(Bengt
Svensson är Radio Tuffs man i San Francisco. Här kommer hans senaste bidrag,
som får en ”ros” i Radio Tuff men som i sin helhet inte får plats där)
De
amerikanska valkampanjerna fortsätter. Jag har nu fått "Voter Information
Pamphlet & Sample Ballot" för valet den 7:e juni. Ungefär:
Väljarinformationsbroschyr och valsedelsprov.
Vad som
gör det extra komplicerat, är att det dels är provval för att få fram
partiernas presidentkandidater, och dels ett antal allmänna val.
Informationsbroschyren
har 134 sidor, varav 56 visar kopior på valsedlar från sex olika partier i
bokstavsordning:
American
Independent Party, Democratic, Green, Libertarian, Peace and Freedom och
Republican Party.
På
broschyrens baksida står inte bara ditt namn och adress utan också det parti,
som du sympatiserar med. För att få rösta måste du själv registrera dig som
sympatisör till något parti. Vilket inte stämmer, eftersom du även kan
registrera dig som "NP", alltså No party, något som blivit allt
populärare.
Är man
tex registrerad som republikan, kan man i provvalet eller primärvalet, som det
oftast kallas, välja mellan Donald Trump och .. tja... Donald Trump. Det finns
fyra namn till på listan, men de har alla erkänt sig besegrade och dragit sig
ur kampen, så det är inte mycket mening att rösta på dem.
Är man
registrerad som No Party får man förstås inte rösta i någon primärvalskampanj,
såvida inte...
Även om
man uttryckilgen tycker illa om alla partierna kan man rösta i primärvalet för något
av American Independent Party, Democratic Party eller Libertarian Party,
förutsatt
att man i förväg kontaktar ett av dessa tre och ber dem skicka en valsedel.
Om ni
tycker det här låter enkelt, vänta bara tills jag har förklarat resten.
Det där
var alltså primärvalet för att utse partiernas presidentkandidater. Det finns
faktiskt två till primärval, val som alla kan delta i.
Det ena
är för att utse två kandidater som ska tävla om att representera distrikt 12 i
representanthuset. Distrikt 12 omfattar större delen av San Francisco. Nancy
Pelosi, demokrat, har suttit där för distrikt 12 i nästan 30 år och alltså
blivit omvald ca 14 gånger i sträck, oftast med runt 80% av rösterna. Fyra pers
ställer upp, fru Pelosi, en republikan, en grön och en No Party. De två som får
flest röster går vidare till det allmänna valet i höst.
Det
andra är för att utse en ny senator efter Barbara Boxer Hon satt i
representanthuset i 10 år och sedan som senator för Kalifornien i 24. Nu avgår
hon pga hemlängtan, och därför har vi också ett primärval till senaten. 34
förhoppningsfulla kandidater står på den listan. Vinnarna går vidare till
höstens val.
Sedan
har vi interna partival. Tex ska demokraterna välja folk till sin
centralkomitte i district 19. Är man registrerad som demokrat, ombeds man välja
tio av de 21 personerna på listan.
Därmed
kan vi övergå till delstatsvalet.
I SF
väljer vi nu i juni en representant till delstatssenaten i Sacramento och en
till delstatens sk assembly, som motsvarar representanthuset i Washington.Dessutom
väljer vi en domare till Kaliforniens högsta domstol, som antagligen också
finns i huvudstaden Sacramento.
Slutligen
ska vi rösta ja eller nej i fem olika folkomröstningar som gäller lagförslag i
SF, en som gäller ett större område och en som gäller hela Kalifornien.
Hur ser
då valsedlarna eller ballots som de kallas ut?
Det är
stora styva ark med massor med namn på. Vid varje namn finns en pil, som man
fyller i med blyerts, om man vill rösta på personen. För de sju
folkomröstningarna fyller man i ja- eller nej-pilar.
För att
få plats med allt behövs två eller tre dubbelsidiga ark, beroende på hur man är
registrerad.
Onekligen
är detta mycket att hålla reda på och rätt förvirrande, inte minst för att
primärval och interna partival blandas med allmänna val. På valsedeln ser allt
likadant ut.
Det är
nog en av anledningarna till att ca 30% av alla röstberättigade amerikaner inte
har registrerat sig och därmed inte kan utnyttja sin rösträtt. Det gäller också
SF. Av de 70% som faktiskt kan gå och rösta är det ändå en stor andel
soffliggare.
PS: Hur
lyckades Barbara Boxer besegra sin väletablerade konservative republikanske
motståndare 1992? Han var en så'n där som gärna viftade med amerikanska flaggan
och talade om familjen, gud och fosterlandet. Men någon upptäckte att han
dessutom besökte porrklubbar. Antagligen i strikt studiesyfte. Men ändå. Så kan
det gå.
Bengt Svensson, för Radio Tuff i San Francisco
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar