Det sägs att gott förstånd yttrar sig i att man förstår att man inte förstår värst mycket. Om det stämmer är det trösterikt för ofta känner jag mig oförstående, ja korkad.
Fast inte alltid känner man sig obegåvad. Vi som brukar resultatvärdera krigen genom att jämföra alla kostnader –inklusive i människoliv—med de uppnådda och tidigare så tjusigt deklarerade målen förvånas inte när de militära metoderna gång på gång gör fiasko. Vi som 2003 protesterade inför det illegala angreppet på Irak borde kanske glädja oss över att vi hade så rätt. Men varje dag gruvar jag mig inför rapporterna från Irak, där uppåt 100 människor om dagen dödas och ett par miljoner är på flykt inom landet och till utlandet.
Jag förstår också, att Washington och London behövde hitta på några häftiga motiv för att inleda sitt nykoloniala anfall mot Irak. Krigets första offer är som bekant sanningen. Den alarmistiska propagandans trumpetande om att Saddam förfogade över massförstörelsevapen och jobbade ihop med Usama bin Ladin har visat sig vara lögn och förbannad dikt. Nu säger man i stället att ockupationen av Irak behövs för att ge irakierna demokrati och frihet från förtryck. Jättebra mål, men i verkligheten är ju resultatet laglöshet, massmördande och väldigt svåra umbäranden för människorna i Irak, där allt flera rentav börjar längta tillbaka till Saddams tid.
Det påstås att över en halv miljon irakier har dödats sedan 2003. Här börjar förståndet tryta. Visst har ockupanterna dödat många, till exempel i det grymma anfallet på staden Fallujah, men majoriteten tycks ha dödats av irakierna själva. Det talas mycket om motsättningar mellan sunni och shia. Jag kan, fast motvilligt, förstå att man av religiösa eller ideologiska skäl kan begå självmord, men inte att man vill ta en massa andra människor med sig i döden.
Det talas mycket om terrorism. Men egentligen är ju moderna krig inget annat än terrorism, eftersom en stor del, oftast en majoritet, av dödsoffren är civila, alltså barn kvinnor och obeväpnade män. Inte minst de västliga flygbombningarna i andra världskriget, Vietnam, Jugoslavien, Irak och många andra ställen är ren och skär terrorism. Och kärnvapenmakterna förbereder ju den mest omfattande, ja den verkligt sjuka formen av terrorism.
Men de som nu vanligen betecknas som terrorister, vad är det som driver dem i deras ständiga massmördande? ”What terrorists want” är titeln på en bok av Louise Richardson. Hon är irländska och professor i det amerikanska statusuniversitet Harward. Jo de drivs av tre R, menar hon: Revenge (hämnd), Renown (ryktbarhet, erkännande) och Reaction (gensvar).
Ja, erkännande och ryktbarhet fick de verkligen när världens supermakt förklarade krig mot dem. De får därigenom status som soldater, en fånig bedömning med rötter från en mörk medeltid när riddarna hyllades för att de hade råd med både häst, vapen, hjälm och harnesk. En av massmördarna av oskyldiga Londonbor härom året förklarade stolt: ”Vi är i krig och jag är soldat”. Han hade fattat att moderna soldater i regel slaktar civila.
Richardson påpekar att USA genom att så högljutt fördöma ”terroristerna” har givit dem en betydelse de inte förtjänar. Sedan 1960-talet har lika många amerikaner omkommit i det egna badkaret som genom terrorism. Hon menar också att amerikanerna spelar terroristerna i händerna genom att ständigt åberopa sin Gud. Det passar Usama bin Laden, som hetsar religiöst för att indoktrinera sina anhängare om att kampen också står för att värna Islam.
