Mitt lilla arbetsrum kallas ibland för Trotskijrummet. Nej, jag har aldrig varit trotskist utan det är en närstående kvinna, mycket mer ordningsam än jag, som myntat uttrycket. Trots mina sporadiska försök att städa upp bland alla pappersbuntarna, böckerna och påsarna återgår rummet alltid till sitt sedvanliga kaos. Det påminner henne om den ”permanenta revolution” som Trotskij svärmade för.
Alltså hittar jag inte alltid det jag letar efter. Den här gången gällde det ett undervisnings-material jag framställde för nästan 40 år sedan. Det handlade om befolkningsutvecklingen i världen och nu måste jag utan fusklappar försöka minnas en massa siffror.
Det jag med säkerhet kommer ihåg var att antalet människor på den här planeten kom upp till ungefär 1000 miljoner först år 1830, förresten det år då Aftonbladet grundades av Lars Johan Hierta. Sedan tog det 100 år innan världens folkmängd fördubblades till 2000 miljoner. Det var ungefär när jag föddes. 3000 miljoner människor fanns det 1960 så den tredje miljarden tog bara 30 år. Sedan fick jag med hjälp av duktiga demografers beräkningar extrapolera in i framtiden. Faktum var att dessa förutsåg att världen skulle bebos av 6000 miljoner kring år 2000 –och de fick rätt. I dag finns uppåt 7000 miljoner människor här på jorden. Det innebär att folkmängden har tredubblats under min livstid.
Den våldsamma befolkningsökningen börjar nu ändå att plana ut. Men mina barnbarn kommer att före pensionen att ha 9000 miljoner kamrater här på klotet, eller kanske rentav 10 000 miljoner. Och de mest alarmerande uppskattningarna säger att jordens befolkning om 300 år kan uppgå till 36 000 miljoner.
Hur kommer denna väldiga ökning att påverka de fina mål FN satt upp för att göra världen bättre? Kan vi ens minska det stora antalet medmänniskor som tvingas leva under tio kronor per dag? Kan vi ge alla barn primär undervisning, om antalet barn fördubblas på 20 år och ytterligare ett par miljoner lärare då behövs? Hur ska vi med en så snabbt stigande befolkning klara målet att göra kvinnorna likställda, om de ska fortsätta att alltför ofta föda och sköta alltför många barn? Hur ska vi kunna reducera den pågående ”Förintelsen”, den att 25 000 barn dör varje dag i vår värld eller att få rent vatten att räcka till för alla? Hur ska vi klara miljö- och klimatproblem om vi på 40 år blir 4000 miljoner flera?
Ja, det är några av de problem som brittiska parlamentariker från olika partier pekar på och som tidningen The Independent (31/1) skriver om. De menar att födelsetalen måste minskas om kampen mot fattigdomen skall lyckas.
Ett tag var familjeplanering i ropet. När vi i Tuff på 1970-talet besökte våra indiska projekt såg vi också i avlägsna byar stora färggranna plakat. Det var bilder på ett vuxet par med två barn och texten löd: ”Två barn är nog. Får du flera måste de svälta”. Men kampanjen kom i vanrykte på grund av tvångssteriliseringar och även Kina ansågs använda alltför drastiska metoder för att minska födelsetalen.
Det finns också religiösa fördomar mot preventivmedel. Den brittiska gruppen av parlamentariker påpekar att det neokonservativa och högerkristna motståndet mot familjeplanering i USA gör att frivilliga organisationer riskerar att förlora finansiellt stöd om de för att befrämja kvinnors hälsa och rättigheter agiterar för preventivmedel, som ju också kan förhindra den tragiska utbredningen av hiv/aids.
Den snabbaste folkökningen sker i fattiga länder. Tidigare varnades det för att vi i västvärlden inte förmyndaraktigt skulle uppmana andra länder att skärpa sig. Men inget av de 50 fattigaste länderna tycker att befolkningen är för liten, medan 80 procent anser att den är för hög.
Ugandas president uppmanar dock nu sin befolkning att föda flera barn. Det kanske är roligt för ledare att härska över riktigt många undersåtar. Men samtidigt vill Rwandas president begränsa antalet barn till högst tre per familj.
En utställning som Tuff gjorde om Indien för över 25 år sedan tog bland annat upp frågan: ”Varför skaffar dom sig så många barn?” Svaret var att i brist på tryggad ålderdom behövdes barn på gamla dagar och dessutom ville man garantera sig mot den höga barnadödligheten.
Det var faktiskt inte så länge sedan den svenska nativiteten var lika hög som den nuvarande i tredje världen. Min farmor födde tretton barn, min mormor nio. Sju av dessa sammanlagt tjugotvå dog före vuxen ålder. Nu är det annorlunda.
I Svenska Dagbladet (30/1) skriver litteraturprofessorn Merete Mazzarella under rubriken ”Europas befolkning imploderar”, det vill säga att nativiteten på många håll sjunkit så mycket, att det är ett klart födelseunderskott. I Tyskland är nativiteten nu 1,29, medan 2,1 behövs för att åtminstone hålla folkmängden konstant –om man bortser från invandringsöverskott. Inte minst katolska södra Europa har en sensationellt låg nativitet trots traditionella fördömanden av preventivmedel. Spanien med sitt annars starka hyllande av familjen har bottenrekordet med en nativitet på 1,07. Och likadant är det i öster. Rysslands befolkning sägs sjunka med cirka 700 000 per år.
Några av mina gamla elever minns kanske att jag tog upp befolkningsfrågan, när jag undervisade om 1930-talets svenska historia. Jag påpekade helt riktigt att det föddes ovanligt få barn i Sverige under första halvan av detta decennium. Sedan förklarade jag mycket allvarligt, att orsaken var att föräldrarna på den tiden struntade i kvantitet utan satsade allt på en jättebra kvalitet – och det lyckades dom med. Det tog några sekunder, innan någon finnig men skärpt tonåring avslöjade mig med: ”Äh, Åke, lägg av va’ ”. Då blev jag tvungen att berätta om ekonomisk kris, massarbetslöshet och att folk inte hade råd att gifta sig, ännu mindre att skaffa barn.
Till dagens låga nativitet får man nog söka andra förklaringar. Men när Alva och Gunnar Myrdal 1934 skrev sin mycket omtalade bok ”Kris i befolkningsfrågan” fanns en festlig mening som jag tror mig minnas sedan många år: ”Människor i dag undviker att skaffa barn för att kunna tillfredsställa sina mera artificiella behov av cocktails, knähundar och andra njutningar”.
Bortsett från detaljerna i den myrdalska analysen passar den nog bättre i dagens europeiska situation. Merete Mazzarella anger som orsak till de sjunkande födelsetalen i Östeuropa att ”trygghet har ersatts av den kapitalistiska djungelns frihet: arbetslösheten har stigit, det sociala skyddsnätet har skrotats ner eller åtminstone försämrats kraftigt, ländernas ekonomiska framtid ter sig osäker (...) I Tjeckien vill människor i 20–30-årsåldern studera, resa, arbeta och roa sig, det vill säga göra allt det som föräldragenerationen var förhindrad att göra under kommunismen, och föräldragenerationen uppmuntrar dem i allmänhet.”
Men den europeiska folkmängdsminskningen är en ringa motvikt mot den snabba tillväxten i andra världsdelar. En gång sjöng vi ”Ju mer vi är tillsammans, ju gladare vi blir”. Kommer våra bran och barnbarn kunna sjunga ”Ju fler vi är tillsammans, ju gladare vi blir”?
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1120) 2007-02-18
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det allra mesta av texterna på denna blogg är från Radio Tuff.
RADIO TUFF är Tyresö Ulands-och FredsFörenings sändningar. De hörs på 91,4 MHz i Stockholmsområdet och överallt på www.tyresoradion.se söndagar kl 17-18 och tisdagar kl 18-19.
Radio Tuff har sannolikt rekordet för frivillig radio, eftersom sändningen hörts varenda eviga vecka sedan 1985, alltså över 1100 gånger i oavbruten följd. Programledare har alltsedan dess varit Åke Sandin, tel 08-712 4463, e-post ake.sandin@tyresoradion.se Om Radio Tuff och Tuff finns också den omfattande hemsidan www.tuff.fred.se
Tuff är en lokalavdelning av Svenska Freds. I medlemavgiften ingår bland annat fredstidningen Pax och regelbundna utskick av Tuff-kalendarium och Tuff-bladet. Medlemsavgiften per år är 200 kr för enskild och 80 kr för annan på samma adress. Tuffs plusgiro: 16 01 37 – 6. Välkommen som medlem. Du behövs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar