”Vi lever och dör bara en gång –varför skulle vi då inte kunna göra det med ansiktet mot hoppet och i tron på en framtid för våra barn och vår värld”
Orden är Per Anders Fogelströms. Det är ett av de 363 citat som finns i boken ”Från Platon till PAF. Citat om krigets vansinne och fredens nödvändighet. Från Platon till Per Anders Fogelström”. Den sammanställdes 1987 av Tomas Magnusson och mig för att hedra Fogelström (PAF) på hans 70-årsdag.
Slutkapitlet i boken hette just ”Fredsarbetets nödvändighet” och det andades hopp och hade uppmaningar till folkligt engagemang i kampen mot militarism och krig. Ett annat Fogelström-citat löd:
”Om vi inte finner andra möjligheter än våld, kommer våldet att finna oss”
Och Fogelströms arbetskamrat i Svenska Freds, Lennart Ivarsson, diktade:
”Misstro inte oron./ Det är oron/ som ger rörelse.
Det är rörelsen/ som ger förändring/ och förvandling.
Det är stiltjen/ vi ska misstro.
Stiltjen konserverar/ både makt/ och maktlöshet”
En mera känd versmakare, Tage Danielsson, skrev:
”Alla –ismer där vi stannat/ är sekunda, inte störst.
Freden måste komma först/
Gör den inte det min vän/ kommer inget efter den”
Nobelpristagaren Albert Camus är också citerad i boken:
”Om det finns många i dag, som i djupet av sina hjärtan avskyr våld och dödande, så finns det inte många som bryr sig om att erkänna att detta tvingar dem att ta sina handlingar och tankar under omprövning”
Camus, som upplevde det ömsesidiga mördandet mellan fransmän och algerier, hade inga illusioner om människans natur men talade om ”att satsa allt i ett fruktansvärt spel”:
”Jag har alltid ansett att om den som grundar sitt hopp på den mänskliga naturen är en dåre, så är den som ger upp inför omständigheterna en kruka. Och alltså kommer den enda hedervärda riktningen att satsa allt i ett fruktansvärt spel: att ord är mäktigare än vapen”
När man nu ett par decennier senare läser de här citaten märks det hur präglade de är av den tidens tro på att traditionellt folkrörelsearbete skulle kunna skapa en mindre mordisk värld. Att människor hade slutit sig samman hade ju frambringat demokrati i många länder. Dessutom hade dessa demokratiska rörelser minskat orättvisor, ökat jämlikheten och skapat ett hyggligt trygghetssystem. Det var bara att gå vidare på denna framgångsrika väg, tänkte vi. Eller som Roland von Malmborg sjöng:
”En ensams händer kan ej skapa en fredens värld
men om två och två blir hundra och miljoner
då kommer ....”
Eller som den amerikanske musikern Gil Scott Heron uttryckte det i boken ”Från Platon till PAF”:
”Ingen kan göra allt. Alla kan göra något. Om alla gör något kommer allt att bli gjort.”
Det är denna förhoppning som gör att vi i Tyresö Ulands- och Fredsförening (TUFF) fortsätter att jobba frivilligt för fred och internationell solidaritet, trots att det nu under marknadsekonomins, konsumismens och satsa-på-dig-själv-uppmaningarnas tid känns svårare än förr. Men trots motvinden är vi i Tuff lika envetna som stolta, för som Per Anders Fogelström påpekade:
”Fredsrörelsen är radikal, den talar för ett brytande med den uråldrigaste konvention och tradition vi har: våld och vapen”
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Åke Sandin i Radio Tuff (nr 1065) 2006-01-29
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar