lördag, januari 19

EN BORTGLÖMD MUSLIMSK ICKEVÅLDSKÄMPE

Nyheter från Afghanistan har länge varit obehagliga. Decennier av krig. Två supermakter som klampat in, först Sovjetunionen på 1980-talet och sedan 2001 finns USA där, plus Nato och ISAF, där också några hundra svenska soldater ingår. Dessutom inbördeskrig, hänsynslösa krigsherrar -- och talibaner.

Här på radion har Nasira Omidy några gånger hörts, en afghanska som med släktingar bott hos Tuff-aktivisten Ulla Carina Sellergren och som nu jobbar på Trollängens äldrecentrum i Tyresö. Hon berättade i fjol om att bidrag från Tuff hade räckt till förbluffande mycket för att hjälpa fattiga och krigsdrabbade i Afghanistan. Men hon berättade också att hon och hennes man hade flytt, sedan en svåger mördats av religiösa skäl.

Afghanerna beskrivs ofta som stolta krigare med gevär på axeln, ständigt beredda att skjuta inkräktare eller folk från fientliga stammar. Landets största folkgrupp är pashtunerna, och det finns också 20 miljoner pashtuner i Pakistan. De sägs vara de allra mest krigiska. Men så blir jag av Jan Viklund i ”Gandhi i Dag” påmind om Abdul Ghaffar Khan (1890-1988).

Khan var pashtun vid ”nordvästgränsen”, då när Brittiska Indien fram till 1947 också omfattade nuvarande Pakistan. Tidigt anslöt han sig till frihetskampen mot britterna, men liksom Gandhi uppmanade han folk att aldrig använda våld. Hans anhängare kom att räknas i tiotusental. De kallade sig själva för ”Guds tjänare”, för Khan hämtade sin ideologi från Koranen, som han menade betonade kärlek och icke-våld. Och han framhöll, att ickevåld krävde mera mod än våld.

Britterna använde inte silkesvantar –för att uttrycka det artigt- mot de förtryckta i sina många kolonier. Mot brutala infödda skall samma brutalitet användas, hävdade de. Khans skaror kallades också rödskjortor efter sin uniformsliknande klädsel. Även dessa obeväpnade och fredligt demonstrerande människor blev ofta angripna och dödade av brittisk militär och polis. Vid ett tillfälle sköts flera hundra av dem. Ja, det gick så långt att några av de infödda i brittisk tjänst vägrade att skjuta på fredliga landsmän. För denna ordervägran blev de bestraffade.

Khan själv satt i åratal i brittiska fängelser. Han motsatte sig Indiens delning 1947 i ett separat Pakistan. Delningen ledde till att många miljoner muslimer och hinduer drevs på flykt, fast i motsatta riktningar, och till ett ömsesidigt mördande av någon miljon människor. Hindun Gandhi och muslimen Khan, båda anhängare av ickevåld, försökte så gott de kunde att hindra sina trosfränder att döda varandra.

Inte ens som medborgare i det nybildade Pakistan undgick Abdul Ghaffar Khan fängelse. Som frispråkig pashtun dömdes han till flera år bakom galler. Det vore bra om denna modiga muslimske ickevåldskämpe kunde lyftas fram ur glömskan i en värld där alltför många ännu tycks tro att det är en gudi behaglig gärning att ta livet av medmänniskor
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1168) 2008-01-20

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar