Kära lyssnare!
Nog har väl även ni drabbats av vår tids förbannelse – valfriheten?
Ständigt förväntas vi göra viktiga val. Det må gälla vilket tv-program vi väljer att se, vilken tidning vi väljer att läsa, vilken av alla ostsorter i kyldisken vi väljer att förgylla frukosten med, och inte minst vilken av alla el-kraft-producenter vi väljer. Och då gäller det att välja rätt: ren eller oren el, hur i fridens namn ledningarna nu kan skilja på det?
Här ringer de från Nordkraft, Sydkraft, Östkraft, Västkraft, Mellankraft och kraft från ovan. Och alla vill att jag ska välja just dem och deras kraft. Och alla erbjuder de de allra mest förmånliga rabatterna. Ett företag erbjöd rabatt för att jag är pensionär, ett företag för att jag är nyinflyttad, ett företag för att det just hade en kampanj på gång. Ännu har inget företag erbjudit mig rabatt för vackert väder eller för att jag själv skulle vara särskilt vacker. Just det senare erbjudandet väntar jag förgäves på. Men kommer det – ja, då nappar jag alldeles säkert. Men än så länge har jag lyckats värja mig mot alla slags erbjudanden.
I dagarna fick jag ett telefonerbjudande att välja en ny aktiefond, en fond som skulle ge större utdelning än alla andra jag tidigare fått erbjudande om. En manlig stämma, som säkert hade skolats i att låta vederhäftig och mån om mitt bästa, försökte få mig att nappa på just det här erbjudandet. Och detta i tider när börsen åker slalom. Nej tack, det valet avstod jag ifrån.
I tidningen annonserar en friskola just nu med ”sista-minuten-omval”. Det här erbjudandet riktar sig till de stackars niorna som har gjort sitt gymnasieval och inte kommit in där de ville. Just den här friskolan erbjuder en samhällsvetarlinje som ska vara bättre än alla andra samhällsvetarlinjer.
Jag frågar mig bara om alla de här valen gör oss säkrare och mera demokratiska. Själv slänger jag numera helt odemokratiskt på luren så fort jag hör ordet ”kraft” eller ”aktiefond” i personens presentation av sitt ärende. Hur ska då inte eleverna känna sig i sin oro och tvekan? Här gäller det verkligen att det finns engagerade föräldrar i bakgrunden. Vi blir så upptagna av att göra alla dessa till synes viktiga val att vi inte orkar bry oss om de riktigt viktiga valen. Till exempel borde vi ställa oss frågan om det inte skulle satsas ännu mera på svaga elever, så att de klarar sitt förstahandsval till gymnasiet? Riktigt viktigt vore också att få välja mellan verkligt oberoende fria tidningar, och inte mellan samma koncerns alla likriktade blad.
Ett bra val gjorde Tysklands konsumtions- och miljöminister Ilse Aigner i veckan. Hon tog det radikala beslutet att förbjuda genmanipulerad majs. Hennes beslut berodde delvis på att giftet i det manipulerade utsädet som ska döda majsbaggen också dödar andra insekter, som till exempel nyckelpigan, bortsett från alla andra konsekvenser. Det var enligt min åsikt ett viktigt och riktigt val.
En annan som orkar göra ett viktigt val, trots så hög ålder som 86 år, är den tyske psykoanalytikern Horst-Eberhard Richter från Giessen. Vid påskens många fredsmarscher i Tyskland under mottot ”Slut med krigs- och ockupationspolitiken”, valde han att inför 2000 fredsdemonstranter utanför rådhuset i Frankfurt uppmana oss med följande ord: ”Vi måste se oss alla som en enda stor familj. Det handlar om en radikal andlig och social förvandling.” På frågan hur han orkar kämpa så för fred, svarade Richter: ”Det gemensamma engagemanget gör mig stark.”
Det är sådana ord om ger oss på Radio TUFF kraft att även fortsättningsvis hålla på med den här frivilliga och obetalda verksamheten. Det är vårt val, hälsar från Limhamn
Marianne Stalbohm-Stieger i Radio Tuff 19-26 apeil
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar