I mitten av augusti 2013 anlände FN:s
vapeninspektörer till Syriens huvudstad Damaskus. Några få dagar senare var det
en ledande världsnyhet att hundratals syrier i al-Ghouta, en förort till
Damaskus, hade dödats vid ett angrepp med kemiska vapen. Våra medier trumpetade
genast ut att det var ett dåd av Assad-regimen.
De som självsäkert larmade hade inte
tålamod att vänta på FN-inspektörernas rapport, som visserligen bekräftade att
det hade varit nervgasen sarin som använts men inte kunde uttala sig om vilka
som hade använt den.
"ÄR ASSAD
VERKLIGEN SÅ KORKAD?"
"Är Assad verkligen så
korkad?" var rubriken på min text här på bloggen den 28 augusti 2013. Där
skrev jag bland annat:
"Föga
sägs om det motsägelsefulla i att regimen var syndabocken. Assad visste ju
mycket väl, att användning av kemiska vapen skulle vara ett klartecken för
västmakterna att inskrida militärt. Att dessutom göra det just när
FN-inspektörerna hade anlänt är ju ett uppseendeväckande självmål. Är
Assadregimen verkligen så korkad? Redan romarna frågade "cui bono",
vem gagnas?
Vart tog
Carla del Pontes rapport till FN vägen våren 2013? Hon hade bland annat genom
intervjuer med flyktingar funnit att det saknades bevis på att den syriska
regimen använt kem-vapen, medan mycket tydde på att rebellerna hade gjort det.
Schweiziskan Carla del Ponte är ingen duvunge i fråga om krigsförbrytelser. Hon
har bland annat varit åklagare vid den Internationella Brottsdomstolen i Haag
och visat civilkurage tidigare."
Andra påpekar, att
"rebeller" i Turkiet påträffats just med kemiska vapen.
NYA TVIVEL PÅ
DEN VÄSTLIGA PROPAGANDAN
Nyligen hade den ofta läsvärda www.nyhetsbanken.se följande rapport,
som motsäger den i väst gängse uppfattningen:
"Richard
Lloyd , en före detta FN- vapeninspektör , och Theodore Postol , professor vid
Massachusetts Institute of Technology ( MIT ) , har publicerat
en rapport som ifrågasätter de ballistiska data som används av amerikanska
underrättelsetjänster i samband med massakern i Damaskusförorten al-Ghouta den
21 augusti 2013.
Författarna visar att de sarinladdade raketerna inte kan ha avfyrats från ett avstånd på mer än 2 kilometer från nedslagspunkten. Baserat på underrättelse kartor utgivna av Pentagon drar de slutsatsen att Syriens regering under inga omständigheter kan hållas ansvarig för massakern.
Dessutom stämmer de raketer som levererade saringas till al-Ghouta inte överens med de som fanns i Syriens arméarsenal, som inventerats av OPCW:s nedrustningsinspektörer ( Organisationen för förbud mot kemiska vapen)."
Författarna visar att de sarinladdade raketerna inte kan ha avfyrats från ett avstånd på mer än 2 kilometer från nedslagspunkten. Baserat på underrättelse kartor utgivna av Pentagon drar de slutsatsen att Syriens regering under inga omständigheter kan hållas ansvarig för massakern.
Dessutom stämmer de raketer som levererade saringas till al-Ghouta inte överens med de som fanns i Syriens arméarsenal, som inventerats av OPCW:s nedrustningsinspektörer ( Organisationen för förbud mot kemiska vapen)."
"55 000 BILDER PÅ 11 000
TORTERADE OCH DÖDADE"
För några dagar sedan spreds en annan "nyhet" över en
chockerad värld. Det uppgavs att en syrisk "polisfotograf", kallad
Ceasar, hade hoppat av och kunde visa 55 000 otäcka bilder på 11 000 torterade
och dödade människor, som sades ha blivit offer för den grymma syriska regimen.
Det här exploderade i våra medier mycket lägligt, bara någon dag
innan Syrienkonferensen i Genève skulle inledas. Redan har dock en känd
amerikansk tidning, Christian Science Monitor, avslöjat att i de hemska 55 000
bilderna är det bara 835 personer, vars skador åklagare tror sig ha identifierat.
Tack och lov finns det ännu även svenskar som använder gammal hederlig
källkritik. En av dem är Stefan Lindgren, som den 21 augusti i sin blogg www.8dagar.com under rubriken "Lögnmaskinen
Rapport" bland annat skriver:
1. Källan är
anonym.
2. Bilderna kan
ha tagits var som helst där människor dör i krigets Syrien.
3. Det finns
omfattande bevis för förfalskade foton, de jag har sett uteslutande
tillverkade av
de s k rebellerna.
4. Storyn att
en polisfotograf beordrats att fotografera 11 000 avlivningar för att bevisa
för
regeringen att avrättningsdomar har
verkställts är bara för idiotisk för att vara sann. De
enda som dokumenterar sina grymheter är
terroristsidan – internet flödar av bilder på
halshuggningar, nackskott, kannibalism,
barnamord etc där mördarna ger sig till känna
som olika islamistiska terrorgrupper.
Stefan skräder inte heller orden när han sammanfattar:
"Till att
upprätthålla myten om ett rättfärdigt folkuppror mot en förtryckarregim, när
det i själva verket är ett brutalt överfall av islamistiska terrorister
finansierade och beväpnade av rika oljestater, USA och de gamla
kolonialmakterna Frankrike och Storbritannien och resterna av det ännu äldre
ottomanska imperiet. Hyckleriet skördar triumfer."
RIK GULFSTAT BAKOM PROPAGANDAN
(1)
I Dagens Nyheter (22/1) skriver Michael Winiarski under rubriken "Rapporter om regimens tortyr kan
stranda förhandlingarna". Det är fredskonferensen om Syrien i Genève
han avser. På en halv sida breder han ut sig om att "regimen Syrien har torterat ihjäl över tiotusen människor"
I förbigående nämner han dock:
"Frågetecken
har uppstått kring rapporten, eftersom den har sponsrats av Qatar, en
sunniarabisk stat som mycket aktivt stöder den väpnade oppositionen mot
al-Assad och därmed har ett intresse av att regimen hamnar i ett ännu sämre
moraliskt utgångsläge"
Qatar har för sina oljepengar anlitat en advokatfirma i London för
denna sin "informationsverksamhet". Det påminner om en annan duktig advokatfirma,
som till och med lyckades trigga i gång ett västligt angreppskrig:
RIK GULFSTAT BAKOM PROPAGANDAN
(2)
I näst sista av mina hundratals gratiskrönikor i fredstidningen
PAX skrev jag under rubriken "KRIGSPROPAGANDAN LURAR OSS" bland annat
följande:
"Den
10 oktober 1990 framträdde inför den amerikanska kongressen en kuwaitisk
tonårsflicka, Nayirah. Hennes vittnesmål upprörde hårdhudade journalister och
politiker och skakade via TV om en hel värld. Mer än något annat bidrog det
till att påverka opinionen för krig mot irakierna, Kuwaits ockupanter. Före
konflikten hade många amerikaner inte ens hört talas om Kuwait -- och av dem
som hade det trodde en del att det var ett oljebolag.
"Ögonvittnet"
Nayirah berättade hjärtskärande om hur hon sett den irakiska soldatesken fara
fram på Al Addan-sjukhuset i Kuwait. Tårögd vittnade hon om hur irakierna hade
rövat bort även kuvöserna och grymt låtit spädbarnen dö på golvet..
Så småningom
visade det sig att bakom den här effektiva historien låg en reklamfirma, Hill
& Knowlton. Den hade från kuwaitiskt håll försetts med ca 80 miljoner kr
för att förmå USA och FN att befria Kuwait, ett feodalt shejkdöme och
förtryckarsamhälle, som nu började beskrivas som en supersympatisk men våldtagen
demokrati. Med så mycket pengar kunde den låta ett hundratal anställda bearbeta
opinionen, med allting från T-shirts till nationella bönedagar.
Pangnumret i
kampanjen blev unga Nayirahs rörande vittnesbörd. Uppbackad av reklamfirman
hade hon inför politiker och TV-kameror skickligt spelat sin propagandaroll. I
verkligheten hade hon inte varit något frivilligt arbetande sjukvårdsbiträde i
Kuwait utan hon var dotter till en av Kuwaits diplomater i Washington.
Men när
succébluffen avslöjades hade redan uppåt 150 000 irakiska killar, ivägtvingade
som soldater, dödats liksom tusentals civila i bombangrepp, som påstods vara
"kliniskt rena" På den andra sidan dödades något hundratal,
flera av dem offer för "friendly fire", missriktad eldgivning från de
egna. Efteråt blev hundratusentals irakier indirekta offer för Gulfkriget.
Enligt en FAO-rapport dog uppåt en halv miljon irakiska barn, främst till följd
av västliga sanktioner."
I samma krönika tog jag upp ett par i decennier spridda
propagandalögner från andra världskriget. Hjärntvätten hade dock varit så
effektiv, att jag av de "rättroende" - faktiskt även av självutnämnda
fredsaktivister!? - utsattes för upprört förtal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar