Roland Schütts verser och "svengelska".

Att bli gammal är både positivt och negativt. Man har ju tur som har överlevt en massa vintrar. Men talesättet "att gubbar blir som fin cognac, bara bättre med åren" är en smula tvivelaktigt. Bland det värsta som händer på gamla dar är att så många av ens vänner redan emigrerat vertikalt.

UPPFINNARE, SUCCÉFÖRFATTARE
En av dessa kamrater, som jag saknar, är Roland Schütt (1913-2005). En sommar för nästan 25 år sedan intervjuade jag honom ett par gånger i Radio Tuff (www.tyresoradion.se) . Han berättade ömsint om sin judiska mamma Zipa och sin atletiske tyskättade pappa Fritjof men också om sin barndoms uppfinningar. De var "ballonger med knopp" och kådisbellor, tillverkade av kondomer, som han snodde ur sin mammas tobaksaffär.

Att han på gamla dar blev författare av succéboken Kådisbellan förklarade han för journalisterna så här:

--Jag blev intervjuad och efteråt sa den där Åke till mig att jag för fan skulle gå hem och skriva en bok om det jag hade berättat, och då gjorde jag det.

HUNDAR I LIMERICKAR
Roland var verbalt och humoristiskt begåvad. Massor av gånger under ett par decennier hade jag förmånen att ha med honom i Radio Tuff eller på Tyrersöradion. Han berättade många historier och läste limerickar, som han skrev själv. Han hade en hund, vars långa tjusiga namn också fanns på hans brevlåda: "Equito Lirio de los Valles". Hundarnas besvärliga kärleksliv dokumenterade han i ett par limerickar:

En vinthund i Hanviken
stack iväg för en vittring från tiken.
Han upptäckte strax
att tiken var tax.
Den hunden blev väldigt besviken.

Hanviken är en del av Tyresö, men Tyresö har kust också vid Erstaviken. Också där hade jyckarna problem, för enligt Roland:

En grabbtax vid Erstaviken
fick vittring från schäfertiken.
När han kom i läge
han skaffade en stege
på så vis han klara tekniken.

ROLANDS SVENGELSKA
En av de många gånger jag till lyssnarnas förtjusning intervjuade honom på radion berättade han om ett besök i Tyresö centrum. Han blev fikasugen men hittade bara konstiga skyltar på engelska: Seattlee Coffee Factory, Lucky House, Sale osv. Då gick han till ICA för att köpa en tårta.

--Gick det bra? frågade jag honom.
--Jo, jag hittade en stor jävla tårta, men det stod nåt konstigt på den.
--Vaddå för konstigt?
--Det stod Kingsisse!
--Vad gjorde du då?
--Jag gick fram till tjejen i kassan och frågade, vad fan det här va. Då svarade hon:
--Det är King Size, kungsstorlek, extra stor.
--Var du nöjd då?
--Nä, jag frågade va fan det var som var så jävla stort på kungen och då viskade hon
--Det får du fråga Silvia om.

Nej, Roland tyckte som jag att fjäsket för engelska, supermaktsspråket, var larvigt.

ÅLDERDOM OCH TRO
Vid sina besök i Tyresö centrum gick Roland stödd på en tom kundvagn. När någon frågade honom varför han inte använde en bekväm rullator svarade 90-åringen:
--Aldrig i livet. Då kan ju folk för fan tro att jag är gammal!

Om att bli gammal skrev han följande vers:

Man blir gammal och skrynklig i skinnet,
kan ändå vara ung i sinnet.
Men det händer nåt konstigt med kroppen:
Näsan blir längre - och mindre blir snoppen.

Året före hans död intervjuade jag honom en halvtimme för Tyresöradion. Han var lika rolig och snabb i repliken som vanligt. Vi kom in på religion och han sa att han för länge sen, strax efter konfirmationen i Tyska kyrkan, hade förlorat sin barnatro.

--Men vad tror du då på? frågade jag.
--Jag tror på Tuff (Tyresö Ulands- och FredsFörening), alltså på icke-våld och internationell solidaritet.
---------------------------------------
Åke Sandin