REKORD ELLER TJUGOETT ÅRS RADIOTI

REKORD ELLER TJUGOETT ÅRS RADIOTI

Lite matte till att börja med. Det är ju drygt 52 veckor på ett år och det är Tyresö Ulands- och Fredsförenings Radio TUFF nr 1095 som du hör. Eftersom det programmet har sänts varenda eviga vecka så kan man genom enkel division räkna ut hur många år det har hörts. 1095 dividerat med 52 blir 21. Det är alltså nu på det 22:a året som Radio Tuff sänds.

Rekord, säger några, för vilket annat frivilligt gjort radioprogram har hörts 1095 veckor i följd? Radioti, säger andra, för vilka lyssnar på närradio på julafton eller midsommarafton eller över huvud taget?

Just det där att göra radio också under veckor då det bjuder emot är ett krux. För tjugo år sen orkade många föreningar med det, men i dag är vi en utrotningshotad människoart. Det finns flera möjliga förklaringar. Kanske har vi blivit så bortskämda och marknadsekonomiska (läs: giriga) att vi inte längre vill jobba utan betalning. Eller har radio i dataåldern möjligen blivit för gammaldags?

Det är dock en fördel att inte vara avlönad när man gör program av Radio Tuffs typ. Många medier skryter med att de är ”oberoende”. I ett viktigt avseende är de inte alls det. De är beroende av ekonomin och journalisterna av sina löner. Själv riskerar jag inte avsked eller lönesänkningar, om jag sticker ut huvet för långt i motvinden. 0 kr minus 5000 kr är ändå noll.

Visst är radio gammaldags men med risk för att själv stämplas som omodern – fär all del inget särskilt lögnaktigt omdöme – tycker jag radio är det bästa av medier. När jag jobbar har jag oftast Sveriges Radios P 1 på i bakgrunden. Jag blir ständigt uppdaterad. När min TV-tittande kvinna frågar om jag hört vad som hänt där eller där svarar jag kaxigt. ”Det hörde jag för flera timmar sen på radion”. Inte kan jag kolla datorn eller TV:n när jag njuter på balkongen, kör bil eller sitter på toaletten. Men radion funkar överallt.

Frivilligt gjorda program som Radio Tuff måste göra skäl för sitt tuffa namn och inte likna trendnissarna i traska-patrullo-patrasket. Det finns inga skäl för oss att jamsa med i vad medierna mellan alla annonser koncentrerar sig på. Ofta berättar vi i stället om vad medierna förtiger eller förvanskar.

I dagens Radio Tuff finns ett långt inslag med Ingemar Myhrberg. Ett av de allra första programmen, när Radio Tuff startade 1985 var en lång intervju med honom. Han hade då kommit ut med sin bok ”Ubåtsvalsen”, som var en svidande och rolig kritik av mediernas ubåtshysteri, den som den brittiske amiralen och ubåtsveteranen Ian McGeoch stämplade som svensk ”periskopsjuka”. Sedan fick i Radio Tuff åtskilliga andra ubåtsdissidenter framföra sina väl grundade tvivel på de ständiga och stort uppslagna larmartiklarna om ryska ubåtar i svenska vatten. På den tiden fick vi av de hjärntvättade veta att vi gick i Moskvas ledband. Vi har anklagats för mycket annat otrevligt. Särskilt korkat eller gement är när kritikerna menar att Radio Tuff alltid håller med alla som intervjuas, från vänster till höger, från ateister till Jehovas vittnen. I denna demagogiska genre slog Expressen rekord i enfaldig lögnaktighet, när tidningen 1997 i sin vakthållning kring grova men ack så politiskt korrekta historieförfalskningar använde senator McCarthys skuld genom samröre (guilt by association)

En av de ubåtstroende som intervjuades var Wilhelm Agrell, väldigt i ropet på den tiden. Han var vältalig men inte heller han kunde förklara vilka motiv den sovjetiska marinen kunde ha för att skicka in sina ubåtar i svenska skärgårdar. Men några år senare föreföll han ha ändrat sig. I Dagens Nyheter (1992-12-12) skrev han på tal om ubåtskommissionens slutsatser att de inte grundades på ”redovisade fakta utan i den totala partipolitiska uppslutningen bakom dem”, vilket gav upphov ”till en liturgi som inte tålde motsägelser eller ifrågasättanden. Revisionströskeln hade placerats i jämnhöjd med övre dörrposten”.

Märkligt nog är ordet revisionist numera ett glåpord. Noam Chomsky har påpekat att när alla verkar överens om ett händelseförlopp eller en åsikt kan det vara särskilt motiverat att kolla om de etablerade sanningarna verkligen stämmer. Vi har i Radio Tuff försökt att följa det rådet, vilket ibland orsakat utbrott från mediernas rättrogna tempeltjänare.

Vi som jobbar varje vecka med Radio Tuff är Hampus Eckerman, Monica Schelin och jag och vi fortsätter också på det 22:a året. Vi kan trösta oss med att det i alla fall är flera som lyssnar på radion än det antal en förening numera kan locka ut till ett offentligt möte.

Till sist två önskningar: 1) Att flera hör av sig med kommentarer, gärna också kritik, för det är i alla fall mera upplivande än tystnad. 2) Att lyssnare och andra ekonomiskt garanterar Radio Tuffs fortlevnad genom att utnyttja Tuffs plusgiro 16 01 37 -6. Allt arbete med radion sker oavlönat men det finns kostnader i form av sändningsavgifter, tekniska prylar, telefon och annat.
-----------------------------------------------------------------
Åke Sandin i Radio Tuff (nr 1095) 2006-08-27
(Och nu ska vi lyssna på Fred Winters låt ”Ubåtsvalsen”)