Det påstås att det främst är sunnimuslimer som i Irak massdödar oskyldiga människor på marknadsplatser och vid moskéer. Jag förstår inte varför. Kanske av hämnd, kanske av religiös fanatism, men även offren är ju muslimer, låt vara av en annan variant av islam
Visst har kristna i religionens namn –eller snarare med religion som förevändning—massmördat varandra. Men det var nu ett tag sedan. När svenskar brände, våldtog och torterade under Trettioåriga kriget 1618-48 skedde det officiellt för att värna den evangeliska läran mot lömska katoliker, som enligt Topelius i Fältskärns berättelser hade dolkar och gift i krucifixen. Vår Gud var oss en väldig borg, han var vårt vapen trygga, som det heter i en folkkär psalm, men revisionistiska historiker har stuckit hål på den traditionella synen på det krig som ödelade stora delar av Centraleuropa. Religiösa passioner eldade de stackars soldaterna men kriget hade främst ekonomiska och storpolitiska orsaker. Det gällde för Sverige att lägga beslag på de nordtyska flodmynningarna med alla deras lukrativa tullinkomster och det katolska Frankrike var tidvis allierad med protestanterna. Massmördandet skedde av krassa motiv men rättfärdigades med religiösa deklarationer.
I fallet Irak inser alla att oljan spelar en avgörande roll och den vill USA åt. Min gamle vän Roland Schütt (1913-2005) skrev en massa limerickar. En av dem läste vi upp här på radion före anfallet på Irak och hans varning har visat sig befogad:
Presidenten i USA
mera olja gärna vill ha
Men han bör tänka på
hur det kanske kan gå.
I Vietnam gick det inte så bra
Jag hör folk påstå att amerikanerna egentligen tycker det är bra att irakierna dödar varandra, att det är fråga om den klassiska metoden att härska genom att söndra. Men det förstår jag inte riktigt, eftersom kaoset kostar USA astronomiska summor och nu blir det ännu dyrare genom att de känner sig tvingade att skicka ytterligare drygt 20 000 soldater till Irak. Fast de tusentals miljarder dollar Irak har kostat betalas ju inte av de vapenfabrikanter och andra storförtag som tjänar pengar på kriget utan av USA:s många fattiga, vilkas sociala förmåner minskas.
Inte heller begriper jag den amerikanska uppladdningen mot det shiamuslimska Iran, som ju är omringat av amerikanska trupper, inte bara västerut i Irak och österut i Afghanistan utan också i baser i forna sovjetrepubliker i norr och en uppladdning av örlogsfartyg i söder. Iran påstås förse shiamuslimska miliser med vapen men den USA-stödda regeringen i Bagdad är shiadominerad, medan det mesta av motståndet kommer från sunniterna. Iran utmålas nu som ett outhärdligt hot, något som pinsamt påminner om de lögner som triggade i gång anfallet mot Irak 2003. Alla insiktsfulla bedömare påpekar också att Iran inte på flera år skulle kunna ha kärnvapen –om de nu verkligen planerar att skaffa sådana. Dessutom finns det som bekant redan kärnvapen i Mellanöstern.
Allra mest oförståeligt är det att somliga länder utan invändningar tillåts ha kärnvapen.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1121) 2007-02-25
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det allra mesta av texterna på denna blogg är från Radio Tuff.
RADIO TUFF är Tyresö Ulands-och FredsFörenings sändningar. De hörs på 91,4 MHz i Stockholmsområdet och överallt på www.tyresoradion.se söndagar kl 17-18 och tisdagar kl 18-19.
Radio Tuff har sannolikt rekordet för frivillig radio, eftersom sändningen hörts varenda eviga vecka sedan 1985, alltså över 1100 gånger i oavbruten följd. Programledare har alltsedan dess varit Åke Sandin, tel 08-712 4463, e-post ake.sandin@tyresoradion.se Om Radio Tuff och Tuff finns också den omfattande hemsidan www.tuff.fred.se
Tuff är en lokalavdelning av Svenska Freds. I medlemavgiften ingår bland annat fredstidningen Pax och regelbundna utskick av Tuff-kalendarium och Tuff-bladet. Medlemsavgiften per år är 200 kr för enskild och 80 kr för annan på samma adress. Tuffs plusgiro: 16 01 37 – 6. Välkommen som medlem. Du behövs!
-----------------------------------------------------------------------------------------
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar