Bengt Svensson: Det komplicerade USA-valet

(Bengt Svensson är Radio Tuffs man i San Francisco. Här kommer hans senaste bidrag, som får en ”ros” i Radio Tuff men som i sin helhet inte får plats där)

De amerikanska valkampanjerna fortsätter. Jag har nu fått "Voter Information Pamphlet & Sample Ballot" för valet den 7:e juni. Ungefär: Väljarinformationsbroschyr och valsedelsprov.

Vad som gör det extra komplicerat, är att det dels är provval för att få fram partiernas presidentkandidater, och dels ett antal allmänna val.

Informationsbroschyren har 134 sidor, varav 56 visar kopior på valsedlar från sex olika partier i bokstavsordning:

American Independent Party, Democratic, Green, Libertarian, Peace and Freedom och Republican Party.

På broschyrens baksida står inte bara ditt namn och adress utan också det parti, som du sympatiserar med. För att få rösta måste du själv registrera dig som sympatisör till något parti. Vilket inte stämmer, eftersom du även kan registrera dig som "NP", alltså No party, något som blivit allt populärare.

Är man tex registrerad som republikan, kan man i provvalet eller primärvalet, som det oftast kallas, välja mellan Donald Trump och .. tja... Donald Trump. Det finns fyra namn till på listan, men de har alla erkänt sig besegrade och dragit sig ur kampen, så det är inte mycket mening att rösta på dem.

Är man registrerad som No Party får man förstås inte rösta i någon primärvalskampanj, såvida inte...

Även om man uttryckilgen tycker illa om alla partierna kan man rösta i primärvalet för något av American Independent Party, Democratic Party eller Libertarian Party,

förutsatt att man i förväg kontaktar ett av dessa tre och ber dem skicka en valsedel.

Om ni tycker det här låter enkelt, vänta bara tills jag har förklarat resten.


Det där var alltså primärvalet för att utse partiernas presidentkandidater. Det finns faktiskt två till primärval, val som alla kan delta i.

Det ena är för att utse två kandidater som ska tävla om att representera distrikt 12 i representanthuset. Distrikt 12 omfattar större delen av San Francisco. Nancy Pelosi, demokrat, har suttit där för distrikt 12 i nästan 30 år och alltså blivit omvald ca 14 gånger i sträck, oftast med runt 80% av rösterna. Fyra pers ställer upp, fru Pelosi, en republikan, en grön och en No Party. De två som får flest röster går vidare till det allmänna valet i höst.

Det andra är för att utse en ny senator efter Barbara Boxer Hon satt i representanthuset i 10 år och sedan som senator för Kalifornien i 24. Nu avgår hon pga hemlängtan, och därför har vi också ett primärval till senaten. 34 förhoppningsfulla kandidater står på den listan. Vinnarna går vidare till höstens val.


Sedan har vi interna partival. Tex ska demokraterna välja folk till sin centralkomitte i district 19. Är man registrerad som demokrat, ombeds man välja tio av de 21 personerna på listan.


Därmed kan vi övergå till delstatsvalet.

I SF väljer vi nu i juni en representant till delstatssenaten i Sacramento och en till delstatens sk assembly, som motsvarar representanthuset i Washington.Dessutom väljer vi en domare till Kaliforniens högsta domstol, som antagligen också finns i huvudstaden Sacramento.


Slutligen ska vi rösta ja eller nej i fem olika folkomröstningar som gäller lagförslag i SF, en som gäller ett större område och en som gäller hela Kalifornien.


Hur ser då valsedlarna eller ballots som de kallas ut?

Det är stora styva ark med massor med namn på. Vid varje namn finns en pil, som man fyller i med blyerts, om man vill rösta på personen. För de sju folkomröstningarna fyller man i ja- eller nej-pilar.

För att få plats med allt behövs två eller tre dubbelsidiga ark, beroende på hur man är registrerad.


Onekligen är detta mycket att hålla reda på och rätt förvirrande, inte minst för att primärval och interna partival blandas med allmänna val. På valsedeln ser allt likadant ut.

Det är nog en av anledningarna till att ca 30% av alla röstberättigade amerikaner inte har registrerat sig och därmed inte kan utnyttja sin rösträtt. Det gäller också SF. Av de 70% som faktiskt kan gå och rösta är det ändå en stor andel soffliggare.

Om inte allting nu är kristallklart, kan ni slå upp voterguide.sfelections.org på nätet


PS: Hur lyckades Barbara Boxer besegra sin väletablerade konservative republikanske motståndare 1992? Han var en så'n där som gärna viftade med amerikanska flaggan och talade om familjen, gud och fosterlandet. Men någon upptäckte att han dessutom besökte porrklubbar. Antagligen i strikt studiesyfte. Men ändå. Så kan det gå.

Bengt Svensson, för Radio Tuff i San Francisco .