brotten i mänsklighetens historia. Nazisternas oerhörda systematiska industriella och organiserade mordmetoder har jag undervisat om under hela min yrkeskarriär och berättat om dess brott. Det är något som alla elever måste få veta. Fast bara för att jag uppmärksammar de folkmord och massmord de allierade gjorde sig skyldiga till under andra världskriget som bombningarna av Dresden, fördrivningar av tyskar och att jag även fördömt folkmorden som utförts i Vietnam, Kambodja, Rwanda, Irak, Afghanistan m.fl. så betyder det inte att jag förminskar nazisternas brott. Men eftersom nazisternas brott är så kända har jag ägnat mitt liv åt att visa på de folkmord som fortsätter att begås av dagens ”goda” krigare. I varje krig förintas människor. Det är själva krigets mening och något som jag ägnat hela mitt liv åt att skapa opinion emot.

Är jag historierevisionist? På den tiden då jag läste historia på universitet betonade professorerna värdet av att kontrollera vedertagna ”sanningar” och ibland revidera dem. Det är grunden för all forskning. Jag kommer aldrig att aningslöst acceptera de ”sanningar” som krigens segrare lägger fram. Historien måste fortlöpande revideras allt eftersom ny kunskap kommer fram och alla sidor av krigens vidrigheter måste få belysas. Revisionist har blivit ett skällsord. Jag kommer alltid att ställa frågor och undersöka sanningshalten i de ”sanningar” som läggs fram. Ett kritiskt förhållningssätt är grunden i ett upplyst samhälle. Kallas jag då revisionist?

”CV”
Född 20 mars 1932 i Ullånger.Fil mag i historia, statskunskap, ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi och pedagogik.

Ämneslärare i SO (historia, geografi, samhällskunskap)

Var aktiv i Kampanjen mot atomvapen, en organisation som bedrev opinionsbildning mot de svenska planerna under 1960-talet att skaffa egna kärnvapen.

Satt i fängelse för vapenvägran.

Var en av grundarna och initiativtagare till bildandet av Tyresö Ulands- och FredsFörenings (TUFF)

Var ordförande i TUFF 1967-72 och har sedan dess suttit med i styrelsen.

Tog emot de första amerikanska Vietamdesertörerna som fick bo hos oss fredsvänner i Tyresö.

Ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen 1977 – 1979.

Skrev ett 100-tal kröniker i fredstidningen PAX 1983 - 1996.

Startade 1985 programmet Radio Tuff på närradion 91,4 MHZ i Tyresö.

För att det inte skulle vara tyst i radion började jag och min dåvarande tekniker Edmondo Arrospides att köra igång en bandad slinga på närradion med intervjuer av mängder med kända och okända tyresöbor. Numera är jag en av många programledare. De senaste åren har närradioföreningen fått igång fler radiomakare.

Expo exponerar sin demagogi (2010)

(Nu går ju det osakliga drevet mot mig igen. Unga moderater hänger ut mig med otäcka skymford, som de på tre veckor inte hittat ett enda belägg för. Expo angriper mig nu med nya lögner, som jag kommer att bemöta. Om Expo skrev jag följande 2010):

Håhåjaja. Åter ylar vargarna, våra dagars själutnämnda inkvisitorer. Förra gången drevet gick mot mig för fullt var 1997. Då publicerade Expressen en helsida om mig, full av politiskt korrekta lögner. Minns hur en judisk vän ringde och berättade att han då blivit kontaktad av medietemplens häxjägare, som ville ha komprometterande upplysningar om mig. Han varnade mig: ”Akta dej, dom där är blodhundar”. Och min gamle vän Roland Schütt (1913-2005), han som skrev så ömsint om sin judiska mamma Zipa i succéboken Kådisbellan, skrädde inte orden, när han i Radio Tuff fördömde Expressen.

Trodde att tidningen Expo, som påstår sig värna om det mångkulturella, skulle uppskatta att jag på frivilligbasis radiointervjuat många hundra utomlandsfödda från 70-80 länder. Eller att de skulle gilla att jag med mitt frivilliga arbete i Tyresö Ulands- och FredsFörening (TUFF) tillsammans med mina kamrater bidragit till massor av utmärkta projekt i Indien och flera andra länder med människor av mörkare hudfärg än vår.

Ack nej! Nu är det en Jonathan Leman som i Expo (nr 3/2010) ondgör sig över mig, ja han använder Joe McCarthys gamla skamgrepp guilt by association, så att också Tuff och Svenska Freds drabbas. I ingressen finns med versaler det kvasireligiösa ordet FÖRNEKELSE. Jag sägs försvara ”förintelseförnekare”, eftersom jag i Radio Tuff för några år sedan betecknade Paul Rassinier som ”modig sanningssägare”. Men hur många vet vem Rassinier var? Leman aktar sig noga att för att berätta det, för det passar ju inte alls in i hans syften.

Medger att jag har lätt att identifiera mig med Paul Rassinier, som var pacifist, socialist och historiker. Han var under den tyska ockupationen av Frankrike aktiv i en motståndsrörelse, som bland annat smugglade judar till Schweiz. Han infångades av Gestapo och fick nästan två otäcka år i koncentrationslägren Buchenwald och Dora. Kom hem fysiskt bruten men hedrades som hjälte. Det förblev han inte så länge, för när han läste grova överdrifter i sina medfångars berättelser höll han inte käft. Påpekade bland annat att det i Buchenwald inte fanns några gaskamrar för massdödande av människor, något som militärdomstolen i Nürnberg efter falska vittnesmål fastslagit, vilket också kom in i historieböckerna till och med på universitetsnivå. I dag hävdar historikerna att det var en historieförfalskning.

Under åren efter kriget blev Rassinier varg i veum hemma i Frankrike, nästan lika ofta åtalad som förtalad. Men till och med Leman måste väl hålla med om att han var en modig motståndsman? Och var han inte också modig, när han vågade gå emot strömmen och berätta sina sanningar om Buchenwald?

Jag förebrås nu också för att ha berättat om att Arno Mayer i en bok påstått att källorna till studiet av Auschwitz är både sällsynta och otillförtillitliga. Dessutom påstår han att flera i Auschwitz dog av ”naturliga orsaker” än av avrättningar. Mayer är av judisk börd och har faktiskt varit professor i det mycket ansedda Princeton-universitetet. Men självfallet kan också han liksom andra historiker ha fel.

I Expo kommer också historikern Lars M Andersson till tals. Men om återgivningen av hans ord är lika selektivt vinklade som mina avstår jag från att kommentera dem tills jag vet vad han egentligen har sagt.

Jonathan Leman strör lösryckta ord ur sitt sammanhang för att tvåla till mig, när han inte lockas att felcitera mig som när han påstår att jag sagt: ”Jag förnekar inga förintelser varken två miljoner tyskar som fördrevs och etniskt rensades...”. Nej jag talade om att fjorton miljoner tyskar etniskt rensades och att uppåt två miljoner av dem dog eller dödades på kuppen.

Min svåraste synd tycks vara att jag också berättat om massmorden på ryssar, tyskar, kineser, japaner och andra, ja också om de ca tre miljoner bengaler som 1943 dog av svält under sina brittiska kolonialherrars krig. Men om vi tror på alla människors lika värde måste detta också få gälla om alla folk som hade ett helvete under det förödande andra världskriget. I ett sådant krig kan ingen grupp ta monopol på lidandet, som den amerikanske historikern och folkrättsprofessorn Alfred-Maurice de Zayas har påpekat.

Judarnas öde var lika förfärligt som det är välkänt. Men det förekom andra förfärliga men långt mindre kända förintelser i det krig som kostade 40-50 miljoner människor livet. Går inte krig just ut på förintelse?
---------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1277) 21/11-5/12

Hon lämnar Demokratiberedningen i protest mot förtal

När några ledande politiker i Tyresö kommun driver en förtalskampanj mot min far Åke Sandin i sociala medier och i nättidningen "Vi i Tyresö", utgiven av Moderaterna i Tyresö och även smutskastar en demokratisk ideell förening som Tyresö Närradioförening där jag är aktiv, kan jag inte längre sitta kvar i Demokratiberedningen.

Min far Åke Sandin
Som dotter till Åke Sandin blir jag personligen mycket upprörd och kränkt över att några ledande moderater tar ära och heder av min far och påstår att han är antisemit och Förintelseförnekare.

Åke Sandin är inte antisemit eller Förintelseförnekare. Han är pacifist.

Åke Sandin har varit aktiv inom svensk fredsrörelse i över 50 år och är en av de mest aktiva i Tyresö Ulands och Fredsförening. Han driver opinion för fred och internationell solidaritet i olika media som tidskrifter, bloggar och radio. Där driver han en tes om att det alltid är segrarna i ett krig som skriver historien och att det första som går förlorat i ett krig är sanningen. Det är en åsikt som han, i ett demokratiskt land, måste ha rätt att hävda. Han har i tusentals krönikor gett sig in i diskussioner och debatter i mängder med kontroversiella ämnen som gäller dagspolitik, internationell politik och historiska "sanningar" och självklart finns det många som inte delar hans åsikter. I ett demokratiskt samhälle har vi grundlagsskyddad yttrandefrihet och jag kommer alltid att kämpa för denna frihet oavsett om jag delar åsikterna eller inte.
Att plocka ut enskilda citat från sitt sammanhang från hans tusentals texter, som öppet finns att läsa på hans blogg "Förbannad Pacifist" och sedan publicera dessa som en nyhet är en oerhörd ful metod som rimmar mycket illa med god publicistisk sed.

Det finns ett uttryck för detta; "som fan läser bibeln" och som betyder att man medvetet misstolkar eller snedvrider något för att passa eget mål eller synsätt.

Att starta ett drev och lögnaktigt förtala en hedervärd kommunmedborgare anser jag är mycket stötande och inget som ledande politiker bör ägna sig åt.

Tyresö Närradioförening
Som styrelseledamot och programledare i Tyresöradion (www.tyresoradion.se )  blir jag också oerhört besviken på att några av de ledande moderaterna i Tyresö försöker smutskasta och attackera den demokratiska ideella föreningen Tyresö Närradioförening som har som uppgift att ge möjlighet till Tyresös föreningar att sända radio.

På 91,4 MHz har bl.a. jag (s) och Christina Melzen (fp) på eget initativ sammanfattat kommunfullmäktige och delgivit lyssnarna axplock av de intressanta diskussioner som varit på kommunfullmäktigemötena för att öka intresset för demokrati och politik i vår kommun. Nu har vi en programserie som heter "Tyresösoffan" där vi bjuder in personer för att diskutera aktuella politiska frågor som avhandlas i kommunfullmäktige.

Att en politisk sekreterare för moderaterna i Tyresö på sociala medier skriver att när han slår på 91,4 så blir han chockad "över mängden antisemitisk propaganda" är fullständigt befängt. Han kan överhuvudtaget inte ha lyssnat på närradion. Tyresö Närradios sändningar består av mängder med olika program av olika föreningar och de flesta program på Slingan är intervjuer med vanliga Tyresöbor. Nyss hade vi en programserie där samtliga partier i kommunfullmäktige blev intervjuade av programledaren Leif Bratt.

I närradions styrelse sitter bl.a. representanter från olika föreningar, även politiska. Ordföranden har varit Sven A Svennberg (m), Gunnar Berntsson (fp), Sven Ingvar Svensson (m) och nu är det Anders Linder (s). Vad jag vet har föreningen aldrig fått in några klagomål som ifrågasätter programmens värdegrund varken från våra lyssnare (de som faktiskt lyssnar på 91,4 MHz), media eller opinionsbildare.

De synpunkter vi får in under många år publiceras på hemsidan. 99 % är positiva lyssnaromdömen.

Demokratiberedningen
Som ledamot i Demokratiberedningen är jag mycket förvånad över hur en ledande moderat som sitter med i Demokratiberedningen på sociala medier driver på denna förtalskampanj.

Nu har även ordförande i demokratiberedningen valt att tro på denna smutskastningskampanj mot Åke Sandin och närradion och spridit detta förtal vidare på sociala medier.

På grund av detta ser jag det som omöjligt för mig att sitta kvar i beredningen.

Redan innan denna förtalskampanj skrev moderaterna i sin webbtidning att oppositionspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte var intresserade av demokratifrågor. Detta är ännu ett exempel på hur man förvränger fakta. De som sitter i kommunfullmäktige vet att de partier som lägger mest motioner och driver demokratifrågorna är framförallt miljöpartiet med stöd av de andra oppositionspartierna.

Att smutskasta medborgare och ideella föreningar och förvränga fakta är inget som befrämjar det demokratiska arbetet i kommunen.

Ann Sandin-Lindgren (s)
-------------------------------------------------------------

Ska vissa fakta nedtystas?

Svenska Freds ordförande Anna Ek verkar uppskrämd. Vilka mediestarka krafter som nu gjort henne så ängslig har hon inte uppgivit. I tretton års tid skrev jag gratis 110 krönikor i Svenska Freds' tidning Pax. Många av dessa publicerades sedan tillsammans med mina artiklar i rikspressen i mina böcker "Goda krigare - och andra militaristiska myter" samt i boken "Förbannad pacifist".

I sitt skarpa avståndstagande från mig nyligen finner hon det också lämpligt att kritisera mig för mitt skrivande i Pax:

"Åke Sandin har inte stått oemotsagd inom föreningen. Åke Sandin slutade skriva krönikor i Pax 1996, efter att Svenska Freds dåvarande ordförande reagerat kraftigt på och skarpt kritiserat hans sätt att beskriva förintelsen."

Kritiken av mig då berodde inte på att jag som huvudlärare i historia till skolan hade köpt in ett ljudbildband som för upprörda elever berättade om att de otäcka tyskarna till och med gjort tvål av sina mördade offer. Ljudbildbandet hade gjorts av Ferenc Göndör, som jag flera år senare intervjuade. Han berättade då att han i Israel fått reda på att de ruskiga "människotvålarna" var en myt. Både han och jag hade dock varit i god tro, ty denna myt hade oavbrutet i många år berättats som sanning i våra medier och skolor.

När Svenska Freds dåvarande ordförande (1996) ringde mig och upprört befallde mig att "inte skriva sådant" mer gällde det min näst sista Pax-krönika. (Se nedan) Jag vill hoppfullt tro, att ordföranden inte tyckte illa om att jag där påminde om en skicklig propagandalögn, som hjälpte till att trigga i gång det första Gulf-kriget. Det var säkert mina beriktiganden om "människotvålarna", som upprörde människor, i åratal så indoktrinerade med denna myt.

Här kommer krönikan från 1996:

KRIGSPROPAGANDAN LURAR OSS!
Den 10 oktober 1990 framträdde inför den amerikanska kongressen en kuwaitisk tonårsflicka, Nayirah. Hennes vittnesmål upprörde hårdhudade journalister och politiker och skakade via TV om en hel värld. Mer än något annat bidrog det till att påverka opinionen för krig mot irakierna, Kuwaits ockupanter. Före konflikten hade många amerikaner inte ens hört talas om Kuwait -- och av dem som hade det trodde en del att det var ett oljebolag.

"Ögonvittnet" Nayirah berättade hjärtskärande om hur hon sett den irakiska soldatesken fara fram på Al Addan-sjukhuset i Kuwait. Tårögd vittnade hon om hur irakierna hade rövat bort även kuvöserna och grymt låtit spädbarnen dö på golvet..

Så småningom visade det sig att bakom den här effektiva historien låg en reklamfirma, Hill & Knowlton. Den hade från kuwaitiskt håll försetts med ca 80 miljoner kr för att förmå USA och FN att befria Kuwait, ett feodalt shejkdöme och förtryckarsamhälle, som nu började beskrivas som en supersympatisk men våldtagen demokrati. Med så mycket pengar kunde den låta ett hundratal anställda bearbeta opinionen, med allting från T-shirts till nationella bönedagar.

Pangnumret i kampanjen blev unga Nayirahs rörande vittnesbörd. Uppbackad av reklamfirman hade hon inför politiker och TV-kameror skickligt spelat sin propagandaroll. I verkligheten hade hon inte varit något frivilligt arbetande sjukvårdsbiträde i Kuwait utan hon var dotter till en av Kuwaits diplomater i Washington.

Men när succébluffen avslöjades hade redan uppåt 150 000 irakiska killar, ivägtvingade som soldater, dödats liksom tusentals civila i bombangrepp, som påstods vara "kliniskt rena". På den andra sidan dödades något hundratal, flera av dem offer för "friendly fire", missriktad eldgivning från de egna.

Efteråt har hundratusentals irakier blivit indirekta offer för Gulfkriget. Enligt en FAO-rapport har uppåt en halv miljon barn dött, främst till följd av sanktionerna. Och som vi sett löste kriget inte värst många av de andra problemen i området. Också med anledning av en aktuell debatt i Svenska Freds kan det därför vara värt att erinra om Henrik Tikkanens ord: "Krig löser inga problem -- och alltså fortsätter de."

Det finns krigspropaganda som inte avslöjas lika fort som kuvösbluffen utan som lever vidare i generationer. Det är nämligen lätt att falla för propagandan, särskilt den som ständigt och unisont upprepas och samtidigt passar ens politiska eller religiösa tro. Medialt och politiskt "korrekta" lögner blir långlivade "sanningar".

I somras (31/7) skrev en katolsk präst, universitetslektorn Anders Piltz, en lång artikel på DN:s kultursida. Den handlar om jungfru Maria och kvinnorna. Men Piltz kommer också in på andra världskriget och påvens vakthållning kring "den mänskliga kroppens värdighet". Han nämner dock inte de 40-50 miljoner som dödades på de grymmaste sätt: sprängdes sönder av bomber och granater, sköts, brändes ihjäl av brandbomber, våldtogs till döds, dränktes i fartygskatastrofer, avrättades, pinades ihjäl eller dog av svält och sjukdomar i koncentrations- och fångläger etc.

Detta duger tydligen inte som exempel på människoföraktet, kanske därför att inte heller Piltz' kyrka haft modet att radikalt ta avstånd från krigiskt massmördande som metod. I stället upprepar den fromme universitetslektorn --hittills oemotsagd på den punkten-- en av de smaskigaste propagandalögnerna från kriget: att tyskarna gjorde tvål och lampskärmar av sina mördade offer. Ungefär samma skröna spreds om "hunnerna" av den skickliga brittiska propagandan under första världskriget. Den skulle dock hederligt dementeras redan 1925. Men tvål- och lampskärmshistorierna har mer än ett halvsekel berättats på tusen och åter tusen håll, inte bara av olika media utan också av oss historielärare. Till och med professorer i historia har tillhört kolportörerna och därvid ibland hänvisat till den som historisk källa överskattade Nürnbergrättegången.

I en artikel i Svenska Dagbladet (10/4 96) avfärdar dock historiedocenten Lennart Lundmark människotvålen som en myt. Han tillägger dock, att i koncentrationslägret Buchenwald garvade man människohud och använde den till lampskärmar. Men i Buchenwald är experter som doktorerna Knigge och Stein inte så säkra längre. Förra året lät man --efter 50 år! -- äntligen analysera "lampskärmen av människohud". Rättsmedicinarna vid Erfurts universitet fann att den var av djurskinn.

I sin bok med den vitsiga titeln "Det betvingade ordet" (1976) fastslår Jarl Torbacke, i dag historieprofessor, att "propagandalögner är ett svårutrotat ogräs". Ironiskt nog och helt oavsiktligt bevisar hans sitt påstående genom att i samma andetag tala om människotvålarna som en realitet.
------------------------------------------------
Åke Sandin i Pax nr 5/96
------------------------------------------------

PS: Revisionism då och nu
I dag, när det osakliga drevet går, ångrar jag nästan att jag studerade historia på universitet. Det var för all del länge sedan, men på den tiden betonade professorerna värdet av att kolla vedertagna "sanningar" och ibland kanske revidera dem. Det talades föraktfullt om hovhistoriker, de som smörade makten och därmed skaffade sig personliga fördelar.

I dag finns inga "hovhistoriker" men kanske sådana man kan beteckna som "mediehistoriker", de som är ängsliga om sina forskningsanslag och därför noga med att inte avvika från den gängse medietrenden.
Ordet revisionist har alltså nu faktiskt blivit ett skällsord. Jag vill gärna tro att det ännu finns någon modig oberoende historiker, som objektivt vill granska mina skriverier, nu så ifrågasatta utan att några konkreta bevis mot dem framläggs.

Minns också hur jag kanske tack vare min källkritiska skepicism i tidningen Pax, rikspressen och framför allt i Radio Tuff uttryckte tvivel på mediernas ständiga larm i flera år om ryska ubåtar i svenska vatten. Det var ju en enorm hysteri. Vi som begärde bevis och avslöjade att larmen var medienoja, stämplades då som "Moskvalakejer", "kryptokommunister" och liknande. Vad alla dessa hjärntvättade nu säger när det efter många år har uppdagats att det var skrönor som svenska folket lurades med, har jag aldrig hört.

Uppmuntran

Medger att jag är svag för dissidenter, de som inte ängsligt lägger sig djupt i mittfåran i rädsla för att misshaga de mäktiga och trendiga. Sedan länge är tyskjudiske Wolf Biermann en av mina husgudar.

Nu när det blåser så kallt och lögnaktigt kring min gamla skalle söker jag tröst och kraft i Biermanns sång Ermutigung, på svenska tolkad till "Uppmuntran" av Per Olov Enquist och Caj Lundgren och sjungen av Lena Granhagen.

Lyssna genom att klicka på http://www.youtube.com/watch?v=oGhdH4dKEW0

Uppmuntran

Nej, låt dig ej förhårdna
i denna hårda tid.
Dom alltför hårda brister,
dom alltför styva mister
sin vassa udd därvid.

Nej, låt dig ej förbittras
i denna bittra tid,
för grämelsen den bygger
ett galler runt omkring dig,
och makten klarar sig.

Nej, låt dig ej förskräckas
i denna skräckens tid.
Dom hoppas ju på detta,
att innan kampen börjat,
vi gett oss utan strid.

Nej, låt dig ej förbrukas,
men bruka väl din tid.
Nej, låt dig aldrig kuvas,
du stöder oss, vi stöder dig,
vi ger varandra liv.

Vi låter oss ej tystas
i denna tysta tid,
en dag ska marken grönska,
då står vi alla starka,
då är den här vår tid.

KRIGSPROPAGANDAN LURAR OSS!

JAG LÄMNAR SVENSKA FREDS

Har nu beslutat att gå ur Svenska Freds, som jag tillhört i 50 år. Hur jag tjänat föreningen må andra bedöma. Jag håller ännu på världens äldsta fredsorganisation, men jag vill bespara den de påtryckningar de tydligen får med mig som påstådd syndabock. Hoppas att ordförande Anna Ek nu slipper fördöma mig en tredje gång. Hon har just gjort ett "skarpt uttalande" mot mig. Ett svar till henne kommer senare.

Jag tror att jag varit Svenska Freds ganska trogen. En enda gång har jag reserverat mig mot en resolution på Svenska Freds årskongresser. Det var rätt länge sen men det kan i dag vara av intresse att uttalandet jag opponerade mig emot var Israelkritiskt, ja det till och med anklagade det landet för rasism. Föga anade jag då att rasismstämpeln i dag skulle bli så vanlig och till synes effektiv bland propagandister i argumentnöd.

Självfallet kvarstår jag i Tuff. Faktum är att flera av våra mest medvetna medlemmar redan har lämnat Svenska Freds men ännu finns i Tuff. En anledning är att de tycker att riksorganisationen blivit för centraliserad och lägger sig för lågt. Många av avhopparna tyckte det var en skandal att den räddhågat avstod att delta i den jättestora demonstrationen februari 2003 mot det annalkande anfallet på Irak. Inte var väl de ledande så västligt indoktrinerade att de trodde på propagandan att Saddam hade förintelsevapen, den lögn som motiverade aggressionen?

Kanske bör jag också gå ur Tuffs 17 människor starka styrelse. Men jag vet inte om det kan förbättra Tuffs rykte. När Expressen 1997 på en ovanligt osaklig helsida hängde ut mig var jag inte alls med i styrelsen och hade inte varit ordförande på 25 år. Ändå påstod tidningen att jag var Tuffs ordförande och vad de därför otroligt gement kallade Tuff på självaste ledarsidan vill jag inte nämna.

HJÄLP ARGUMENTSLÖSA UNGA MODERATER!
För första gången i historien nämner nu den lokala moderatblaskan Svenska Freds med gillande och den citerar lyckligt ordföranden Anna Eks fördömanden av mig. Men redaktören har inte på en vecka kunnat lämna ett enda bevis på sina påståenden, t ex om mina radiosändningar, som han kommenterar så här förljuget: "När jag slog på 91,4 MHz blev jag chockad över mängden av antisemitisk propaganda"

Om du lyssnat på den radion www.tyresoradion.se  , var snäll och meddela hur ofta du har hört antisemitism! Det skulle hjälpa de unga killar, som enligt Stefan Lindgren bedriver en "vidrig förtalskampanj" mot mig. Se gärna Stefans blogg http://www.8dagar.com/2013/05/vidrig-moderatkampanj-mot-fredskampe.html

Jag är förstås under dessa verkligt obehagliga dagar också intresserad av att veta om du inte alls har hört något antisemitiskt på den nu så beljugna radion.
----------------------------------------------------
DEN TUFFA OBEROENDE RADION (Nr 1342)
Tyresö Ulands- och FredsFörenings RADIO TUFFs 1342:e sändning hörs på 91,4 MHz från söndag 2 juni kl 17 och sedan 3-4 ggr per dygn till den 16 juni, när ett nytt Radio Tuff sänds första gången kl 17. Men programmet kan när som helst avlyssnas på www.tyresoradion.se  där man också i fliken ”Arkiv” kan lyssna på senaste årets Radio Tuff och andra program samt se uppåt tusen omdömen om radion i fliken ”Sagt om 91,4”.

PROGRAMMET I KORTHET
Veckans rosor delas ut till ett loppis, TV:s "Dokument utifrån", en utrikesminister, USA och Ryssland, skolors dagsverken, en socialdemokratisk debattör och en källkritisk kristdemokrat.

I Åke Sandins krönika försvarar han sig mot mediedrevet och grova glåpord från bl a unga moderater genom krönikan "Oj, vilket lögnaktigt mediedrev!"

Hampus Eckermans rappa kommentarer handlar om allt från trädgårdstomtar till Husby och amerikaner i Paris

Oj, vilket lögnaktigt drev!

ASOCIALA MEDIER SPYR GALLA ÖVER MIG
Några gånger har jag på www.tyresoradion.se  undrat om inte "sociala medier" ofta förtjänar beteckningen "asociala". Får vatten på min kvarn, när jag nu ser inläggen om mig på Facebook.

En person jag med hänsyn till honom inte vill namnge och som tror på förtalet av mig, skriver:

"Det är ju mot svensk lag att förneka förintelsen. Gubben lär ju bli fälld för hets mot folkgrupp"

Denna salva brer moderattidningen Vi i Tyresö på genom att svara:

"Så kan mycket väl bli fallet. Men vad vi vet har Åke Sandins uttalanden inte polisanmälts"

Av dessa mina "uttalanden", som jag några dagar har bett att få höra har kritikerna inte kunnat nämna något. Vet de inte om det som en lagkunnig kille e-postade till mig:

"Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Genom att anklaga dig för antisemitism har moderatblaskan passerat en gräns."

I Tyresö har vi en politisk sekreterare (m). Han heter Mikael Onegård och är gift med det moderata kommunalrådet Fredrik Saveståhl. Denne toppbyråkrat hoppas att "jag är en gammal sjuk man", skriver att jag "går nazisternas ärenden" och talar om min "iver att hata Israel".

Mikael bör ge något exempel på det. Annars ångrar jag att jag i 49 år har betalat skatt till avlöning åt sådana storsvamlare som han.

ROLIGT UPPBLÅST, MEN LITE FEG
Robert Skölin är redaktör för moderattidningen. Han är Tyresömoderaternas politiske sekreterare, så honom behöver vi skattebetalare väl bara avlöna via partistödet. Vi hade den 29 maj en livlig kommunikation via e-post. Mitt första meddelande till honom var:
Hej Robert! Intressant att din tidning, moderata Vi i Tyresö, nämner Tyresöradion igen. Jag medarbetade ju i tidningen några år, men det var ganska längesen. Bra att du vill träffa mig och Anders Linder. Jag har ett förslag: Kan jag få intervjua dig på radion på fredag eller lördag, gärna på telefon, så tar det bara en kvart av din tid? Bästa hälsningar.

Robert svarar: Det är inte jag eller Vi i Tyresö som ska svara på frågor. Det är du och om möjligt Anders Linder. Kommer detta att ske eller ska jag skriva att ni båda vägrar kommentera i den följdartikel som kommer i morgon.

Mitt svar: Bäste Robert! Nog vågar du väl ställa upp i ett samtal på radion? Där har du möjlighet att också ställa dina frågor, som du så gärna vill att jag ska svara på. Jag är helt villig att kommentera dina skriverier, alldeles oavsett ditt hot om att du ska skriva att vi kanske vägrar. Vad tycker du att jag ska säga på radion om du själv vägrar att ställa upp?

Robert igen: Jag har varken hotat dig eller någonting att försvara då jag står bakom den gängse historiebeskrivningen av Förintelsen, vilket du inte gör. I stället har jag erbjudit dig möjlighet att kommentera dina uttalanden. Hur blir det?

Mitt svar: Visst Robert, intervjua mig då, jag är hemma i stort sett hela dagen i morgon, så ring mig,

Då svarade Robert på byråkratprosa: Svar mottages skriftligen då jag sitter i flera möten under morgondagen.
Det var ju synd att de många radiolyssnarna inte fick höra när Robert minsann ställde mig till svars. Han vågade väl inte för på nätet drämmer han till med:

"När jag slog på 91,4 MHz blev jag chockad över mängden antisemitisk propaganda"

Jag tvivlar på att han kan nämna ett enda exempel och det är väl därför han beter sig lite fegt. Jag hoppas att ni, kära lyssnare, kan hjälpa honom med exempel på min "mängd av antisemitisk propaganda" - eller kanske lugna ner honom.

MIN KOMMENTAR TILL MODERATTIDNINGEN
Jo, jag kan ju inte som Robert skylla på möten, bara att jag varje vecka oavlönat måste lägga in 10-11 mp3-filer på www.tyresoradion.se (Kolla gärna! Alltså satt jag uppe en halv natt och skrev den begärda kommentaren till hans tidning.
Den kommer här under rubriken OSAKLIGT DREV:
-------------------------------------------
OSAKLIGT DREV
Nu basunerar Robert Skölin i moderaternas tidning Vi i Tyresö ut att jag "återigen fällt antisemitiska uttalanden". Han kan inte citera ett enda. Det rår han inte för, ty det finns inga i mina 5000 radioprogram och drygt tusen texter i min blogg.

Trendigt brännmärker han mig genom att svamla om att jag "förnekar Förintelsen", detta inkvisitoriska uttryck, som ofta missbrukas om nyansering av historien om andra världskriget, då uppåt 50 miljoner av olika etniciteter dödades, de indirekta offren oräknade. Nej, jag "förnekar" inga förintelser, men förebrås ofta för att jag också nämnt nedtystade förintelser av människor som inte har medierna på sin sida. Har skrivit på bloggen och på radion berättat om "judarnas i sanning grymma öde", har förbannat kollektivskulden som "så otäckt drabbade judarna", men också -gud hjälpe!- vågat nämna andra folk som drabbades av samma öde.

Dessutom har jag som lärare i 30 år i god tro men tyvärr alltför okritiskt lärt ut till tusentals tonåringar en rad propagandalögner: Att tyskarna gjorde tvål och lampskärmar av sina mördade offer. Att det dog/dödades 4 miljoner bara i Auschwitz. Det lär ha varit en dryg miljon, "hemskt nog", som jag skriver i min blogg. Att det fanns gaskamrar för människoavlivning också i Buchenwald, Dachau och andra otäcka läger i själva Tyskland var också en bluff. Att tyskarna mördade tusentals polska fångar i ryska Katyn har även från ryskt håll dementerats. Liknande exempel finns på vad vi lärare tutade i eleverna. Typiskt nog har ingen av oss klandrats för dessa och andra historieförfalskningar. De var ju så politiskt korrekta.

Däremot undervisade jag liksom andra lärare knappast någonting om till exempel den etniska rensningen av 14 miljoner tyskar kring krigsslutet. Uppåt två miljoner av dem dog/dödades på kuppen, de hundratusentals våldtagna kvinnorna och flickorna oräknade. Den duktige propagandisten Jonathan Lehman, som Skölin nu åberopar, beljög mig i Expo genom att påstå att jag skulle ha sagt att bara två miljoner fördrevs. "Förnekade" Lehman månne en förintelse?

Skölin citerar mig selektivt utan att nämna att mitt blogginlägg främst handlade om tyskarnas rädsla att förtörna makten, både då och nu. Han citerar mig helt riktigt om offren i Auschwitz:

"Av dem hade en majoritet dött av sjukdomar, t ex tyfus.”

Men så sätter han punkt där det i stället var ett komma, för fortsättningen löd:

"..., som härjade överallt i krigets Europa, om man får tro den amerikansk-judiska historieprofessorn Arno J Mayer".

Att jag stödde mig på Mayer vid det aktade universitetet Princeton, han som också berättade om judiska släktingars otäcka öde under kriget, rimmade det kanske för dåligt med Skölins obevisade struntprat om "antisemitism"?

I senaste Radio Tuff gav jag en av "rosorna" till Carl Bildt. Och jag måste erkänna att jag saknar de tidigare ledande Tyresömoderaterna Assarsson, Fält, Svennberg med flera, som jag haft förmånen att intervjua flera gånger på radion. Skölin ombads också att vara med på radion men vägrade tyvärr. Av feghet eller för att han absolut vill ha sista ordet?
ÅKE SANDIN
---------------------------------
Jo visst ville Robert Skölin få sista ordet. Och inte nog med det: Han publicerade inte min av honom begärda kommentar, bara några ynka bitar av det som passade honom.

MIN HYLLNING TILL ANTINAZISTISKA DISSIDENTER
Det konstiga är att nu blir min text med rubriken TRENDIGA TYSKAR - DÅ OCH NU utsatt för en negativ kanonad. Ja, jag blir till och med anklagad för att "gå nazisternas ärenden" (Onegård). Men under rubriken "Leve dissidenterna!" hyllar jag ju i texten just antinazister. Jag nämner de modiga unga syskonen Scholl, som nazisterna avrättade och påminner om antinazisten Kurt Schumacher. Men han blev efter åren i koncentrationsläger socialdemokratisk ledare och det kanske inte passar unga moderater att hedra honom. Hur många av deras dåvarande tyska partivänner försmäktade i dessa otäcka läger?

Hur visas då i denna artikel min "iver att hata Israel" (Onegård). Nja, jag berömmer ju Israels högsta domstol och stöder mig i fallet Demjanjuk på en bok av den israeliske advokaten Yoram Sheftel. Tänk om jag i stället skulle ha skrivit under rubriken "Trendiga judar - då och nu", vilket liv skulle det inte då ha blivit! Nu var det alltså tyskarnas alltför stora tendens att stödja innetrenderna jag kritiserade. Men tyskar är det ju helt okej att generalisera negativt om.

KANSKE ÄR JAG RASIST ÄNDÅ?
När dessa moderata belackare i sin argumentnöd inte tycks hitta något bevis på "mängden av antisemitisk propaganda" (Skölin) vill jag gärna försöka hjälpa dem. Faktum är att jag på radion släppt fram ett hundratal elaka historier om jättetöntiga människor med en viss hårfärg. Sådant är väl typisk rasism.
Det handlar om våra blondinhistorier. Hade vi valt en annan hårfärg på människor vi regelbundet avhånar, hade jag väl fått skriva det här från Kumlabunkern.

ROSOR från RADIO TUFF (nr 1342) 2-16/6 2013 till….

….till de aktivister som ordnade Tuffs loppis den 25 maj. Det inbringande hela 5 020 kr, en välkommen summa till en förening där alla jobbar gratis men som har kostnader i form av hyra för Tuff-lokalen m m. Dessutom saknar Tuff sedan länge offentliga bidrag.

….til Sveriges Television som i sitt program "Dokument utifrån" (26/5) skildrade förspelet till USA:s och Englands angrepp på Irak i mars 2003. Det framkom att den mest krigiske höken på amerikansk sida var vicepresidenten Dick Cheney. Medan Frankrike och Tyskland motsatte sig aggressionen var den engelske premiärministern Tony Blair desto mera sugen på engelskt deltagande. Detta trots att det i februari 2003 ägde rum en av historiens största demonstrationer i London, då en miljon människor protesterade mot det annalkande kriget. (I Stockholm var det också ett slags demonstrationsrekord, då vi var ca 50 000 ute på gatorna i samma ärende) Men vad folket tycker väger lätt för de styrande, när de kunde skrämma med propagandalögnen om Saddam Husseins alla massförintelsevapen. Synd att inte Hans Blix fick komma till tals i TV-programmet. Han hade som FN:s vapeninspektör i Irak uppgivit att det inte fanns några förintelsevapen i landet. För detta blev han hånad av västliga hökar inklusive sin partivän Per Ahlmark. Men Blix hade ju rätt.

….till Österrikes utrikesminister Michael Spindelegger, som vid EU:s utrikesmöte motsatte sig att EU skulle skicka vapen till rebellerna i Syrien Det hedrar bland annat Sverige och Tjeckien, att de var på samma linje. (Bör vi på nytt ge Carl Bildt en ros?) Vapenhjälpens företrädare påpekade att alltför många människor ju dödas i Syrien och bekräftade därmed Orwells gamla ironi om att "krig är fred". Spindelegger påminde också lite syrligt om att EU nyligen fått Nobels fredspris.

….till USA och Ryssland som föreslagit att kriget i Syrien skall lösas på diplomatisk väg genom en konferens mellan parterna under dessa två makters överinseende. Tyvärr tycks denna konferens stupa på att de mycket splittrade rebellgrupperna vägrar att vara med.

….till Kumla och Tyresö skolors dagsverken för fattiga indiska barn den 22 respektive den 31 maj. Resultaten är inte färdigräknade än, så de kommer i senare Radio Tuff.

….till den socialdemokratiske debattören Daniel Suhonen, som i radions OBS (31/5) under rubriken "Dagens bikt" reviderade sin uppfattning om Omar Mustafa, som först valdes in men sedan fick lämna partistyrelsen (s). Suhonen erkänner, att han i förstone var tveksam till Omar och trodde på larmandet om hans negativa åsikter. Nu har han forskat i fallet och funnit att Omar var "helt ren" och att hans parti lade sig platt på grund av mediedrevet. Det började med den laddade och effektiva anklagelsen att Omar gjort antisemitiska uttalanden. Till och med Mona Sahlin, ledamot av tidningen Expos styrelse, uppgav detta, men när hon ombads att ge exempel kunde hon inte alls belägga sin beskyllning.

….till kristdemokraten Carl-Olof Strand i Tyresö, som på nätet kommenterar det nu pågående drevet mot mig i moderattidningen "Vi i Tyresö" och på facebook. Han skriver: "Tycker detta är ett mycket tveksamt angrepp från Vi i Tyresö mot Åke S. I varje fall väcker ett antal uttalanden på nätet betydligt större avsky än Åkes blogg".